SLU Aqua om sillen i Östersjön

SLU Aqua om sillen i Östersjön. Det internationella havsforskningsrådet ICES ger varje år vetenskaplig rådgivning till EU om hur mycket som kan fiskas utan att riskera beståndens långsiktiga hållbarhet. När ICES tar fram sina rekommendationer presenteras flera alternativ.

Det som kallas ”headline advice” bygger på principen om maximum sustainable yield (MSY). Dvs det största uttag som på lång sikt bedöms vara hållbart. Det är det  som EU:s gemensamma fiskeripolitik i första hand utgår ifrån. Det är också det som EU-kommissionen beställer av ICES.

EU-kommissionen ville i år se en försiktigare kvotsättning för sillen än ICES ”headline advice”, en linje som även Sverige drev inför förhandlingarna. Kommissionens förslag låg på 83 881 ton i Egentliga Östersjön och 25 560 ton i Bottniska viken. ICES ”headline advice” tillät fångster på 120 378–157 996 ton respektive 55 896–62 684 ton.

Ministerrådets beslut (28 oktober 2025) landande mellan dessa nivåer. Med kvoter på 96 463 ton för sillen i Egentliga Östersjön respektive 39 108 ton för sillen (strömmingen) i Bottniska viken.

– Beslutet följer formellt den vetenskapliga rådgivningen, men tar inte hänsyn till de risker och osäkerheter som ICES pekar på. Det är positivt att ministrarna inte lade sig på de höga nivåerna i enlighet med headline advice, men för svaga bestånd som redan är kraftigt negativt påverkade av flera mänskliga aktiviteter borde försiktighetsprincipen väga ännu tyngre, säger Joakim Hjelm.

Hjelms uttalande ligger i linje med vad jag skrivit. Beslutet följer de vetenskapliga råden. Samtidigt är Hjelm kritisk till beslutet men utan att försöka agera aktivist på det sätt som Gustaf Almqvist från Stockholms länsstyrelse och en del andra forskare från Stcokholms univeristet gör. Joakim Hjelm framstår som rimlig i motsats till forskarna från Stockholms universitet.

• Forskare riktar kritik mot kvotsättningen i Östersjön
• Kvoterna i Östersjön 2026 i enlighet med råden

Efterlyser större försiktighet

Ett exempel på hur försiktighetsprincipen kan omsättas i ICES rådgivning är den så kallade 5-procentsregeln där rådet om nya kvoter sätts så lågt att risken för att beståndet ska hamna under den biologiskt kritiska gränsen (Blim) inte överstiger fem procent. Forskarna vid SLU ser 5-procentsregeln som ett viktigt verktyg för att hålla fisket inom säkra gränser inom en kortare tidshorisont.

– Om lekbiomassan faller under Blim ökar risken för att beståndet inte återhämtar sig eller i värsta fall kollapsar. Regeln fungerar som en nödbroms i förvaltningen; ett sätt att säkerställa att fisketrycket aldrig blir så högt att bestånden riskerar att passera denna gräns, säger Joakim Hjelm.

Han betonar också att Blim inte är ett förvaltningsmål. Blim är en gräns som alltid ska ska undvikas.

– Förvaltningen bör i stället sikta på den tryggare referenspunkten Btrigger, där bestånden är livskraftiga och stabila. Sillbestånden i Egentliga Östersjön och Bottniska viken ligger fortfarande långt under Btrigger. Det visar hur allvarligt läget är. Inte ens ett år helt utan fiske skulle räcka för att nå dit, säger Joakim Hjelm.

Det är rimligt att bestånden ska ligga vid Btrigger istället för vid Blim och något som fiskerifövatlningen också borde ha som inriktning. Samtidigt har beståndet av sill i centrala (östra) Östersjlön legat på samma nivå sen 1990-talet. Beståndet i Bottenhavet har först under de senaste åren hamnat under Btrigger. Båda dessa saker tyder på att Hjelm trots allt kanske överskattar faran för bestånden.

Mer sill längs kusten?

De senaste beståndsuppskattningarna (2024) visar att sillens biomassa i både centrala Östersjön och Bottniska viken fortfarande ligger på historiskt låga nivåer. I centrala Östersjön har beståndet legat nära eller under den kritiska gränsen (Blim) i flera år, och i Bottniska viken har biomassan minskat kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet.

Sommaren 2025 rapporterade dock både yrkes- och fritidsfiskare längs norrlandskusten och i Stockholms skärgård om större sillfångster under 2025. Samma tendenser syns också i flera av de kustnära områden där SLU utför årliga provfisken.

• Strömmingen tillbaka i Stockholms skärgård

Vad beror den här ökningen på?

– Det är ännu för tidigt att dra säkra slutsatser. Den här ökningen i kustzonen kan bero på att bestånden som helhet stärks, att fisket nära kusten minskat några år men också på att fisken tillfälligt uppehåller sig närmare kusten, säger Joakim Hjelm.

Återigen uppträder Joakim Hjelm som en forskare ska göra. Vi vet inte orsakerna till den ökade mängden sill vid kusten och det går inte bestämt att hävda att det beror på en viss åtgärd eller en viss händelse. Ändå har forskarna från Stockholms universitet varit snabba med att hävda att det måste bero på trålfiskeförbudet. Men det finns alltså inga som helst belägg för det påståendet.

För tidigt att se effekter av utflyttad trålgräns

Många har kopplat den ökade sillförekomsten längs kusten till att trålgränsen den 1 februari 2025 flyttades ut i delar av Östersjön. En utflyttning som görs på försök enligt ett uppdrag från regeringen. Enligt SLU:s forskare är det dock ännu för tidigt att se några effekter av den förändringen.

– I Bottniska viken har trålgränsen inte flyttats, och ändå ser vi samma tendens där. Det visar att det behövs fler år av sammanvägda data innan vi kan se om förändringen håller i sig och vad den faktiskt beror på, säger Joakim Hjelm.

Läs mer:

• Kvoterna för sill i Östersjön ökade inte