Danskt industrifiske är till stor del ett svenskt fiske

Danmark är på ett sätt det enda land där det finns fiskare som ägnar sig åt industrifiske inom EU. De har de överlägset största kvoterna på industrifisk, dvs fisk för tillverkning av fiskolja och fiskmjöl. De fiskarter det handlar om tobis, skarpsill (brisling), vitlinglyra (sperling, øyepål), och blåvitling (kolmule).  I Sverige är  industrifisket också det ekonomiskt viktigaste fisket.

Utöver detta så finns industrifiske också i Finland, Estland, Polen, Lettland och Litauen. Då handlar det om skarpsill och sill, men volymerna är små jämfört med Danmark. Storbritannien, Nederländerna och några länder till har också kvoter vad det gäller blåvitling. En del av dessa länders blåvitlingfiske är dock fiske för konsumtionsändamål.

Utanför EU, men fortfarande i våra farvatten är det främst Norge (blåvitling, lodda, vitlinglyra, skarpsill och tobis), Färöarna (blåvitling, lodda) och Island (lodda, blåvtling) som ägnar sig åt industrifiske.

Tobis

Tittar vi närmare på det danska industrifisket går det att konstatera att svenska fiskare spelar en oproportionerligt stor roll i detta. I själva verket går det nästan att säga att det danska industrifisket är ett till stora delar svenskt fiske.

För skarpsill gäller att en svenskägd båt, E 532 Rockall innehar de största fiskerättigheterna i Nordsjön och de fem båtar som innehar störst danska fiskerättigheter i Östersjön är alla svenskägda. Två av de tio största innehavarna av fiskerättigheter till tobis är svenskägda och den allra största innehavaren av fiskerättigheter för vitlinglyra (sperling) är svenskägd. Det var L 525 Thingholt, men är numera S 624 Astrid som innehar mer än dubbelt så stora fiskerättigheter som den båt som har näst mest. Även när det gäller innehav av fiskerättigheter till blåvitling är två svenskägda båtar bland de 8 största innehavarna.

Skarpsill

Totalt sett är ett svenskägt företag, Astrid Fiske största innehavare av rättigheter till skarpsill och vitlinglyra, en av de fem största innehavarna av rättigheter till tobis och blåvitling. Ytterligare ett svensktägt företag, Themis Fiskeri (S 144 Themis), finns bland de tio störst innehavarna av fiskerättigheter till tobis.

Går vi till själva fisket ökar den svenskkontrollerade andelen vad det gäller skarpsill och tobis, men minskar för andra fiskarter. För skarpsill i såväl Nordsjön som Östersjön är situationen att svenskägda fiskebåtar stått för det mesta av fisket. För skarpsill i Skagerak och Kattegatt spelar svenskägda båtar ingen roll.  För vitlinglyra är det inte så för närvarande trots att svenskägda fiskebåtar äger en mycket stor andel av fiskerättigheterna. Vitlinglyrefisket är dock ännu inte avslutat. Gällande tobis har svenskägda båtar tagit upp ungefär lika stor del som de har fiskerättigheter till.

Vitlinglyra

Bland de företag som fiskat tobis är två av de fem som fiskat mest svenskägda, Astrid Fiske och Gifico. De tre företag, Astrid Fiske, Themis Fiskeri och Gifico (S 205 Ceton), som fiskat mest skarpsill är alla svenskägda och av de tio företag som fiskat mest skarpsill är fyra svenskägda. Förutom de redan nämnda också Stella Nova.

Astrid Fiske äger också stor fiskerättigheter i Sverige och är sammantaget Skandinaviens största innehavare av fiskerättigheter till skarpsill och vitlinglyra samt tredje störst vad det gäller tobis. Ginneton (Gifico) äger också fiskerättigheter i Sverige och är bland de tio största innehavarna av fiskerättigheter för tobis i Skandinavien och ett annat svenskt företag, Torönland HB, bland de tio största innehavarna av rättigheter till tobis i Skandinavien på grund av ett stort innehav av rättigheter i Sverige.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Industrifiske, Foderfiske, Individuella överförbara fiskerättigheter, Tobis, Viltinglyra, Skarpsill, Brisling, Sperling, Blåvitling, Kolmule, Pelagiskt fiske, Danmark, Norge, Sverige, Östersjön, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Fiske