Nya ämnen, uttorkade havsörnsägg och syrefria bottnar oroar

Idag publiceradesHavet 2013/2014 rapporten ”Havet 2013/2014” som visar på en utveckling med både glädjeämnen och orosmoln. Rapporten presenterades på konferensen Havs- och vattenforum.

Kvaliteten på vattnet i Västerhavet har blivit bättre och blåstången i Östersjön är på väg tillbaka.

Samtidigt har bestånden av torsk och ålgräs längs västkusten ännu inte återhämtat sig. Det verkar dessutom som om det hänger ihop. Finns det torsk så verkar det finnas ålgräs. Brist på torsk innebär att ålgräset försvinner. Ytan av syrefria bottnar i Östersjön slår nya rekord och utmed Bottenhavskusten har uttorkade havsörnsägg hittats.

”Havet 2013/2014” är en omfattande kartläggning, baserad på den marina miljöövervakningen, av tillståndet och de mest angelägna miljöproblemen i våra hav. Rapporten visar att havens ekosystem är mycket komplexa och det är svårt att förutse hur dessa utvecklas.

Till exempel minskar utsläppen av fosfor från land men samtidigt frigörs fosfor från de syrefria bottnarna. De syrefria bottnarna är dessutom mer omfattande än nånsin. Enda trösten är att forskarna menar att det faktiskt inte kan bli värre än det redan är. Dessutom förväntas en ökad koldioxidhalt i atmosfären leda till försurning av Sveriges hav, men vilka effekter detta får på ekosystemen är ännu oklart. Gamla miljögifter lever i viss mån kvar och nya ämnen tillförs havet. Utmed Bottenhavskusten finner man återigen uttorkade havsörnsägg, ett problem som varit i stort sett borta sedan 1990-talet. En teori till vad detta beror på är att gifter frigörs från områden där fibrer lagrats i samband med pappers- och massafabriker. Det kan dock inte beläggas ökade halter av gifter i fisken som havsörnar äter. Så kanske är det nåt annat ändå.

– Vi har långt kvar innan de svenska miljömålen uppnås. Tillståndet som beskrivs i ”Havet 2013/2014” visar att vi måste bli bättre på att fånga upp nya miljöhot och förstå kopplingarna mellan ekosystemets olika delar för att kunna fördela resurserna rätt och sätta in de mest effektiva åtgärderna. En fungerande miljöövervakning är förutsättningen för detta, säger Bertil Håkansson, chef på enheten för miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Övervakningen av miljögifter visar att nya ämnen påträffas och ökar i Östersjön. Halterna av perfluorerade ämnen, vissa flamskyddsmedel och silikonoljor ökar. Detta är ämnen som används i vardagsprodukter, till exempel i balsam och deodorant, och är potentiellt giftiga för det marina livet. Utöver de ämnen som fångas upp av miljöövervakningen finns det ett okänt antal ämnen och kemikalier som släpps ut i haven. I dagsläget är det oklart vilken påverkan dessa har på miljön.

Ingen återhämtning kan ännu ses hos det kollapsade torskbeståndet i Kattegatt, trots fredade områden. Detta verkar dock vara en sanning med modifikation. Enligt forskare på en av de djupdykningar, Waking the Deads (som också är ett forskningsprojekt), som ordnades på Havs- och Vattenforum så finns det tecken på att torsken faktiskt återhämtat sig något (ytterst lite) på grund av de skyddsåtgärder som vidtagits. I Östersjön ökar både torsk, strömming och antalet sälar.

– Det är en ju positiv trend, men problemet är att både fisk och säl har blivit magrare, vilket tyder på att det är brist på rätt sorts föda. För att förstå vad det är som händer krävs att man tittar på alla delar i näringskedjan och förvaltar fiskbestånd med hänsyn till hela ekosystemet, säger Jonas Nilsson, miljöanalytiker på Havsmiljöinstitutet.

I år har ”Havet” ett extra fokus på att belysa sambanden mellan olika miljöproblem och hur de påverkar ekosystemen. I Asköområdet i Trosa skärgård och Kvädöfjärden i Östergötlands skärgård har miljöövervakarna försökt hitta förklaringar till de processer som pågår i havsmiljön i dessa områden.

– De flesta havsområden är idag påverkade av flera olika miljöproblem, men det är generellt mycket dåligt känt hur till exempel övergödning, miljögifter och förhöjda vattentemperaturer samverkar och påverkar organismer och ekosystem. Det är därför viktigt att öka samarbetet mellan olika forskningsgrupper och övervakningsprogram för att öka förståelsen för hur olika påverkansfaktorer samverkar, säger Per Moksnes, miljöanalytiker på Havsmiljöinstitutet.

Svensk miljöövervakning bedrivs inom en rad olika områden. Resultat från de systematiska undersökningarna används för att utvärdera miljöarbetet och de ligger till grund för beslut om åtgärder. Resultaten används bland annat för att bedöma om vi uppnår de av Sveriges riksdag beslutade miljökvalitetsmålen. I den senaste utvärderingen av miljökvalitetsmålen konstaterades att 14 av 16 mål inte kommer att nås med dagens förutsättningar.

Det mest oroande i det långsiktiga perspektivet är dock att haven stadigt försuras något. Ännu är det inget problem i svenska vatten, men det har skapat problem på andra håll i världen. Exempelvis kollapsade den US-amerikanska odlingen av ostron på den US-amerikanska västkusten total på grund av försurning. Forskarna menar att problemen är på väg hit. Det är bara en tidsfråga,

Rapporten ”Havet 2013/2014” ges ut av Havsmiljöinstitutet i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Artiklarna baserar sig på resultat från den nationella miljöövervakningen samt aktuell havsmiljöforskning. Den kan laddas ner eller beställas kostnadsfritt från Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndighetens webbsidor.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements