Den lögnaktige sportfiskaren Mikael Frödin

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

I ett inslag i SR P4 Uppland påstod sportfiskaren Mikael Frödin att odlad lax är det giftigaste som finns i mataffären. Det är ett lögnaktigt påstående som saknar all form av verklighetsanknytning. Detta påpekade också Emma Haldin Ankarberg som är toxikolog på Livsmedelsverket i ett radioprogram dagen efter:

Men Emma Haldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket avfärdar helt att den odlade laxen skulle vara giftig.

– När man jämför haltdata på fisk, så är faktiskt odlad lax den fisk som har en av de lägsta halterna av miljögifter, säger hon.

Norges sjömatråd har för sin del valt att anmäla programmet där Frödin intervjuas till Granskningsnämnden och har producerat ett omfattande svar på hans lögner:

Frödins påstående: Norsk odlad lax är det giftigaste livsmedlet vi har i mataffärerna i dag

Norges sjömatråds kommentar: Människor får i sig dioxiner och dl-PCB från olika typer av livsmedel som fisk, mejeriprodukter, kött och ägg samt från förorenad luft och dricksvatten.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, fastställer gränser för hur stora intag av dessa ämnen som är acceptabla. År 2018 reviderade EFSA toleransgränserna för dioxiner och dl-PCB i kosten totalt. Arbetet pågår nu för att bedöma om detta förändrar kostråden och detta ska sedan utvärderas mot de olika livsmedlens hälsofördelar.

Nivåerna av dioxiner och dl-PCB i norsk odlad lax är bland de lägsta bland feta fiskar och har halva halterna av vild lax från Norge. Jämfört med vild lax och fet fisk från Östersjön har den norska odlade laxen låga nivåer.

Påståendet att norsk odlad lax skulle vara giftig har också avvisats av svenska Livsmedelsverket och det kan enkelt dokumenteras att påståendet saknar stöd.

Frödins påstående: Det går åt ungefär 4–5 kg fisk för att producera 1 kg odlat lax

Norges sjömatråds kommentar: Detta var förhållandet 1995. Men nu är insatsfaktorn drygt 1 kg fiskrens och fisk, som inte används som livsmedel, för att producera 1 kg lax. Nyligen introducerades också en marin algolja i fiskfodret, vilket gör det möjligt att komma under 1:1 för FishIn-FishOutation (FIFO). Denna algolja är naturens egen producent av omega-3 och odlas genom avfallsfri jäsning i ståltankar på land.

Frödins påstående: Fodret innehåller över 70 procent soja i dag

Norges sjömatråds kommentar: Under senare år har den vilda fisken i fodret i hög grad ersatts med vegetabiliska råvaror. Cirka 70 procent av laxfodret består av vegetabiliska råvaror. Andelen soja i norskt fiskfoder var 19 procent 2016 och 16 procent år 2017. Denna andel förväntas minska ytterligare under de närmaste åren när guarmjöl, insektsmjöl och andra nya råvaror introduceras i fiskfoder.

Frödins påstående: Norsk laxodling är i dag den största anledningen till att regnskogen i Sydamerika huggs ned

Norges sjömatråds kommentar:Inga norska fiskfoderproducenter köper soja som kommer från områden som avverkar regnskog. 100 procent av all soja som används i det fiskfoder som används i Norge är Brasiliansk och garanterad avskogningsfri. Trots att norska sjömatsnäringen endast köper 0,5 procent av Brasiliens sojaproduktion så är vi med och gör skillnad. Vi använder endast ProTerra-certifierad soja som säkerställer att den kommer från länder som inte har rensat regnskogen under de senaste femton åren. WWF Brasil rekommenderar alla sojaköpare att bara köpa certifierad soja som förhindrar avskogning och garanterar goda arbetsförhållanden för bönder, något norskt vattenbruk har gjort under ett många år.

Frödins påstående: Odlingskassarna producerar väldigt mycket skit som förstör ekosystemet i fjordarna så att inget kan leva där

Norges sjömatråds kommentar: Den norska sjömatsnäringen följer strikta regler som definierar var en anläggning kan placeras. Den som söker tillstånd för en odlingsanläggning måste genomgå en miljöundersökning innan anläggningen kan läggas ut. Uppfödaren dokumenterar regelbundet att miljöstatusen är tillfredsställande enligt den norska standarden (NS 9410). Dessa undersökningar utförs av oberoende tredje parter, som rapporterar sina resultat till Fiskeridirektoratet.

Fiskeridirektoratets data visar att tillståndet är bra eller mycket bra i 93 – 94 procent anläggningarna. Detta gäller för både MOM-B och MOM-C-kontrollerna som syftar till att undersöka miljöpåverkan under anläggningarna och i den lokala miljön. Dessutom finns det stränga krav på att platsen för odlingskassarna måste flyttas löpande för att ge botten tid för återhämtning.

Frödins påstående: Odlingskassarna läcker miljontals laxar ut i det vilda ekosystemet

Norges sjömatråds kommentar: Alla laxar som rymmer från odlingar rapporteras och statistiken för detta är tillgänglig för allmänheten. 2018 rymde sammanlagt 159 000 laxar av totalt flera hundra miljoner i produktion. Den norska branschen arbetar aktivt för att reducera antalet rymningar, som minskat kraftigt de senaste åren. Vid rymningar ställs krav på att fånga in den förrymda fisken vilket är producentens ansvar.

Frödins påstående: Den norska laxodlingsindustrin omsätter mer än den norska oljeindustrin

Norges sjömatråds kommentar: Norge exporterade olja för 229 miljarder kronor 2017. Samma år var exporten av lax 65 miljarder kronor.

Andra källor:

Tyvärr har Frödins lögner spridit sig till media på grund av okunniga journalister som inte kontrollerar fakta. Exempelvis i Magasinet Filter, tidningen Sydöstran, Uppsala Nya Tdning och sportfisketidningar som Fiskejournalen och Fisheco såväl som Sveriges Radio.

Läs också:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.