Stora förändringar föreslås i norskt fiske

Ragnar Tveterås

Ragnar Tveterås

Sjømatindustriutvalget, mer populärt kallat Tveteråsutvalget, har föreslagit en lång rad förändringar i den norska fiskeriförvaltningen. Bland förändringarna fisnn infröande av individuella överförbara fiskerättigheter och bort från begränsningar om maximalt antal ton per båt och liknande:

Det anbefales at fiskeflåten gjennom omsetning avkvoter uten kvotetak per fartøy, og egne valg av fartøy- og fangstteknologier skal kunne innovere og finne de mest lønnsomme og verdiskapende løsningene. Et flertall av utvalget anbefaler at også sjømatindustrien skal kunne eie fiskekvoter for at bedriftene skal ha mulighet til å utvikle konkurransefortrinn knyttet til økonomisk organisering. Utvalget setter som premiss at fremtidige reguleringer skal sikre norsk eierskap til fiskeressursene, og at det skal settes grenser for hvor mye en aktør kan eie av kvoter. Utvalget mener at myndighetene kan vurdere i hvilken grad det er nødvendig med ytterligere reguleringer for å opprettholde en overordnet regional fordeling av eierskap.

Uppenbarligen föreslås att juridisk personer som inte är aktiva i fisket ska kunna inneha fiskerättigheter, men att det ska finnas begränsningar av hur mycket en enskild innehavare kan äga. I praktiken fungerar det redan så inom stora delar av den norska fiskerinäringen, men det omges av stor byråkrati och detaljreglering som gör fiskeriförvaltningen i Norge onödigt komplicerad och dyr. Förslagen från Tveteråsutvalget innebär på dessa punkter förenklingar och effektivisering. Systemet som föreslås liknar det som idag finns i Danmark och inom det pelagiska fisket i Sverige. Det är också öppet för speciella kvoter för kustnära fiske precis som i Danmark och Sverige. Noterbart är dock att det i Sverige och Danmark krävs att kvotinnehavaren har anknytning till landet och att företag/fiskebåtar utan personer som aktivt tar del i fisket inte kan äga fiskerättigheter i Sverige.

Utredningen menar att det sätt som norsk fiskerinäring fungerar idag är ineffektivt:

I deltakerloven ligger også begrensninger utover det som er nødvendig for økologisk bærekraft, som har spesiell betydning for foredlingsbedrifter. Med visse unntak kan bare aktive fiskere og administrative redere være majoritetseiere i fiskefartøy. Dette begrenser foredlingsbedrifters mulighet til å sikre råvaretilgang gjennom eierskap i flåteleddet. Det stilles også krav om at minimum 60 pst. av fartøyet eies av norske statsborgere, samt at høvedsmann og minst halvparten av mannskapet skal være bosatt i en norsk kystkommune eller nabokommune til en kystkommune.

[…]

Sjømatindustrien har flere muligheter til å organisere den vertikale koordineringen av førstehåndsmarkedet. Noen benytter auksjon, mens andre har ulike grader av formalisert samarbeid med fiskefartøyene. Enkelte har også deleierskap i fiskefartøy. Ett element i fiskerilovgivningen avgrenser imidlertid muligheten for vertikal integrasjon. Aktivitetskravet i deltakerlovens §6 hindrer andre enn aktive fiskere i å ha eiermajoritet i fiskefartøy. Dette kan medføre at strategier der man utnytter bedre koordinasjon mellom ledd i verdikjeden ikke er tilgjengelige i norsk sjømatindustri. Reglene for strukturkvoter setter begrensninger for hvor store kvoter, og hvilken portefølje av kvoter enkeltfartøyene kan disponere.

Därför föreslår Tveteråsutvalget förändringar i deltakerloven och på flera andra sätt. Det vill bland annat likställa de kommersiella villkoren i fisket med de som råder i fiskodlingsbranschen:

Utvalget viser til at det er et klart behov for at aktørene i sjømatnæringen, ut fra hensynet til
konkurranseevne og lønnsomhet, bør kunne velge former for organisering som i tilfredsstiller
ulike behov for vertikal koordinering (Asche m.fl., 2014). Denne muligheten har man allerede i laksenæringen. Utvalget ønsker å legge til rette for denne muligheten også i de fangstbaserte verdikjedene.

[…]

Utvalget vurderer det derfor som hensiktsmessig at sjømatindustrien får mulighet til å ha majoritetseierskap og dermed beslutningsrett for fiskefartøy.

[…]

Utvalget foreslår at deltakerlovens § 6 justeres slik at det åpnes for at sjømatindustribedrifter kan inneha tillatelse til fartøy og kvoter.

