Nors (Osmerus eperlanus) eller som den kallas i Värmland, slom, är en liten pelagisk fisk som lever i kustvattnen från Östergötland och norrut samt i lägre belägna sjöar i inlandet. Arten finns i Siljan, Mälaren, Hjälmaren, Vänern och Vättern samt i många mindre sjöar norr om Småländska höglandet. I Skåne är arten numera begränsad till Ivösjön, Oppmannasjön och Sövdesjön, men den fanns tidigare även i Vombsjön. Längs Västkusten är den känd från ett område mellan Ringhals och Gullmarsfjorden samt från Göta älv och ett antal sjöar. Nors är inplanterad i många högre belägna svenska sjöar, speciellt som föda åt inplanterad gös och laxfiskar. I havet undviker norsen rent marina miljöer med hög salthalt. I många sjöar där norsen förekommer som exempelvis Vänern och Vättern utgör den en majoritet av biomassan och utgör huvudfödan åt många rovfiskar som lax, öring och röding.
Insjölevande nors lever pelagiskt i stim ned till 50 meters djup. Födan domineras av planktiska kräftdjur, men större individer livnär sig framför allt av fiskar (främst små norsar). Leken sker under perioden februari–maj. Kustlevande bestånd vandrar upp i strömmande vatten för att leka. Insjölevande nors leker både längs stränder och i angränsande vattendrag. Sjölevande nors blir könsmogen vid 1–2 års ålder (10–13 centimeter), kustnors vid 3–4 års ålder (15–18 centimeter).
Hos nors förekommer ofta en större, fiskätande form och en mindre, planktonätande form. Dessutom uppvisar arten en geografisk variation i antalet ryggkotor och gälräfständer. Variationen har inte visat sig vara kopplad till de två tillväxtformerna i de fall där detta undersökts. Med undantag för enstaka exemplar från Västkusten har de svenska norsarna de högre antalen gälräfständer och ryggkotor.
Utanför Sverige förekommer nors i större delen av Finland samt östra och södra Östersjökusten från Bottenviken till Danmark. Det sträcker sig vidare längs Europas kust söderut till Garonne i Frankrike. Nors finns också på Brittiska öarna, i Ladoga samt längs kusterna av Barents hav och vidare österut till Karahavet. I delar av detta område fiskas nors fortfarande för användning till mat.
I Sverige är det kommersiella och traditionella fisket numera i stort sett obefintligt men förekom till för några år sen i Stockholms ström, i Tidan vid Mariestad och i Arboga. Fram till för några årtionden sen förekom traditionellt norsfiske också i Säveån vid sjön Sävelången i Norsesund och på flera platser i Värmland. och i flera av Mälarens tillflöden. Fiske sker med håvar direkt från land eller från håvbåtar. Sannolikt finns det utrymme för att ta upp en del av detta fiske igen.
Fisket av nors i Vänern under 1900-talet, årsmedelfångster i ton
- 1914-23, 32
- 1934-40, 13
- 1960-tal, 5
- 1970-tal, 10
- 1980-tal, 11
- 1990-tal, 9
Men nors har en stor ekonomisk betydelse även om den inte fiskas. Utan nors skulle storrödingen i Vättern och insjölaxen i Vänern sannolikt inte finnas kvar. Troligen skulle inte fisket efter gös i Hjälmaren var så omfattande som idag.
Norsen anses av många som ätit den vara en verklig delikatess, men det är svårt att ana sig till när den är färsk, för då luktar den obehagligt och gurkliknande. Men så fort man fått den i stekpannan försvinner all lukt och den förvandlas till en riktig läckerhet med mjällt kött och mild smak. Det vanligaste sättet att tillreda nors har varit att helsteka den, efter att huvud, stjärt och inälvor tagits bort. Läggs fiskarna tillräckligt tätt i pannan kan de bli till en norspannkaka eller slompannkaka. Nors kan också friteras, rökas, torkas och saltas och små norsar rensas inte alltid utan kan friteras och stekas hela.
Norsens släkting lodda (Mallotus villosus) som lever i Nordatlanten har fiskats i stora mängder till fiskmjölsindustrin och senare även för att ta tillvara rommen. Men för närvarande förekommer inget fiske på lodda. En annan släkting är guldlax (Argentina silus) som lever på djupt vatten i Nordatlanten, Nordsjön och Skagerak fiskas i Nordatlanten. Den fiskas främst till konsumtion och förekommer i fiskbullar och surimi. I samma vatten och djupt förekommer också Silverfisk (Argentina sphyraena).
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.