En välkänd skribent skriver om nåt hon inte begriper

En välkänd skribent skriver om nåt hon inte begriper. Anna-Lena Laurén är en bra journalist som har skrivit mycket intressant om Ryssland och rysk politik. Hon är finlandsvensk och som många finlandsvenskar från landsbygden har hon en personlig erfarenhet av strömmingsfiske. Men när hon skriver om strömmingsfiske blir det rätt så länge det handlar om det lilla men fel så fort det handlar om det stora.

Ingen vill köpa sill/strömming för konsumtion

Det är inte lönsammare att fiska sill/strömming för fiskmjölstillverkning. Konsumtionsfiske ger i de flesta fall mer betalt. De stora trålarna fiskar och säljer därför för konsumtion om det är möjligt. När det gäller östersjösill/strömming är det inte möjligt. Det finns ingen som vill köpa den för konsumtion. De stor matvarukedjorna gör det inte, små fiskhandlare gör det inte. I det första fallet framförallt för att den inte är MSC-märkt och i de senare fallen för att de inte vill köpa fisk som de inte kan sälja. För så är det.

Många konsumenter vill inte köpa sill från Östersjön då de tror att den innehåller stora mängder miljögifter. Och när det gäller sill/strömming från Bottenhavet stämmer det dessutom. Därför går större delen av östersjösillen till fiskmjöl.

Brist på mottagningsanläggningar

Dessutom finns det ett annat problem. Norr om Listerlandet i Blekinge finns det inte en enda mottagningsanläggning eller fabrik som kan ta emot sillen från större trålare samt rensa och filéa den. I Simrishamn finns en anläggning och i Nogersund en annan. Men de hamnarna är för grunda för de stora trålarna. Så de stora trålarna bedriver idag inget riktat trålfiske på sill i Östersjön. De bedriver bara ett riktat skarpsillsfiske. I Bottenhavet bedriver de dock ett riktat sillfiske. Landningar sker till tankar i Norrsundet som sen körs med lastbil till fiskmjölsfabrikerna i Danmark. Eller så landas det i Finland till fiskmjölsfabriken där.

Stordriftsfördelar

Och oavsett vilket ekonomiskt system vi har eller hade haft så är det bärst att låt stora trålare fiska sill och andra små pelagiska fiskar. I det pelagiska fisket finns klara stordriftsfördelar. Det är enda sättet att få fisk som är ekonomiskt möjlig att köpa. Om vi bara skulle ha små båtar som fiskade lika mycket så skulle sillen vara oerhört dyr, företagen olönsamma, arbetsmiljön dålig och lönerna usla. Det småskaliga fisket har minskat på grund av detta och på grund av att nästan ingen vill köpa strömming/sill från Östersjön för att äta den.

Kultur

Och surströmming tillverkas idag till viss del av trålfångad sill från Hanöbukten utanför Skåne och Blekinge. Den landas i Nogersund och körs med lastbil norrut. Så att kulturen skulle dö ut finns det små skäl att tro. Däremot har det under flera år varit problem med för lite sill invid kusten i Bottenhavet. Det är orsaken till att surströmming delvis tillverkas av sill från Hanöbukten. Och om surströmmingskulturen skulle dö ut beror det sannolikt mer på att jäst sill smakar och luktar så fruktansvärt illa.

Inga pelagiska bestånd har nånsin försvunnit på grund av fiske

Och slutligen är det så att det inte finns ett enda bestånd av pelagisk fisk som försvunnit. Många sådana bestånd har totalt kollapsat av överfiske men alltid hämtat sig när kvoter och fiskebegränsningar införts. Inget bestånd har nånsin försvunnit för gott på grund av överfiske. När det gäller sillen i Östersjön har bestånden varit lika stora sen 1990-talet. De har varken minskat eller ökat.

Så lite fakta för Anna-Lena Laurén och andra:

• De stora trålarna bedriver idag bara skarpsillsfiske i Östersjön
• De stora trålarna fiskar hellre för konsumtion än för fiskmjöl.
• Det finns inga tekniska problem för de stora trålarna att fiska för konsumtion. Sill och makrill som fiskas i Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet fångas av samma båtar och går till konsumtion.
• Det saknas efterfrågan på sill/strömming från Östersjön för konsumtion
• Kvoterna är satta utifrån vetenskapliga råd och anses vara långsiktigt hållbara
• Bestånden av sill/strömming i Östersjön är lika stora som på 1990-talet
• Bestånden av sill/strömming i Bottenhavet är lika stora som på 1970-talet.

Läs mer:

• SLU Aqua om sillen i Östersjön
• Kvoterna för sill i Östersjön ökade inte
• Strömmingen tillbaka i Stockholms skärgård
• Forskare riktar kritik mot kvotsättningen i Östersjön
• Kvoterna i Östersjön 2026 i enlighet med råden
• De stora trålarnas fiske – konsumtion och industri