Moderna långrevsbåtar och annat krokfiske

Det finns en mängd olika sorters fisken som sker med krokredskap. Både storskaligt och småskaligt. Det kan var fiske med pilk som också kallas jiggfiske efter det engelska ordet (jigging) för detta fiske, dörjfiske (som inom sportfisket brukar kallas trolling) som kan ske med spön eller utan spön med långa linor med krokar. Vid spöfiske ganska få men vid fiske med länga linor kan det röra sig om väldigt många krokar.

Dessutom har vi backefiske som också kallas långrevsfiske och på andra språk longline fishing eller linfiske. När det gäller backor finns det backor som läggs på botten och flytbackor som dras efter båten.

Pilkfisket sker oftast med automatpilkar som reagerar när det blir napp och automatiskt drar in linan. Det stora båtar med 100-tals automatpilkar och små båtar med en enda.

Krokarna gagnas vilket kan ske manuellt vilket är det vanligast på små båtar eller så kan det sker automatiskt vilket är det vanligaste på stora båtar. Fångsten avkrokas i allmänhet automatiskt på de flesta båtar oavsett om de är små eller stora.

Nåt backefiske finns inte i Sverige idag men det har tidigare funnits ett omfattande backfiske av långa och kolja. Det senare var skedde i Kattegatt och Skagerak, det förstnämnda på Jutska banken (i Skagerak), väster om Norge och vid Shetland. På island och i Norge finns det både ett mer storskaligt backefiske efter framförallt torsk men också ett modernt småskaligt fiske med moderna backebåtar. Det handlar då ofta om fiske av torsk och andra torskfiskar.

När det gäller fiske med pilk finns det ett antal mindre svenska båtar som fiskar med automatpilk. Dessa båtar fiskar ofta även med garn. Det finns också båtar som fiskar framförallt makrill med dörj.

GG 879 Hanna

Inbyggda båtar

De svenska småskaliga fiskebåtarna är alltid öppna men på Island och i Norge finns det även slutna båtar som fiskar med dörj, pilk och backor. Det innebär att det går att att arbeta inomhus och i skydd från havets vågor och dåligt väder. Båtarna har med tiden vuxit i storlek som en konsekvens av det men många av dem är enmansbåtar eller tvåmansbåtar.

Båda de avbildade båtarna beskrivs mer ingående i de länkade artiklarna och där finns också fler bilder.

I tidningen Hook and Net finns en mer ingående beskrivning av en liten backebåt, Indriði Kristins BA-751, med automatiska backor (autolinor). De agnas och krokas av automatiskt.

Sverige

Den typen av isländska inbyggda båtar för krokfiske och garnfiske som finns på Island borde utan tvekan kunna användas även i Sverige. Det skulle kunna ge en betydligt bättre arbetsmiljö för delar av det småskaliga fisket i Sverige. Det skulle också bli lättare att fiska vid lite sämre väder. Men den här typen av båtar kräver antagligen lite större investeringar. Det kräver i sin tur ett lönsammare fiske. Ett lönsammare fiske kan uppnås genom att införa överförbara fiskerättigheter i det småskaliga fisket.

Med sådana båtar skulle också en del av de mindre trålarna eventuellt kunna bytas ut mot backebåtar för fiske av exempelvis kolja istället för att trålning av kräfta. Idag fångas inte hela kvoten av kolja så det finns ett utrymme för att återigen börja med koljebackefiske.  Att fiska med backor är mer miljövänligt än att fiska med bottentrål och backefiske kan bedrivas på i stort sett alla typer av bottnar.

Tidigare har det funnits ett torskfiske med backor )långrev) i Östersjön men på grund av torskfiskestoppet finns det inte längre. Inte heller fins det något backefiske av lax vilket en gång i tiden av vanligt. Detta fiska är idag förbjudet. Däremot fångar sportfiske/fritidsfiske lika mycket eller mer lax i trollingfisket än vad yrkesfisket en gång gjorde. Detta förhållande är naturligtvis orimligt. En stor del av det fisket är ett rent kommersiellt fiske med turbåtar. Det borde naturligtvis också omfattas av systemet med kvoter och fiskelicenser precis om på Island. Det gäller naturligtvis också turfisket på Västkusten med kräftsafari och hummersafari.

Läs också:
Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!