Inom EU som helhet har hållbarheten i fisket förbättrats. Allt färre bestånd överfiskas. Hållbart fiske innebär att det inte får fångas mer fisk än att bestånden kan byggas upp igen varje år. Ett bestånd fiskas hållbart på MSY-nivå när förhållandet mellan den faktiska fiskeridödligheten (F) och fiskeridödligheten på MSY-nivå (FMSY) är lägre än eller lika med 1.
År 2003 var de flesta bestånd av intresse för EU kraftigt överfiskade och medianen för fiskeridödligheten i Nordostatlanten var 1,68 FMSY. Sedan dess har siffran sjunkit och var som lägst 2021 med 0,76.
Där fiskeridödligheten har minskat har biomassan i fiskbeståndet ökat. Detta bidrar till att förbättra fångsterna och fiskets lönsamhet och ökar dess koldioxideffektivitet (i kilo fisk som fångas per kilo kol som släpps ut).
Biscayabukten är ett typexempel. Där överfiskades för första gången inga bestånd under år 2021. Fiskbeståndens tillväxt i detta område har varit anmärkningsvärd. De nådde under 2021 en mer än tre gånger så stor beståndsnivå än den som noterades 2003.
Medelhavet och Svarta havet
I Medelhavet och Svarta havet minskade mediandödligheten från 2,06 FMSY 2003 till 1,7 2020. Situationen har förbättrats och fler beståndsbedömningar är tillgängliga jämfört med föregående år. Fiskeridödligheten har minskat mest i östra Medelhavet, följt av Svarta havet och västra Medelhavet. Förändringarna i centrala Medelhavet har varit små.
Medelhavet och Svarta havet är de stora problemområdena och det återstår mycket för att få ner fisket till en hållbar nivå.
Östersjön
Den dramatiskt annorlunda miljösituationen i Östersjön och dess vattendrag fortsätter att påverka fiskbestånden och deras utveckling. Olika miljöpåfrestningar i Östersjön som har lett till en försämrad biologisk mångfald. Detta bland annat genom omfattande föroreningar från tillförsel av näringsämnen och ihållande höga halter av främmande ämnen.
Fyra av tio fisken i Östersjön har problem. När det gäller sill i västra Östersjön, de två torskbestånden och lax i egentliga Östersjön är de inte längre målarter och får endast landas som bifångst.
Övriga fisken är fisket av skarpsill och sill/strömming i centrala Östersjön, Bottniska viken och Rigabukten samt rödspätta. Fångstbegränsningar för dessa arter fastställs i enlighet med MSY. Dessutom finns ett riktat fiske på lax i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) och i Finska viken. Fångstbegränsningar för lax fastställs i enlighet med försiktighetsprincipen. Fisket av dessa bestånd är långsiktigt hållbart.
Västerhavet
Vattnen i Skagerrak/Nordsjön(Nordatlanten har lägre påfrestningar på fiskbestånden och annorlunda miljöförhållanden. I dessa havsområden har en hållbar förvaltning av 29 bestånd lett till positiva resultat, med stora kvotökningar (TAC) inom viktiga kommersiella fisken för 2023.
Flera av dessa bestånd förvaltas gemensamt av EU, Norge och Storbritannien och några bestånd (makrill, kolmule och NVG-sill) förvaltas av en mängd stater tillsammans. Att fastslå kvoter för dessa bestånd sker i förhandlingar mellan parterna vilket ofta är besvärligt och leder till en massa problem.
Läs också:
