På SCA:s fabriksområde i Ortviken i Sundsvall planeras en fiskodling på land, en så kallad RAS-odling. Fiskodlingen är tänkt att kopplas ihop med SCA:s biofilter för massaproduktion. Reningsprocessen behöver den näring som blir över vid fiskodling. Fiskarna får i sin tur ta del av den värme som alstras i fabriken.
Planen är att bygga upp en forskningsanläggning som kommer att sysselsätta fyra personer under två år. Projektet drivs av det nybildade företaget BIG Akwa AB som ägs av Nils Hugo Wikström som också är enda ordinarie styrelseledamot med frun Johanna Sofia Bosdotter Wikström som suppleant. Om det hela fungerar kan en fullskalig anläggning ge upp till femtio nya jobb. Region Västernorrland har gett gett stöd till försöksanläggningen på 6,3 miljoner kronor. Till P4 Västernorrland säger regionpolitikern Glenn Nordlund att de gärna ger stöd till lokalt producerat mat som dessutom odlas på ett miljövänligt sätt.
Journalisten som intervjuar Glenn Nordlund i radioprogrammet hemfaller dock åt grovt felaktiga och total vilseledande uppgifter om fiskodling när hon påstår att fiskodling är klimatvidrigt och miljöfarligt med fiskodlingar. Journalisten är uppenbarligen dålig påläst och styrs av fördomar och okunnighet. Matfiskodlarna i Sverige har vänt sig mot felaktigheterna i programmet som bryter mot kraven på opartiskhet.
Ur klimatsynpunkt är sjömat från fiske eller vattenbruk (som fiskodlingar, tångodlingar och musselodlingar) överlag ett bättre val av protein än nötkött och gris, men jämförbar med kyckling och ägg.
Vid jämförelse mellan olika odlingssystem för fisk är öppna kassodlingssystem i allmänhet bättre i ett klimatperspektiv än odling i t.ex. landbaserade RAS på grund av att dessa system har andra miljöutmaningar som högre materialbehov, högre energiförbrukning, högre kemikalieanvändning och större avfallsmängder (hur stora miljöutmaningar är beror på olika faktorer som odlingsart, vilka livsstadier som odlas, produktionsvolymer mm). Däremot är miljöbelastningen i slutna RAS-system i form av bidrag till övergödning med mera mindre för en landbaserad RAS-odling.
I en sammanställning som gjorts av totalt 148 studier vilken beräknar miljöpåverkan för ett antal animaliska livsmedel går det att se att odlad lax, vilket är det livsmedel i sammanställningen som närmast påminner om regnbåge och röding som framförallt odlas i Sverige, har motsvarande eller mindre påverkan jämfört med kyckling och fläsk, och avsevärt mindre påverkan än nötkött.
Sammanställningen tar upp påverkan i fyra kategorier: energiåtgång, växthusgasutsläpp, eutrofieringspotential (övergödning) och försurningspotential. Resultaten sammanfattas i nedanstående diagram där det tjocka horisontella strecket i respektive box visar medianvärdet i aktuella studier medan boxen visar det s.k. interkvartilavståndet, där de 25 % högsta respektive de 25 % lägsta värdena från de ingående studierna har tagits bort. Vad specifikt gäller näringsämnen (övergödnings-potential) ger laxodling motsvarande eller lägre påverkan jämfört med fläsk- och kycklingproduktion. Jämfört med nötköttsproduktion är laxodlingens näringsämnespåverkan väsentligt lägre.
Matfiskodlarna påpekar också att deras medlemsföretag har alla de tillstånd som krävs för att bedriva sin verksamhet. Att producera livsmedel, i detta fall fisk, är i Sverige hårt kontrollerade genom att företagen omfattas av många olika regelverk som t.ex. Fiskerilagstiftningen, Smittskyddslagstiftningen, Djurhälsolag, Djurskyddslagstiftning, Miljölagstiftning, Livsmedelslagstiftning, ABP-lagstiftning m.m.
Matfiskodlarnas medlemmar vilka står för ca 95% av matfiskproduktionen i Sverige, odlar både regnbåge och röding. Dessa fiskarter innehåller många viktiga fettsyror, vitaminer och mineraler som vi annars kan ha svårt att få tillräckligt av, bland annat omega 3-fetter, vitamin D, vitamin B-12, jod och selen.
I takt med att världens befolkning ökar växer även efterfrågan på mat, vatten och energi. En stor global utmaning är att producera tillräckligt med livsmedel för världens ökande befolkning. Att producera näringsrik mat till alla människor på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt är en av mänsklighetens stora framtidsutmaningar.
Idag produceras majoriteten av alla livsmedel på land och endast några få procent av den totala livsmedelsproduktionen kommer från fisk och skaldjur. Konsumtionen av fisk har dock ökat med i genomsnitt 1,5% årligen sedan 1960-talet och skattas nu vara ca 20,5 kg per person och år (FAO, 2018). På grund av ett historiskt sett hårt fisketryck är många av de vilda matfiskbestånden i världshaven överfiskade och en fortsatt överexploatering av dessa bestånd riskerar att leda till att de försvinner. I takt med att bestånden av fisk och skaldjur i världshaven har minskat, har därför vattenbruket (fiskodling med mera) fått en ökad betydelse för att fylla den ökande efterfrågan.
Vattenbruk är en viktig livsmedelsproducerande industri, och producerar animaliskt protein med ett relativt litet klimatavtryck. Vattenbruket växer snabbare än andra livsmedelsindustrier i världen. Idag är ungefär varannan fisk som konsumeras globalt odlad (FAO, 2018). I Sverige är dock vattenbruket relativt litet och konsumtionen av fisk handlar främst om importerad norsk lax trots att Sverige har goda förutsättningar för att producera odlad fisk lokalt och på så sätt få en mycket högre självförsörjningsgrad än nuvarande nivå.
Då jordens yta till 71% täck av oceaner och sötvatten finns en stor potential för utveckling inom livsmedelsproduktion genom vattenbruk, både globalt men även nationellt och lokalt i Sverige.
Läs mer:
- Fiskodling i Sverige
- Landbaserade fiskodlingar
- Laxodlingar: Bondfångeri och luftslott jämfört med lokalt förankrad trovärdighet
- Sveriges första landbaserade storskaliga laxodling
- Mark och miljödomstolens psykbryt om laxodling på land
- Den lögnaktige sportfiskaren Mikael Frödin
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.