Det här med bränsleförbrukning, fiskeredskap och fisk

Jag kommenterade häromdan en artikelserie i SVD skriven av en person som uppenbarligen inte kunde nåt om ämnet, dvs fiske. Journalisten ifråga hade läst en artikel i den vetenskapliga tidskriften Fish and Fisheries där statistik om bränsleförbrukning i fiske gås igenom. Ett stort antal fiskarter och redskap representeras bara av 1 eller 2 exempel var. Då hade jag inte tillgång till originalartikeln i Fish and Fisheries, men nu har jag fått tillgång till den och kan kommentera artikeln och materialet direkt. För att dra slutsatser av materialet bör sådana poster tas bort. Det har jag gjort i nedanstående tabell.

Fisktyp, Fiskredskap, Världsdel, Antal exempel, Bränsleförbrukning: medel, min, max

Crustaceans, Bottom trawls, Oceania, 88, 4125, 1165, 10886
Crustaceans, Pots and traps, Oceania, 53, 3803, 846, 9474
Crustaceans, Bottom trawls, Europe, 117, 3083, 377, 17300
Flatfish, Bottom trawls, Europe, 32, 2851, 631, 4062
Molluscs, Bottom trawls, Europe, 7, 2618, 1205, 4103
Large pelagics, Hooks and lines, Asia, 3, 1925, 106, 4985
Large pelagics, Hooks and lines, Europe, 12, 1745, 570, 3478
Large pelagics, Hooks and lines, Oceania, 20, 1676, 937, 3300
Large pelagics, Hooks and lines, North America, 4, 1495, 385, 2678
Crustaceans, Bottom trawls, North America, 12, 1231, 531, 2262
Flatfish, Pelagic trawls, Oceania, 4, 1086, 918, 1480
Flatfish, Bottom trawls, North America, 3, 1084, 957, 1338
Molluscs, Divers, Oceania, 16, 951, 585, 1472
Finfish, Hooks and lines, Europe, 42, 927, 125, 4238
Crustaceans, Pots and traps, Europe, 8, 834, 334, 2156
Crustaceans, Pots and traps, North America, 3, 783, 331, 1026
Finfish, Bottom trawls, Asia, 3, 766, 671, 874
Finfish, Bottom trawls, Europe, 55, 756, 236, 2724
Large pelagics, Gillnets, Oceania, 9, 751, 397, 1352
Finfish, Gillnets, North America, 37, 686, 300, 1532
Finfish, Bottom trawls, North America, 15, 682, 65, 1457
Finfish, Pelagic trawls, Oceania, 40, 675, 207, 1495
Large pelagics, Pelagic trawls, Oceania, 6, 627, 151, 1649
Finfish, Bottom trawls, Oceania, 3, 538, 363, 665
Molluscs, Dredges, Europe, 44, 525, 15, 1822
Flatfish, Gillnets, North America, 3, 517, 492, 566
Molluscs, Pots and traps, Europe, 7, 513, 392, 641
Finfish, Surrounding nets, Europe, 13, 466, 104, 659
Large pelagics, Surrounding nets, Europe, 3, 447, 373, 527
Finfish, Gillnets, North America, 8, 443, 297, 1430
Finfish, Hooks and lines, North America, 7, 411, 396, 489
Finfish, Surrounding nets, Oceania, 18, 346, 62, 497
Molluscs, Dredges, North America, 5, 295, 71, 361
Salmonids, Surrounding nets, North America, 3, 291, 56, 513
Small pelagics, Pelagic trawls, Oceania, 7, 234, 141, 354
Small pelagics, Pelagic trawls, Europe, 28, 168, 45, 565
Small pelagics, Pelagic trawls, North America, 6, 101, 49, 147
Small pelagics, Surrounding nets, Oceania, 17, 89, 29, 217
Small pelagics, Surrounding nets, Europe, 36, 84, 8, 506
Small pelagics, Bottom trawls, Europe, 3, 83, 65, 94
Finfish, Pelagic trawls, North America, 8, 66, 36, 73
Small pelagics, Surrounding nets, North America, 20, 42, 20, 160
Small pelagics, Surrounding nets, Africa, 6, 31, 16, 46

Det finns några grundläggande problem med de kvarvarande uppgifterna. Ingen skillnad görs på bottenbackor och flytbackor utan bägge typerna ingår i ”Hooks and lines”. Flytbackor är det som används för fiske av tonfisk (ingår i large pelagics) och laxfisk (salmonids), Bottenbackor används vid fiskfiske riktat mot djuphavsfiskar som lång, lubb etc. Samam problem finns med garn (”Gillnets”). Ingen skillnad görs på drivgarn och bottensatta garn.

