Danska fiskare förlorar mycket om och när brexit blir av

Ett antal danska fiskebåtar kommer att förlora en hel del fiskerättigheter om och när brexit eventuellt blir av. Framförallt är det stora pelagiska båtar som fiskar sill och makrill som drabbas. En rapport från IFRO (Köpenhamns universitet) visar att totalt 44 fiskebåtar fångade mer än 15% av deras fångster (värdemässigt) i brittiska zon. 27 av dessa var stora pelagiska båtar över 40 meter varav 13 främst ägnar sig åt industrifiske. Dessa 44 båtar stod för 98% av värdet från alla landningar från brittisk zon. 60% av dessa båtars totala landningar kom från brittisk zon medan 15% kom från norsk zon.

12 trålare som fiskar bottenlevande fisk för konsumtion landade 39% av sina fångster (mätt i värde) från brittisk zon. Samma beroende av brittisk zon hade de 13 renodlade industritrålarna medan de 14 båtar som främst fiskade pelagisk fisk för konsumtion landade 68% från brittisk zon.

Värdemässigt stod sill för 40% av all landningar från brittisk zon, makrill för 27% av all makrill och tobis för 14%. Samma fiskarter stod för 35%, 11% och 37% av den landade vikten från brittisk zon. Värdemässigt togs 62% av fångsten i den brittiska zonen i norra Nordsjön (4A) vilket är kring Shetland och 24% i södra Nordsjön (4A) dvs Dogger bank med omgivningar. Volymmässigt var fördelningen 41% respektive 47%. Majoriteten av tobisen fångas i södra Nordsjön medan majoriteten av makrillen och sillen fångas i norra Nordsjön.

De båtar som är beroende av fiske av makrill i brittisk zon om vi utgår från landningsuppgifterna från 2018 är framförallt HG 333 Isafold, S 349 Gitte Henning, HG 264 Ruth men även S 264 Astrid, HG 64 Beinur, HG 265 Asbjørn och E 349 Cattleya. Beroende av sill från brittisk zon är S 349 Gitte Henning, HGD 264 Ruth, HG 333 Isafold, S 264 Astrid, HG 62 Beinur, HG 265 Asbjørn, S 364 Rockall, L 920 Tina Jeanette och S 144 Themis men även E 349 Cattleya, S 205 Ceton och E 727 Jette Kristine.

Beroende av tobis från brittisk zon är S 264 Astrid, HG 62 Beinur, HG 333 Isafold, S 144 Themis, S 364 Rockall, E 349 Cattleya, HG 265 Asbjørn, S 205 Ceton, L 106 Monsun, L 673 Meilsø, L 920 Tina Jeanette och L 415 Stormy men även L 854 Helle Ronny, E 727 Jette Kristine, HM 379 Lingbank, S 549 Stefanie, L 273 Olga Ruby, L 573 Hallingsø, HG 264 Ruth, S 149 Birthe, L 228 Susanita, L 229 Lykke Hametner, L 421 Cadiz, AS 464 Stella Nova, S 349 Gitte Henning, R 500 Sophia Hametner, S 229 Maria Hametner, L 525 Thingholt och AS 202 Neptun.

De företag som totalt sett verkar mest utsatta för riskerna med brexit är Rederiet Ruth A/S, P/R HG 333 Isafold, Asbjørn A/S, Astrid Fiskeri A/S, Beinur A/S, Gitte Henning A/S, Jette Kristine E 727 ApS, Themis Fiskeri A/S, Gifico ApS och Cattleya A/S. Dessa företag har dock ett blandat fiske och mer utsatta är kanske de företag som är beroende av tobisfisket även om dessa också fiskar brisling (skarpsill). Sådana företag är exempelvis familjen Knaks partrederier Hallingsø och Meilsø, John-Anker Hametner Larsen med alla sina båtar, Mindbo ApS, P/R Helle Ronny L 854, Christer og Lennart Fiskeri ApS (Monsun) och Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS (Cadiz). De fem sistnämnda har inte heller fiskerättigheter som motsvarar deras fiske. När kvoterna minskar är det sannolikt de företag som inte har egna fiskerättigheter som drabbas först.

Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, Themis Fiskeri A/S, Gitte Henning A/S, Lingbank Fiskeri A/ och Gifico ApS har dock också stort fiske samt fiskerättigheter i Östersjön, framförallt av brisling vilket gör dem mindre känsliga för Brexit. Dett sagt även om kvoterna i Östersjön är väldigt små jämfört med kvoterna i Nordsjön. Företag som huvudsakligen fiskar brisling eller fiskar mycket brisling är mindre känsliga för brexit då bara en mindre del av deras fångster tas i brittisk zon. Sådana företag är bl.a. Themis Fiskeri A/S, Astrid Fiskeri A/S, Mindbo ApS, familjen Knak, Jette Kristine E 727 ApS, P/R Helle Ronny L 854 och Christer og Lennart Fiskeri ApS.

Mindre känsliga är också företag med outnyttjade egna fiskerättigheter av fisk som inte är sill, makrill och tobis, Det gäller bland annat Astrid Fiskeri A/S och Cattleya A/S. De har därmed en möjlighet att byta fiske.

Företag som blir av med makrill kan också tänkas får kompensation genom att få ökad tillgång till makrill i EU-vatten kring Irland där brittiska fiskeriföretag idag har fiskerättigheter. Det kommer också att finnas möjlighet att få mer blåvitling och hästmakrill (taggmakrill) där. Med sill är det annorlunda. Där finns inga möjligheter att få fiskerättigheter i andra EU-vatten då sill i stort sett inte fiskas där. De företag som ägs av färingar (Rederiet Ruth A/S, Asbjörn A/S och Beinur A/S) kan väl också tänkas ha möjlighet att ta sig in i färöiska fisket och skaffa sig fiskerättigheter för makrill och blåvitling där.

Astrid Fiskeri A/S har outnyttjade fiskerättigheter för sperling (vitlinglyra) och kan byta till det fisket. Det finns dock problem med detta fiske i form av bifångster av bl.a. sej. Idag finns inga möjligheter för pelagiska företag att ha kvoter för demersal fisk så att de kan sälja eller fånga sådan fisk. Att fånga sperling är därmed förenat med problem. För brislingfiske gäller också att kvoten i Skagerak är kraftigt underutnyttjad. Företag som har sådana fiskerättigheter såsom Beinur A/S, Gitte Henning A/S, Themis Fiskeri A/S och P/R L 920 Tina Jeanette kan börja utnyttja dessa kvoter mer. Kvoten i Skagerak är dock liten så det betyder dock inte så mycket.

Sammantaget verka P/R HG 333 Isafold vara det ekonomiskt mest utsatta företaget om Brexit blir av. De är mest ensidigt beroende av sill och makrill. Deras båt är dock gammal och därmed har de små skulder vilket gör det lättare för dem. Gitte Henning A/S har en mycket stor båt som kan vara svår att använda i alternativt fiske med mindre förtjänster. Företaget har bara nya båtar och därmed också stora skulder.

Astrid Fiskeri A/S har två nya båtar och därmed stora skulder. De har dessutom en avregistrerad båt som de hittills inte kunnat sälja. Brexit är säkerligen en anledning till det. Företaget är dock traditionellt innovativt och det skulle inte förvåna om de inom kort dök upp med ett dotterbolag eller systerbolag i Storbritannien för att kompensera för minskade fiskerättigheter i det danska fisket på grund av Brexit. Astrid har dessutom fiskerättigheter i Sverige.

Även Rederiet Ruth A/S och Beinur A/S har nya båtar och därmed större skulder. Beinur A/S är dock mindre beroende av sill och makrill än flera andra företag.

Läs också:

 

 

 

Advertisements