Det norska räkfisket är ett fiske utan egentlig kontroll

Inlägg nr 8 av 8 i serien Förvaltning av räkfiske

en konferens om räkfiske och räkfiskeförvaltning tidigare i år var det rapporter om australiensiskt räkfiske såväl i söder som i norr, kanadensiskt räkfiske på västkusten och östkusten såväl som om norskt, danskt och svenskt räkfiske. Jag har så här långt skrivit om vad som sades om detta med undantag av vad som sades kring det norska räkfisket. De som pratade om de olika sakerna var främst forskare, men vad det gäller Sverige och Danmark var det myndighetspersoner. Norge har större delen av räkkvoten i Nordsjön och Skagerak. Ungefär dubbelt så mycket som Danmark och fyra gånger så mycket som Sverige.

Det räkfiske som idag bedrivs i Skagerak ser mycket olika i Danmark jämfört med i Sverige och Norge. Båtarna är dock i samma storlek och redskapen är i stort desamma. Skillnaden är förvaltningen och fiskerikapaciteten.  i Sverige finns det en 40-procentig överkapacitet och ett 60-tal båtar på en liten kvot. I Danmark handlar det om 8-10 båtar på en dubbelt så stor kvot och i Norge fanns det 178 båtar med tillstånd till räkfiske år 2014, varav 86 var över 11 meter långa.

Sannolikt finns det också i det norska räkfisket en överkapacitet och uppgradering av fångsten på samma sätt som i det svenska fisket. Uppgradering innebär att småräkor som betingar ett lägre pris kastas ut så fisket efter större räkor kan fortsätta. I det svenska fisket är detta förfarande bevisat men ingen har nånsin fällts för detta brott. För brottsligt är det. I Norge är det int bevisat men å andra sidan är det omöjligt att bevisa då det i praktiken inte finns någon som helst kontroll av det norska räkfisket vid sidan av den mängd de officiellt landar. Dvs det är ingen som har någon som helst aning om hur mycket räkor som kastas ut i det norska räkfisket. Inte heller finns det någon som helst kontroll på bifångster och utkast av bifångster.

Kvoterna inom det norska räkfisket i Skagerak och Nordsjön är uppdelat på perioder om 4 månader med en maximalkvot på cirka 30 ton per båt och period. Det finns ingen räkfiskebåt längre än 11 meter som kan gå runt på en sådan liten kvot. Speciellt inte om en rimlig fångstfördelning på 70% råräkor och 30% kokräkor (ger mycket mer betalt) upprätthålls. Har de norska räkfiskebåtarna inte tillgång till rejält med kvoter på fisk och kräftor handlar det om ett olönsamt fiske med stora utkast för att uppgradera fångsten till en större andel kokräkor.

Räkorna fiskas i huvudsak med bottentrål försedd med artsorterande rist.I det kustnära räkfisket i Norge innanför en gräns på 4 sjömil fiskas dock ofta utan sorteringsrist. Utan sorteringsrist kan bifångsterna av fisk säkerligen jämföras med bifångsterna i kräftfisket med Seltratrål. De blir ganska omfattande. I Norge måste de landas, men eftersom ingen kontroll finns till sjöss är det säkerligen så att allt inte landas. Landar en båt mer än den har kvot för kan den nämligen bötfällas.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< Förvaltning av det andra danska räkfisket
Advertisements