Europaparlamentet och ministerrådet enades den 31 maj 2023 om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. De nya reglerna innebär utökad elektronisk kontroll på flera olika sätt. Innan de tas i bruk ska beslut fattas i EU och nationella lagar och regler inkludera de nya reglerna. Det lär ta några år.
Flera av våra experter har medverkat i arbetet och vi är glada att förhandlingarna är klara. Det är också positivt att detta sker under det svenska EU-ordförandeskapet, säger Niclas Törnell i ett pressmeddelande. Han är chef för HaV:s avdelning för fiskerikontroll.
– Vi välkomnar ett modernt kontrollsystem som bygger på bästa möjliga teknik, som bidrar till att förhindra överfiske och därmed till fiskförvaltningens mål om hållbara bestånd och en långsiktigt lönsam fiskesektor. Vi ser också positivt på att systemet leder till förbättrad spårbarhet genom hela kedjan av färska produkter från havet.
Kontrollera olovliga utkast
Överenskommelsen innebär bland annat att:
- Satellitövervakning av alla fartyg för att säkerställa att områdesbundna regler efterlevs.
- Den elektroniska rapporteringen av fångster ska utökas till alla fiskefartyg. Även fritidsfiskare om de fångar känsliga arter.
- REM-system (Remote Electronic Monitoring) ska införas på riskfartyg över 18 meter, där fångsten ombord på fiskefartyg övervakas med kameror och sensorer. Detta för att kontrollera att inga olovliga utkast av fisk görs.
– Vi har redan förberett för krav på kameraövervakning och är i full gång med praktiska försök med frivilliga fiskefartyg. Vi utvecklar också verktyg för elektronisk fångstrapportering. Allt detta ligger väl i linje med överenskommelsen, säger Niclas Törnell.
Törnells kommentar är vilseledande. Bara två fiskbåtar ingår i försöken med REM (kameraövervakning) och de är båda pelagiska trålare. Pelagiska trålare är knappast ett problem när det gäller utkast då de har små bifångster och inte sorterar ut mindre individer.
– Nu närmast ska vi, som ansvarig myndighet, noggrant utvärdera vad regelverket innebär för oss och berörda aktörer. En plan för att införa det nya regelverket, när det formellt beslutas, jobbar vi också med.
Osäker effekt och betydelse
Det första förslaget har väl knappast nån betydelse. Alla fiskebåtar, utom möjligen de minsta, har ju VMS och ibland också AIS. Att de minsta skulle ha råd eller ens förutsättningar för att installera VMS förefaller dessutom orimligt.
När det gäller det andra förslaget så undrar jag hur det ska fungera för små öppna båtar som används i kustnära lokalt fiske med bur, fällor och garn. Bara om systemen går att sköta via en mobiltelefon kan det fungera. Detsamma gäller fritidsfisket men där finns naturligtvis också andra problem. Hur ska exempelvis de som fiskar från land göra? De kan ju också fånga känsliga arter som exempelvis torsk. Och vem som helst i Sverige kan ju fiska. Det är nog så att de reglerna blir helt omöjliga att införa i Sverige i sin helhet. Däremot bör ju turfiskebåtar och turfiskeföretag bli tvingade att rapportera sin fångster av exempelvis kräfta, hummer, lax och torsk elektroniskt.
För att det tredje förslaget ska genomföras måste det först identifieras vilka båtar som är så kallade riskfartyg. De enda båtar som är över 18 meter är pelagiska trålare, en del räktrålare och trålare som fiskar bottenlevande fisk. Få kräfttrålare är över 18 meter långa men de finns. Pelagiska trålare är inte några riskbåtar och det handlar då om ett fåtal kräfttrålare och räktrålare. En trolig effekt är att de som har båtar över 18 meters längd kommer att byta till en mindre båt. Det kan få som en negativ effekt att några av Sveriges minsta pelagiska trålare försvinner för gott då de ju också fiskar kräfta.
Överenskommelsen uppdaterar cirka 70 procent av de befintliga reglerna för kontroll av fiskebåtar. Faktum är att jag faktiskt undrar om det hela kommer att ha någon större betydelse mer än att öka kostnaderna för fiskeriföretagen och kontrollen.
Ett svar på “Nya regler för fiskerikontrollen”
Kommentarer är stängda.