Fiskfisket är det som heter Finfish i tabellen. Det innefattar fiske efter torskfiskar (varav blåvitling är en pelagisk fisk och den ingår i det som fiskas med flyttrål, ”Pelagic trawls”), kungsfiskar (uer) och en hel del annat. Small pelagics är sill, makrill, skarpsill, sardiner, ansjovis, lodda etc.

Crustaceans är skaldjur. Per infångad vikt/volym är detta det mest bränsleslukande fisket om bottentrål används. Om burar, tinor och fällor används är energianvändningen i nivå med fiskfiske med bottentrål. Ett problem med bedömningarna i detta fallär att vid användning av bottentrål fiskas skaldjur och fisk oftast ihop och statistiken blir ganska godtycklig. Det är svårt att därför dra direkt slutsatser av den. Sannolikt är skillnaderna mellan fiskfiske och skaldjursfiske med hjälp av bottentrål inte så stora som tabellen ger vid handen.

Att fiska tonfisk med flytbackor är uppenbarligen inte bränsleekonomiskt bra. Det hör till de mest bränsleslukande fiskena vid sidan av skaldjursfiske med bottentrål. Att fiska tonfiks med snörpvad/ringnot (”Surrounding nets”) är däremot ett bränslesnålt fiske som främst bedrivs med mycket stora fiskebåtar. Backbåtar för tonfiskfiske drar inte bara bränsle när backorna dras efter båten utan också för transporten till och från fiskevattnen. Då dessa båtar ofta är mindre än snörpvadsbåtarna måste de gå fram och tillbaka mellan land och fiskefälten oftare än de större båtarna.

Fiske av mindre pelagisk fisk sker till mycket stor del av mycket stora och stora fiskebåtar som använder snörpvad och flyttrål (pelagisk trål). Detta fiske är det bränsleekonomiskt bästa, klimatvänligaste och faktiskt även i övrigt mycket miljövänligt med små bifångster. Större båtar betyder längre tid till havs och färre resor vilket bäddar för än mindre bränsleåtgång per fångad volym/vikt fisk. En stor del av denna fisk används till fiskmjöl och liknande, men sill och makrill som fiskas i Europa används i huvudsak till mat.

Vid garnfiske fångas relativt lite fisk och bränslet går åt vid transport mellan hamn och fiskeplatser.

Plattfisk fiskas i huvudsak med bottentrål, i Europa ofta med bomtrål, den mest energislukande bottentrålsmetoden. Det finns andra metoder, snurrevad av olika sorter (dansk, skotsk, fly-schooter). Var dessa finns i statistiken är oklart, men det åtgår mindre energi vid snurrevadsfiske än vid bottentrålning.

För att minska bränsleförbrukningen inom fisket förefaller en övergång från bottentrålning till andra metoder som det bästa. Mer kräftor bör fiskas med bur, fiskfiske och plattfiskfiske i större utsträckning bedrivas med snurrevad och tonfisk fiska med snörpvad/ringnot. Gnället på och kritiken mot stora och mycket stora pelagiska fiskebåtar bör sluta då dess hör till de mest klimat- och miljövänliga fiskebåtarna.

Den uppdelning på olika fiskarter som författaren i SVD (i en artikel full med sakfel) gjorde är i stort sett meningslös. Vid sidan skaldjur handlar det om vilken fiskemetod som används, vilket fiskeredskap som använd. För räkor finns det dock inget annat än bottentrål som fungerar och det gäller alla nordhavsräkor, även de MSC-märkta och Krav-märkta från Ishavet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skaldjur, Pelagisk fisk, Tonfisk, Räka, Vitfisk, Plattfisk Bränsle, Bränsleförbrukning, Fiske, Snörpvad, Backor, Ringnot, Bottentrål, Garn, Flyttrål, Burar, Tinor, Fällor, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Kräftfiske, Räkfiske, Fiskfiske, Klimat