Alla fiskekvoter används inte i Danmark

Havskräfta

Havskräfta

Så är det i Danmark. I Sverige verkar det däremot som de flesta kvoter i stort sett fiskas upp. Förutom sådant som blåvitling, lodda, taggmakrill och vitlinglyra (sperling). Men å andra sidan så har Sverige mycket små kvoter av dessa fiskarter och ibland dessutom i fiskevatten där svenska fiskebåtar sällan fiskar. Av de för svenskt fiske viktiga fiskarterna som sill, skarpsill, torsk, makrill, räka och havskräfta fiskas det mest av kvoten upp. I Danmark är det annorlunda när det gäller havskräfta (jomfruhummmer):

I 2012 var der fem områder, hvor kvoteudnyttelsen var på 100 procent. Derudover var der 15 områder, hvor kvoteudnyttelsen lå i 90´erne i procent. Det er især indenfor de pelagiske arter, at opfiskningen er tæt på de 100 procent. For makrel lå udnyttelsen i 2012 mellem 94,3 procent og 99,9 procent. For havgalt lå udnyttelsesprocenten på 98,8 procent.

Udnyttelsesprocenten for torsk var også høj i 2012 med en udnyttelsesprocent på 66,4 som det laveste. Mørksej er også en af de arter, hvor fiskeriet passer med kvoten. I 2012 var udnyttelsesprocenten 96,7 procent i Nordsøen.

Derimod er der stadig arter, hvor der er mulighed for at øge fiskeriet uden at det går udover kvoten. Eksempelvis blev kvoten i Skagerrak/Kattegat kun udnyttet med 62,1 procent for jomfruhummer og 38,6 procent i Nordsøen.

Trynfisk

Trynfisk

Havgalt är en fisk som heter trynfisk på svenska. Den fiskas inte av svenska fiskare med svenskregistrerade båtar överhuvudtaget. Mørksej heter gråsej eller bara sej på svenska. När det gäller havskräfta har Danmark mycket större kvoter än Sverige, men fiskar inte upp dem. Svenskt kräftfiske är om jag fattat rätt mer miljövänligt än danskt, det är större andel burfiske och lägre andel bottentrål. Samtidigt är det danska fisket mer än dubbelt så stort trots att danskregisterade fiskebåtar inte ens tar upp hälften av sin kvot.

Fiske efter pelagisk fisk som sill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling) och makrill är säsongsbetonad liksom räkfisket och dessutom torskfisket i viss mån, medan övrigt fiske i stort sett bedrivs året runt:

Tallene for 2012 viser, at oktober måned var den måned, hvor fiskeriet var på sit højeste i 2012, når et gælder tons. Det var især store fangster af brisling, 28.212 tons, der trak læsset, mens det pelagiske fiskeri efter makrel udgjorde 22.051 tons i oktober måned. Både måneden før og efter var der ganske godt gang i makrelfiskeriet, mens der i årets øvrige måneder stort set ikke fanges makrel.

August-måneds sildefiskeri var dog isoleret set den måned, hvor der blev fanget mest af en art med 30.100 tons i netmaskerne. Silden udgjorde da også den største mængde af fisk, der samlet blev landet i 2012 med 125.389 tons. Brisling følger efter med 111.706 tons for hele året.

Torskefiskeriet toppede i 2012 i april måned med 4.606 tons. I månederne op til var fiskeriet dog også højt med henholdsvis 3.922 tons i februar og 3.864 tons i marts.

Tobisfiskeriet toppede ikke overraskende i månederne maj, juni og juli. Der blev dog også landet 1.611 tons i januar måned, og i august til oktober var der også få men små landinger.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements