Med fiskfiske menas fiske efter andra arter än sill, skarpsill, makrill och skaldjur på den svenska Västkusten. Fisket bedrivs i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön med bottentrål, snurrevad, garn (nät) och backor (långrev). Trålfisket dominerar stort och en stor del av fisken tas som bifångst vid kräftfiske med trål utan artsorterande rist. Snurrevadsfiske och garnfiske är dock ett riktat fiske. Endast en mindre del av trålfisket kan beskrivas som ett riktat fiskfiske, men det förekommer.
De viktigaste arterna i detta fiske rent viktmässigt är gråsej (1 699 ton år 2013), torsk (893 ton), fjärsing (810) och kolja (343). Trålfisket av fjärsing är i huvudsak ett riktat fiske. Den sammanlagd fångsten av fisk i Västerhavet är ungefär hälften av torskfångsten i Östersjön vad det gäller vikten av den fångade fisken.
Värdemässigt ser det dock lite annorlunda ut. Av den fisk som landas på Västkusten är torsken det värdefullast, totalt landades torsk för 16,8 miljoner 2013, rödtunga för 5,2 miljoner, gråsej för 4,5, kolja för 3,6 miljoner, äkta tunga för 3,4 miljoner, rödspätta för 3,2 och marulk för 1,5 för att nämna de fiskarter vars landningsvärde överstiger 1 miljon kronor. Men en stor del av fisken som fångas i Skagerak, Nordsjön och Kattegatt (dvs Västerhavet) landas i Danmark. Läggs värdena för den fisken till vad som landas på Västkusten blir värdet för torsk 29,8 miljoner, gråsej 18,5 miljoner, kolja 5,5 miljoner, rödtunga 5,3 miljoner, rödspätta 3,8 miljoner, äkta tunga (3,6), marulk (1,8), bleka (1,7) och fjärsing 1 miljon. Det sammanlagda värdet av fisken som fångas på Västkusten är högre än värdet på den torsk som fångas i Östersjön. Fiskfisket saknar därmed inte ekonomisk betydelse utan har snarare en stor betydelse för de båtar som fiskar kräfta och fisk med trål samt för de båtar som fiskar med garn efter fisk.
Fisket av fisk i Västerhavet regleras med så kallad effortreglering:
Enligt 4 kap 8 e § Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) krävs ett efforttillstånd för ett svenskt fiskefartyg som är minst 10 m långt för fiske i Västerhavet med någon av följande redskapsgrupper:
- Bottentrålar och not med maskor:
– TR1 som är 100 mm eller större
– TR2 som är mellan 90-99 mm- Nät och insnärjningsnät (GN1)
- Grimgarn (GT)
- Långrevar (LL)
Du har möjlighet att tillfälligt eller permanent omfördela dina kilowattdagar till andra fartyg genom att använda en särskild blankett. Du kan också välja att tillfälligt eller permanent omfördela kilowattdagar inom ditt eget tillstånd, se följande exempel:
- Du kan permanent göra om en kilowattdag för bottentrål med maskstorlek 90-99 mm till tre kilowattdagar för bottentrål med maskstorlek 70-89 mm försedd med artsorterande rist.
- Du kan tillfälligt omfördela dina TR1- och/eller TR2-dagar i Skagerrak till TR1-dagar i Nordsjön.
Båtar under 10 meter behöver följaktligen inte tillstånd och det finns därför en del båtar som är precis under 10 meter varav några som är specialkonstruerade för att ändå fungera som en större båt. Som mått för effort använd kilowattdagar som beräknas utifrån fiskebåtens tonnage och motoreffekt. Utöver detta finns ibland också frivilliga överenskommelser om maxransoner för en viss tidsperiod.
Antalet fiskebåtar som ingår i effortregleringen på Västkusten är i år 119 stycken. Det är exakt lika många båtar som är över 12 meter långa i Halland och Västra Götaland tillsammans. I huvudsak är det samma båtar, men inte helt och hållet. Flera välkända större räktrålare finns nämligen inte med i effortsystemet (ex. GG 504 Orion, GG 980 Danafjord, LL 107 Rimfors, LL 207 Nautic och LL 578 Svanvik). De allra flesta av de senare är uppköpta av räkfiskeföretag som också har andra fiskebåtar.
Många av de båtar som ingår i effortsystemet, närmare bestämt 94 stycken, har också särskilt tillstånd för kräftfiske med trål försedd artsorterande rist. Det sistnämnda fisket ingår inte i effortregleringen som sådan. Av de som har tillstånd för fiske av havskräfta med trål försedd med artsorterande rist har så många som 27 stycken enbart tillstånd för det och de fiskar inte med andra typer av trålar. Det handlar i huvudsak om mindre båtar som ibland också har räkfisketillstånd, men också om en av Sveriges största räktrålare, Saibon. Av de 61 båtar som har räkfisketillstånd ingår 43 båtar i effortsystemet på nåt sätt. 13 båtar har enbart tillstånd att fiska kräfta med artsorterande rist, 10 ingår bara i effortregleringen och 20 stycken ingår i effortregleringen samt har tillstånd för kräftfiske med artsorterande rist.
Av det totala antalet båtar inom effortsystemet är 10 båtar enbart garnbåtar, en båt är en kombinerad garnbåt och trålare och till sist är det en båt som är en kombinerad garn- och backebåt. Det finns också 8 båtar som enbart fiskar med trål utan artsorterande rist. Samtliga hör till de största båtarna inom effortregleringen de flest av dem har också räkfisketillstånd.
Det finns en rad båtar (FG 96 Cindy Vester, FG 111 Tunafjord, GG 73 Ingun, GG 150 Älvsborg, GG 200 Sandvik, GG 201 Bravik, GG 500 Vingaskär, GG 562 Randi, VG 24 Marie av Träslövsläge, VG 29 Christina, VG 59 Lipton, VG 177 Kungsvik och VG 392 Strannefjord) som också har torskfisketillstånd i Östersjön och några som också har individuella fiskerättigheter i det pelagiska fisket (GG 39 Rossö, GG 77 Falken, GG 500 Vingaskär, GG 562 Randi, GG 840 Svanen, LL 338 Ternö, LL 377 Canopus, LL 813 Wardö och VG 59 Lipton). Av de sistnämnda 9 båtarna hör 3 hemma på Rörö eller har ägare på Rörö medan ytterligare 3 har anknytning till Rörö då ägaren tidigare bott på Rörö eller båten tidigare hört hemma på Rörö. Dessa 9 båtar plus kanske den kombinerade garn- och backebåten kan kanske sägas vara de västkustbåtar som fiskar traditionellt. Rörö framstår därmed som ett centrum för det traditionella bohusfisket inriktar på att fiska olika fiskarter beroende på säsong.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskfiske, Trålfiske, Snurrevad, Garnfiske, Backefiske, Effortreglering, Effortsystem, Västerhavet, Artsorterande rist, Torsk, Kolja, Sej, Fjärsing, Marulk, Rödtunga, Tunga, Rödspätta, Bleka, Lyrtorsk, Demersalt fiske, Kräftfiske, Räkfiske, Fiske, Skagerak, Kattegatt, Nordsjön
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
4 svar på “Svenskt fiskfiske 2014”
Kommentarer är stängda.