Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ett gatukök, Birgers, i en tidigare sjöbod på Smögenbryggan fattade eld under natten till lördagen. De första larmet om branden kom in ungefär 10 i 4 på natten, I brandbekämpningen deltog sjöräddningen, kustbevakningen och personal från tre brandstationer. Läs mer…
Tillsammans med Öckerö kommun och lokala fiskare har Vi Svenska Fiskare (VSF) satt igång ett pilotprojekt för att få mer svensk fisk på tallrikar i äldreomsorgen. Satsningen visar att det går att korta vägen från hav till tallrik för att stärka lokal livsmedelsförsörjning. Läs mer…
Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…
Rörö är den enda plats i Sverige där fisket är huvudnäring. På den lilla ön finn de två största fiskeriföretagen i Sverige och ytterligare två medelstora fiskeriföretag. Antalet fiskebåtar som ägs av fiskeriföretag och yrkesfiskare på ön håller sig normalt kring 10-15. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
I Fiskebäck har yrkesfiskarna länge kämpat för en djupare och bättre hamn. Det kräver muddring och pengar från kommunen. I Majnabbe finns en hamn som ska överges av Stena Line. Den är tillräckligt djup för de största fiskbåtarna, ligger precis intill den gamla fiskhamnen och fiskauktionen samt många fiskgrossisters lokaler. Läs mer…
Fisket av blåvitling (kolmule), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är i Danmark enbart ett fiske för fiskmjölsimdustrin, ett så kallat industrifiske. I en del andra länder som Färöarna, Tyskland och Nederländerna förekommer också ett konsumtionsfiske. Läs mer…
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
Nordöleden är Trafikverkets namn på färjeleden mellan Burö färjeläge på Hälsö och öarna Knippla, Hyppeln och Rörö. Trafiken sköt idag av de ordinarie bilfärjorna Linda (färja 302) och Ulrika (färja 308) som tar 20 bilar var samt 198 passagerare. Dessutom finns den äldre bilfärjan Nordö 3 som tar 14 bilar och som bilarna måste backa på. Idag är den reservfärja och används om de andra färjorna är sönder. Läs mer…
GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…
FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen. Läs mer…
FN 267 Emilie byggdes 2017 på Jobi Værft A/S i Strandby. Skrovet byggdes i Gdynia, Polen. Trålaren var på 203 bruttoton som nybyggd och det är den än. Längden är 23,95 m och bredden 7,2 meter. Läs mer…
GG 850 Odeskär byggdes som GG 715 Ekefjord på Nya Marstrandsverken AB år 1967. Vi leveransen var båten nästan ett år försenad. beställare och köpare var Otto Jogenfeldt, hans son Sten-Åke Jogenfeldt och Kenny Gustafsson från Åstol. Läs mer…
GG 204 Tor-ön byggdes 1977 på Szczecin (Stettin) Ship Repair Yard Gryfia som Hagaleitid för ägare på Färöarna (förmodligen i Leirvik). Detta namn behöll den till 1979 då den blev Nipan, troligen med hemmahamn i Toftir på Färöarna. Läs mer…
Skrovet för GG 39 Rossö byggdes på Specialmontage i Huddinge AB. Färdigutrustades på Ö-varvet på Öckerö för Fiskebåten Rossö HB (Sterner Lundgren och Folke Olausson) år 1995. Trålaren var på 116 bruttoton när den levererades. Läs mer…
GG 840 Svanen byggdes på Westers Mekaniska Verkstad i Jordfall vid Gullmaren. Idag har företaget flyttat till en plats i närheten av Oxevik längre ut på Bokenäset. Beställare var Jan Larsson och hans två söner Stefan Larsson och Roger Larsson på Rörö. Läs mer…