[…]

Utvalget forutsetter at dette forslaget ikke rokker med gjeldende norske restriksjoner på utenlandske statsborgeres rett til å eie fiskefartøyer og fiskekvoter, slik det fastslås i et eget vedlegg til EØS-avtalen.

Utvalget vil begrense hvor mye en enkelt aktør kan eie av kvoter. Utvalget ser at samfunnet kan ønske å ivareta den overordnede regionale fordelingen av økonomisk aktivitet og sysselsetting langs kysten. I utformingen av fremtidige reguleringer må myndighetene
vurdere i hvilken grad ytterligere begrensninger er nødvendige for å ivareta disse
hensyn.

Utvalget viser til at det allerede eksisterer grenser for eiermessig konsentrasjon. Utvalget
vektlegger at slike begrensinger ikke må være til hinder for etablering av næringsklynger og at aktører/selskap kan utnytte skalafordeler i fangst og foredling.

Representanter för fiskeriredare som suttit med i utredningen vill dock gå ännu längre. De menar bland annat att ägandet bör öppnas även för andra än fiskindustrin. Å andra sidan är representanter för mindre fiskeriföretag och kustfiskare av helt motsatt uppfattning, de vill inte att deltakerloven ändras. På denna punkt kan det konstateras att det fungerar på liknande sätt på Island, men inte i Danmark och Sverige.

Utvalget vill också förändra alla krångliga regler om fartygs redskap, utrustning och maxkvoter och istället låt det bli fritt för fartygsägaren att bestämma vilka redskap och vilken utrustning den vill använda på en viss båt. När det gäller kvoter (fiskerättigheter) vill Tveteråsutvalget inför överförbara kvoter fullt ut och utan begränsningar per fiskebåt, däremot på företagsnivå så att ett visst företag maximalt kan äga en viss andel av fiskerättigheterna. Förslagen på denna punkt är i linje med hur det fungera i Danmark och i det pelagiska fisket i Sverige. Det hela verkar rimligt och bra.

Tore Roaldsnes

Tore Roaldsnes

De stora fiskeriredarna är både positiva och negativa till förslagen från Tveteråsutvalget:

-Enkelte av forslaga er likevel kontroversielle. Det gjeld fleirtalstilrådinga om endringar i Deltakarlova og framtidig rolle og eigarskap til fiskesalslaga. Når det gjeld Deltakarlova avviser ikkje Fiskebåt behovet for ei justering og modernisering, men vil forsvare reglane som sikrar norsk eigarskap til flåten, seier Roaldsnes.

-Fleirtalsforslaget om endringar i eigarskap og styringa av fiskesalslaga inneber i realiteten ein ekspropriasjon av eigarskapet til fiskarane og er uakseptabelt. Endringane vil bety slutten for Fiskesalslagslova og dagens omsetningssystem. Saman med forslaget om å opne for at sjømatindustrien kan eige fartøy vil dette føre til at industribedrifter som ikkje eig fartøy vil få vanskar med å skaffe seg råstoff, seier Roaldsnes.

-Sjømatnæringa er tent med at råstoffet går til den del av næringa som er mest konkurransedyktig og gir høgast verdiskaping. Styring av råstoff til bestemte bedrifter vil kunne svekke auksjonssystemet og dei sjømatbedriftene som er mest konkurransedyktige, uttaler styreleiaren i Fiskebåt.

Kustfiskare i Nordnorge är desto mer kritiska även om en del kritik skjuter över målet. Vad jag kan se är inte utvalget eller någon annan för att utländska medborgare ska kunna äga majoritet i norska fiskebåtar eller fiskeriföretag. Vilket inte hindrar att de kan kontrollera norska fiskeriföretag ändå, så som blivit fallet med Nergård som numera kontrolleras av isländska Samherji. En del bedömare, däribland Fiskeribladet Fiskaren tror att Treteråsutvalgets förslag är för omfattande och föreslår för stora förändringar. De är därför tveksamma till om det blir några ändringar alls även om en del förslag kanske har stöd hos majoriteten av de aktiva i fiskerinäringen:

Flere av rapportskribentene har fryktet at rapporten vil ende i en skuff. Den frykten deler vi. Vi tror ikke dagens regjering vil våge å endre næringen så radikalt. Ei heller vil de få politisk flertall for en så dramatisk omlegging. Spørsmålet er likevel om mange av forslagene vil presse seg frem uansett. Vi har allerede sett at pliktene for industrien og flåten er uthulet, og at kritikken mot deltakerloven etter hvert har vokst frem hos fiskerne selv. Dersom disse bærebjelkene mister sin legitimitet i næringen vil veien for politikerne til å fjerne dem bli kort – kanskje svært kort.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements