Brax istället för lax

I spetsen för en satsning på underutnyttjade fiskar står Axfoundation, Länsstyrelsen Stockholm och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund tillsammans med partners i hela livsmedelskedjan. Efter framgångar med braxenfärs till restauranger landar nu också svenska fish cakes i frysdisken.

– Vi har tillsammans med partners bevisat att det är fullt möjligt att utveckla en storskalig infrastruktur för svensk insjöfisk som tidigare ratats, och leverera goda, näringsriktiga och hållbara lösningar, säger Veronica Öhrvik i ett pressmeddelande. Hon är projektledare för projektet Resursfisk på Axfoundation.

Idag importeras mer än 70% av den sjömat som äts i Sverige Detta trots att det finns gott om fisk i svenska sjöar. Dessutom står endast fyra arter för hela 64% av den svenska konsumtionen. Främst är det lax, räkor, sill och torsk som landar på de svenska middagsborden, enligt färsk statistik från Norges Sjömatsråd.

– Det är helt galet att vi äter så få fiskarter i Sverige idag och importerar så stora mängder när det finns gott om variation i svenska vatten, menar Veronica Öhrvik som vill slå ett slag för brax.

Karpfiskar som mat

Hittills har dock karpfiskar som brax (heter officiellt braxen men i Sydsverige kallas den ofta brax) inte räknats som kommersiellt gångbara. Brax har främst varit en bifångst till gös och slängts tillbaka i vattnet eller rötats till biogas utan att ens passera tallriken. Ett enormt resursslöseri menar Veronica Öhrvik.

– Genom att ta vara på goda men underutnyttjade arter går det att bidra till ett mer balanserat fiske och samtidigt öka tillgängligheten till näringsrik och hållbar sjömat. Det kan också minska Sveriges importberoende av fisk och skaldjur, säger Veronica Öhrvik.

Det är bland annat svag efterfrågan, skepsis till nya arter och bristande infrastruktur som gjort att fiskarter som brax inte tagits tillvara tidigare. För att lösa utmaningarna samlade Axfoundation, Länsstyrelsen Stockholm och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund aktörer i alla led. Forskare, kostchefer, yrkesfiskare, grossister och dagligvaruhandel. Allt för att kartlägga tillgången på underutnyttjade fiskarter i svenska sjöar. Vidare för att utvärdera deras potential som livsmedelsprodukter och utveckla en värdekedja. Dessutom slutligen erbjuda attraktiva produkter hos restauranger och dagligvaruhandel.

Resursfisk

Projektet Resursfisk startade redan 2019 och är nu i hamn med både en fiskfärs och fish cakes på just brax. Produkterna har utvecklats på Torsåker gård, Axfoundations centrum för framtidens mat.

Slutsatserna från projektet och rekommendationer för uppskalning har nu sammanställts i rapporten ”Brax i stället för lax”. Rapporten visar bland annat på att svensk braxfärs har ett lågt koldioxidavtryck jämfört med många andra animaliska proteinkällor. Enbart baljväxter presterar likvärdigt eller bättre. Fryst lax visade sig i stället ha tre gånger så högt klimatavtryck.

– En portion svensk brax är helt i linje med One Planet Plate, vilket innebär att måltiden har ett klimatavtryck inom de planetära gränserna. Det gör det enkelt att göra rätt i vardagen, säger Veronica Öhrvik på Axfoundation.

Braxfärsen är gjord på brax från Mälaren och Vänern som har grönt ljus i WWF:s fiskguide. Den säljs via foodservice av aktörer som Martin & Servera och Menigo. Den har också fått tummen upp av såväl kockar som skolelever. Fish cakes på brax och åkerböna finns från november i frysdisken till konsument. De säljs av dagligvaruaktören Axfood under varumärket Garant. Produkten är Från Sverige-märkt vilket innebär att den är fångad, förädlad och förpackad i Sverige.

– Hållbarhet, näringsinnehåll och smak är grunden i allt vi gör, och det gäller även braxenfärsen och fish cakes. För det spelar inte någon roll hur hållbar en produkt är, om den smakar pappkartong vill ändå ingen köpa den, säger Madeleine Linins Mörner, Programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation.

Läs mer:
Gilla Njord på Patreon!