Säl och skarv konkurrerar ut det kustnära fisket

I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie från bland annat Stockholms universitet och SLU.

– Fisk är ett nyttigt livsmedel och fritidsfiske ger möjlighet till värdefull rekreation. Framgångsrik miljövård har gjort att fiskätande sälar och kanske även fåglar ökat, vilket resulterat i kontroverser kring fåglars och sälars effekter på fisket. Debatten baserats ofta på ogrundade antaganden, varför jag tog initiativ till en studie av hur det verkligen förhåller sig, säger professor Sture Hansson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hansson har, tillsammans med fyra forskare från Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och ytterligare sju kollegor från länder kring Östersjön, undersökt hur mycket djuren äter och fisket fångar. De i särklass viktigaste fiskätande däggdjuren är sälarna. Även om dessa är bjässar jämfört med fåglarna, så är de senare många fler och fåglarna äter tillsammans lika mycket fisk som sälarna. Fisket tar upp drygt tre gånger så mycket fisk (cirka 700 000 ton) som fåglar och sälar tillsammans (200 000 ton), men när det gäller det kustnära fisket fångar säl och skarv minst lika mycket som vad människan gör.

Det är i synnerhet det kustnära fisket som drabbas av konkurrensen. I detta fiske är abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja viktiga, och av dessa arter äter mellanskarven och sälarna ungefär lika mycket som människan fångar. Eftersom vårt fiske efter dessa arter påverkar bestånden är den rimliga slutsatsen att de också påverkas av djurens ätande. Vi konkurrerar därför om resurserna.

Ålen har av okänd anledning minskat dramatiskt och anses vara akut hotad. Av den orsaken har fisket reducerats och i de senaste fiskeriförhandlingarna inom EU pläderade Sverige för ett totalt ålfiske­förbud. I detta perspektiv ska noteras att skarvens konsumtion av ål är av samma storleksordning som fiskets fångster.

Baserat på dessa resultat drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar (främst skarv) och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen. Om fiskbestånd minskar på ett sätt som inte är acceptabelt, beroende på fiske och/eller rovdjur, behövs åtgärder. Dessa kan vara minskat fiske eller åtgärder för att reducera mängden sälar eller fiskätande fåglar. Sådana åtgärder kan vara jakt för att minska bestånden eller åtgärder för att skrämma iväg djuren från vissa områden.

Forskningsresultaten tyder på att säl- och skarvjakt är nödvändigt för att det kustnära fisket ska kunna överleva,

Sälar och fåglar har inga stora effekter på havsfisket av strömming, skarpsill och torsk.

Artikeln Competition for the fish – fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds, presenteras i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Östersjön, Fiske, SLU Aqua, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Skarv, Säl, Torsk, Abborre, Gös, Gädda, Ål, Lax, Sik, Siklöja, Fiske, Kustnära fiske, Öring, Säljakt