Vad kommer att hända med fiskeriförvaltningen i Danmark?

Med anledning av den politiska debatten kring kvotkungar och fiske i Danmark kommer sannolikt viss lag- och regeländringar att ske.

De myndigheter som förvaltar fisket kommer att omstöpas. Bättre datasystem och riktlinjer för hur kontrollen ska gå till kommer att införas. Systemet kommer kanske att dröja, men nya riktlinjer och regler kommer. Lagstiftningen mot bulvaner (stråmænd) kommer att skärpas. De som polisanmälts och som eventuellt kan bevisas skyldiga till brott kommer att få sitt straff och tvingas sälja fiskerättigheter.

Fler kvottak kommer troligen att införas så att alla arter har ett kvottak på högst 10% med undantag av mindre viktiga arter. Detta kan eventuellt betyda att de som har mer än kvottaket (10%, 5% eller vad det nu är) av fiskerättigheterna för nån art kommer att tvingas sälja delar av sina fiskerättigheter. Detta gäller alla yrkesfiskare som främst fiskar nordhavsräka och en del pelagiska fiskare. Problemet med detta är att det blir svårt att hitta köpare i Danmark och att det finns arter för vilka nästan ingen vill ha fiskerättigheter som exempelvis sperling (vitlinglyra) och havgalt (trynfisk).

Om det blir kvottak för enskilda pelagiska arter blir det förmodligen bara kvottak för sill och makrill. Även här kommer det att vara svårt att hitta köpare i Danmark. Ett av de större problemen med Danmark och fisket är att det inte finns tillräckligt med människor som vill ägna sig åt fiske.

Nya regler för att skapa skarpare gränser mellan pelagiskt fiske och demersalt fiske kommer sannolikt att införas. Det är dock inte troligt att det införs ett totalförbud för stora innehavare av IOK-rättigheter att ha fiskerättigheter i FKA-systemet. Fiskebåtar som fiskar pelagiskt (IOK) behöver vissa rättigheter till demersal fisk på grund av bifångster. I sperlingfisket (vitlinglyrefisket) är bifångsterna stora och i sillfisket förekommer periodvis bifångster av sej och även blåvitlingfisket kan ha stora bifångster av demersal fisk.

Sannolikt införs också kvottak för företag och skrivningarna i lagstiftningen ändras så att även närstående personer ingår i vad som kan betraktas som en koncern eller ett företag. Det omöjliggör att använda barn och fruar som bulvaner (stråmænd). Sådan lagstiftning finns på Island. En sådan lagstiftning kommer dock sannolikt inte att betyda speciellt mycket och i stort sett innebär det ingen förändring gentemot idag. Bara i enstaka fall får den konsekvenser för så kallade kvotkungar och andra yrkesfiskare. Den ende så kallade kvotkung som berörs av detta är Henning Kjeldsen.

Kvotjollar och kvotbåtar kommer sannolikt inte att förbjudas. Detta då ett sådant förslag slår hårdast mot kooperativ som exempelvis Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS som köper upp kvoter för att sen hyra ut till internt och billigt till medlemmarna/delägarna. Sådana kooperativ är de största innehavarna av fiskerättigheter för torsk. Endast i undantagsfall skulle detta påverka de så kallade kvotkungarna.

Regler kommer eventuellt att införas som kräver att en person som är yrkesfiskare och ägare av fiskebåtar måste ha huvuddelen av sin inkomst från fiske. Det förändrar sannolikt inte speciellt mycket då även anställda på ett fiskeriföretags kontor har huvuddelen av sina inkomster från fiske. Att kräva arbete ombord på en båt är idag orimligt vad det gäller de stora fiskeriföretagen av praktiska skäl. Det krävs administrativ personal och att neka äldre yrkesfiskare som inte längre klarar jobbet ombord eller yrkesfiskares anhöriga den möjligheten är ju rent hänsynslöst och ogenomförbart.

Vi kan också konstatera att i stort sett alla så kallade kvotkungar också arbetar ombord så kravet om arbeta ombord är i verkligheten också meningslöst. Antalet utomstående kapitalplacerare är idag försumbart, sannolikt är det bara fiskmjölsföretaget TripleNine Group.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements