Industrifisket startade i Sverige

Industrifiske handlar om fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Dessa saker är intimt förknippade med varandra. Det hela tog sin början på 1700-talet i Sverige under den stora sillperioden i Bohuslän (1747-1809). Sedan länge fanns det en konsumtionsfiske av sill i Norge, Skåne och andra delar av Europa. I Bohuslän fanns egentligen inget sådant fiske när sillen gick till i ofantliga mängder på 1700-talet. Sillen som fiskades saltades och exporterades i tunnor. I och med sillperioden byggdes en mängd sillsalterier från Göteborg i söder till Strömstad i norr.

Men det fiskades mer sill än vad som kunde säljas även om slavplantagerna i Västindien behövde stora mängder billig mat som exempelvis salt sill. Då började det också tillverkas fiskolja i Bohuslän fast det kallades på den tiden tran. Detta såldes till Europas stora länder och stora städer för att användas i oljelampor och gatubelysning. Fiskolja (tran) från Bohuslän såg till att det var ljusare på nätterna i Paris, london och andra stora städer. Sillen i Bohuslän fiskades till mycket stor del för att användas till trantilverkning. Även avfallet från sillsalterierna användes för trantillverkning. Detta var starten på världens fiskoljeindustri liksom av världens industrifiske och en mycket viktig anledning till Sveriges och Göteborgs mycket snabba ekonomiska utveckling på 1800-talet tillsammans med trävaru- och järnexport.

Världens första fiske för industriändamål skapades på denna tid i Bohuslän. Det som främst fiskades var sill och skarpsill och det fiskades med stora landvadar. Försvann sillen från kusten försvann också fisket. När sillperioden tog slut i Bohuslän började norska fiskare, kustbor och investerare tillverka olja av sill.

Den befolkning som flyttat till Bohuslän stod efter sillperioden utan försörjning under stora delar av året. De utvecklade då utsjöfisket på långa och torsk som först främst bedrevs på jutska revet i västra Skagerak men senare kom att flyttas till Storeggen utanför Norges västkust och Shetland. I detta fiske tog främst fiskare från mellersta Bohuslän del, från södra Tjörn upp till en bit norr om Sotenäs. På så sätt skapades också utsjöfisket av vitfisk av svenska fiskare.

I norra Bohuslän som inte berörts så starkt av sillperioden fortsatte fisket att domineras av kustnära husbehovsfiske. I södra Bohuslän utvecklades istället ett avsalufiske av konsumtionsfisk för försäljning i Göteborg. Fisket i södra Bohuslän bedrevs till stor del av heltidsfiskare redan från start. Det vanliga fiskeredskapet var, precis som i utsjöfisket, backor (långrev).

Läs mer:

• Sillen – havets silver
• Santesson – grosshandlare och skeppsredare
• Oterdahl – redare och sillhandlare
• Matzen – köpmannafamilj i 1700-talets Göteborg
• Bagge – en viktig företagarfamilj i det gamla Göteborg
• Beckman – från segelmakare till konsuler
• Kåhre – sillhandlare och slaveriprofitör
• Wetterling och Militz, sill och rikedom, sill och konkurs
• Kullman och Böker – sill och handel
• Åkerman – 1700-talets största trankokare
• Sillsalterier i Gbg – staden, Masthugget, Lundby och Majorna
• Skärgårdsverk i Göteborgs skärgård
• Skärgårdsverk i södra Inland
• Skärgårdsverk i och kring Marstrand
• Tjörns skärgårdsverk
• Orusts skärgårdsverk
• Skärgårdsverk på Bokenäset och Skaftölandet
• Uddevalla med omnejd – sillsalterier och trankokerier
• Skärgårdsverk i norra Inland
• Skärgårdsverk kring Lysekil, på Stångenäset och Sotenäset
• Skärgårdsverk i norra Bohuslän
• Christian Arfvidsson och sillen
• Peter Ekman och sillen
• Jonas Kjellberg och sillen
• De största trankokeriägarna på 1700-talet
• Svalin – sillsaltare och trankokare
• Sillimport och sillexport på 1700-talet
• Slaveriet – något som även svenskar profiterade på
• Arfvidsson – bräd- och sillexportör från Marstrand och Göteborg

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om 1700-talet, Historia, Sillperiod, Fiskolja, Tran, Sillolja, Industrifiske, Landvad, Sill, Skarpsill, Fiske, Bohuslän, Norge, Sverige, Nordsjön, Skagerak