Är id och braxen ett miljövänligt matval?

Att äta mer karpfisk från Östersjön som braxen och id har lyfts fram som ett miljövänligt alternativ till andra fiskarter. Forskare vid SLU visar i en ny studie tillsammans med miljöorganisationen Race for the Baltic att karpfisk innehåller miljögifter långt under dagens gränsvärden. Studien visar också att ett riktat karpfiske skulle kunna ha små positiva effekter på havsmiljön. Främst i form av ett förbättrat siktdjup.

Både forskare och myndigheter ger råd om att vi bör äta mer fisk för hälsans och miljöns skull. Samtidigt vet vi att många fiskbestånd har dålig status. De vikande fiskbestånden har också orsakat låg lönsamhet för det småskaliga yrkesfisket i Sverige.

I början av förra seklet var karpfiskar som brax och id viktiga som föda. De skulle kunna ge det småskaliga yrkesfisket nya inkomster om vi började äta mer av dem. Samtidigt vet alla att miljögifter kan vara ett problem i fisk från Östersjön. Men det gäller framförallt fet fisk som exempelvis sill (strömming), lax och sik. Karpfiskar är inte feta och innehåller därför lägre halter miljögifter.

Miljögifter under gränsvärden

Resultaten från den här nyligen avslutade studien visar att miljögifter i karpfiskar från Östersjön ligger långt under de högsta tillåtna värdena för mat.

– Som med all fisk från Östersjön bör man dock undvika överdriven konsumtion. Karpfisk kan innehålla förhöjda halter av miljögifter som till exempel PFAS och PFOS, men det är säkert att äta karpfisk i alla fall en gång i veckan, säger Örjan Östman, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

Begränsade miljövinster i kustmiljön

I studien undersöktes också om en utökad konsumtion och ett riktat fiske på karp skulle ge positiva effekter på ekosystemet genom att näring återtas från havet.

– Det handlar inte om så kallat reduktionsfiske där man försöker bli av med så mycket karpfisk under kort tid som möjligt, utan ett riktat långsiktigt hållbart fiske på karpfiskar som braxen och id, poängterar Örjan Östman.

Om ett riktat karpfiske verkligen skulle förbättra havsmiljön är dock fortfarande inte helt klarlagt. Fiske innebär att näring återtas från havet, och det leder också till en minskad näringscirkulation i vattnet eftersom färre fiskar bökar i bottensedimentet.

– Havsmiljön påverkas dock av många olika faktorer och baserat på de studier som gjorts och de tidigare erfarenheter som finns från reduktionsfisken i sjöar så tror vi inte att ett karpfiske i havet skulle påverka näringshalterna i vattnet i speciellt stor utsträckning. Däremot skulle det möjligen kunna göra vattnet klarare eftersom uppgrumlingen minskar, säger Örjan Östman.

– Om vi börjar fiska på fisk längre ned i näringskedjan, som karpfiskar, kan det också ge oväntade negativa effekter på ekosystemet. När det är ont om rovfisk kan ett sådant fiske öppna upp för invasion av nya oönskade arter.

– Jag kan tycka att karpfiskar är lite svåra att tillaga själv fortsätter han. Om man inte kan fånga dem själv och röka dem, så går de att få tag i som biffar och burgare och jag hoppas att vi får se mer karpfisk på restaurangernas menyer. Där tycker jag absolut att de platsar.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!