Det är sill som ska konserveras – inte näringsstrukturer

Så skriver Bohusläningen i en ledare om hur räk- och kräftfisket borde förändras i Sverige. Ledaren argumenterar för individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) enligt en liknande modell som den som finns i Danmark och inom det pelagiska fisket i Sverige:

För en tid sedan kom Mattias Svensson med boken ”Miljöpolitik för moderater”, där han grundligt argumenterar för att köp- och säljbara kvoter av utsläpp eller andra resurser som man från politiskt håll vill begränsa, är en mycket effektiv metod för att nå miljömål. Ett viktigt mål är hållbara bestånd av fisk och skaldjur i våra fiskevatten. Övervakningen blir dessutom enklare om det blir färre båtar som fiskar och då blir vi också mer säkra på att beståndet av nordhavsräka förvaltas på bästa sätt. WWF är inte övertygad om att kontrollen fungerar i dag, därför har organisationen följaktligen rödlistat räkan.

Hur och när överförbara fiskerättigheter ska införas är något som Havs- och vattenmyndigheten borde börja utreda. Redan i år kommer man att få erfarenheter från de möjligheter till omfördelningar av kvoter som nu finns.

Motståndarna till TFC argumenterar att fiskebåtarna i hamnarna lockar turister. Dock fortsätter Danmark att locka turister, trots att Danmark genomfört ett system med köp- och säljbara kvoter. Alla städer präglas av sin historia och de näringsgrenar som har varit dominerande i staden. Visst har de bohuslänska kustsamhällena präglats av fisket, men näringsgrenen har för länge sedan tappat sin dominans inom näringslivet i Bohuslän. För turismen är det nog snarare faktorer som tillgång till sol och bad, kulturevenemang, tillgång till gästhamnsplatser och norska kronans värde (för att bara nämna några) som är mer avgörande än antalet aktiva fiskebåtar.

Alla industrier och näringar genomgår strukturomvandlingar. Fabriker byggs, fabriker läggs ned. Arbeten skapas, försvinner eller flyttas. Där det förr byggdes båtar i Uddevalla, görs det nu betongelement till byggnadsindustrin. Det är en naturlig del av en dynamisk marknadsekonomi, fast för de inblandande företagen och anställda är omställningarna naturligtvis aldrig harmoniska processer. Men det tjänar inte något till att gråta över en nedlagd fabrik. Istället ska man fundera på vilka nya jobb som behöver skapas.

Jag är för en gång skull helt överens med en ledare i en borgerlig tidning. Kanske inte så konstigt då de bygger ledaren på argument jag fört fram i flera år (de till och med citerar mig). Fisket måste vara en levande, modern och ekonomiskt fungerande verksamhet.

Individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) bör införas i räkfisket och kräftfisket så snart som möjligt. Fisket ska inte vara en verksamhet för turister, inte något som bara syns i turistbroschyrer utan en näring som är lönsam för de som ägnar sig åt den. Lönsam fiskeriverksamhet innebär dessutom bättre arbetsförhållanden för fiskarna. Så har det blivit i det pelagiska fisket och så lär det bli i räkfisket och kräftfisket.

Läs också: Politiker i norra Bohuslän ute och cyklar om räkfisket

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om TFC, ITQ, Individuella överförbara fiskerättigheter, Bohusläningen, WWF, Fiske, Bohuslän, Räkfiske, Räka, Räkor, Samhälle, Fiske