Forskare överens – inget kritiskt läge för Östersjöns fisk

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Allt de säger är baserat på anekdoter och ibland handlar det om rena lögner. Det handlar i allt väsentligt om forskare vid Stockholms universitet medan forskare på SLU Aqua, DTU Aqua, Uppsala universitet, Göteborgs universitet och andra institutioner inte alls verkar håll med dem.

Sillen (strömmingen)

Det finns några 100 forskare och myndighetspersoner som deltar i Internationella Havsforskningsrådets (ICES) arbetsgrupper för att bedöma fiskebeståndens storlek. Dessa bedömare menar att sillbestånden i Bottenhavet och centrala Östersjön mår bra medan beståndet i västra Östersjön mår dåligt. Inte heller går det i ICES beståndsbedömningar att se att bestånden av skarpsill, skrubba (flundra) och rödspätta skulle må dåligt. Torskbeståndens skick är dock uselt.

Forskarna vid Stockholms universitet skiter i och nonchalerar ICES beståndsbedömningar och istället sprider de felaktigheter och lögner. De agerar inte som forskare utan som aktivister och propagandister. Det är bedrövligt att se.

Det finns dock tecken på en förskjutning från vårlekande sill till höstlekande sillbestånd. De senare blir större och de förstnämnda mindre. Bevis för denna utveckling finns dock bara för det vårlekande beståndet i västra Östersjön (rügensill, WBSS). Dessutom vet forskningen vad det beror på. Varmare hav som gör att larverna och ynglen inte har tillräckligt med mat. I alla andra fall finns inga belägg för nånting. Men klimatförändringar kan eventuellt också påverka andra vårlekande bestånd. Rent generellt ha sillbeståndet (SSB) i centrala Östersjön varit ungefär lika stort i 30 års tid.

Spiggen

Vad forskningen vet är att det finns stora bestånd av spigg. Detta kan leda till att spiggen äter upp ägg, larver och yngel för vårlekande sill. När den höstlekande sillen leker är spiggen inte på plats, varken under leken eller efteråt när larver och yngel ska växa till sig.

Skarpsillen

Dessutom finns det ett uppenbart fel med beståndsbedömningen av skarpsill (sprat). I 20 års tid har det fiskats mer (F) än vad som ansetts vara hållbart (Fmsy). I en sådan situation bordet beståndet (SSB) minska i storlek. Men det har inte skett. Det tyder på att något är fel med beräkningsmodellerna. Forskarna låtsas dock som ingenting. Något som faktiskt verkar ytterts märkligt.

Det mesta tyder på att skarpsillsbeståndet är mycket större än vad ICES beräkningar ger vid handen. Finns det för mycket skarpsill är det sannolikt negativt för torskbestånden och sillbestånden. Skarpsillen konkurrerar om födan med yngre sill och torsk. Det bidrar troligen till brist på mat för småtorskar och småsillar som blir undernärda.

Sillen i västra Östersjön

Orsaken till det enda minskande sillbestånden (rügensill, WBSS) vet vi. Klimatförändringar. Fisket har inte haft nån betydelse. Det minskande beståndet betyder att fisket också måste minska. Detta även om fisket inte bär nån skuld till den uppkomna situationen.

Orsaken till den troliga förskjutningen från vårlekande bestånd till höstlekande bestånd vet vi inte. Men inget tyder på att fisket skulle vara orsaken. Det mesta tyder istället på att klimatförändringar, skarpsill och spigg är orsaken. Fram till att vi vet vad som är orsaken är det därför rimligt att minska sillkvoterna och öka skarpsillskvoterna. Dessutom måste ett kommersiellt spiggfiske startas.

Forskning

I brist på belägg och bevis för sina teorier bör därför också forskarna vid Stockholms universitet hålla tyst, sluta ljuga och sluta leka aktivister. De bör istället ägna sig åt forskning så att vi kan få reda på om det är fisket, klimatet, skarpsillen eller spiggen som är det eventuella problemet för den vårlekande sillen. Deras allmänna förslag om utflyttad trålfiskegräns ska nu prövas för att se om det har nån som helst effekt på bestånden av vårlekande sill. Om de upplevda problemen med sillen beror på klimatet, skarpsillen eller spiggen kommer det inte ha ha nån effekt. Men om fisket nära kusten är problemet kommer vi i så fall förmodligen att se det.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.