Madeleine Bonow har skrivit en usel artikel om svenskt fiske

Madeleine Bonow är lektor och docent på Södertörns högskola. Hon har skrivit en artikel om svenskt fiske och individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) i boken Fisheries, Quota Management and Quota Transfer. Det är en usel artikel som visar att Bonow inte har tillräckligt med kunskaper om det ämne hon skrivit om. Artikeln är full med påståenden som saknar stöd i verkligheten och i forskningen.

Ett grundläggande problem är att hon flera gånger diskuterar bifångst i samband med det TFC-system som finns i det pelagisk fisket. Det finns i stort sett inga bifångster i det pelagiska fisket i Sverige och alltså inget bifångsproblematik. Bifångster har absolut inget med det pelagiska fisket och TFC att göra. Bonow har uppenbarligen absolut noll koll på svenskt fiske och hur pelagiskt fiske går till.

Vidare återkommer hon hela tiden till att tidigare pelagiska yrkesfiskare gått över till demersalt fiske som exempelvis torskfiske och räkfiske. Påståendet är falskt och saknar helt verklighetsbakgrund. Något sådan har inte skett på grund av TFC-systemet i det pelagiska fisket annat än för enstaka personer som börjat arbeta på nån demersal fiskebåt. Det är inget problem för det har inte skett. Bonow är helt ute och cyklar på denna punkt. Men ens sak som skett är att de båtar som fiskade både torsk i Östersjön och pelagiskt i stor utsträckning valt vad de vill syssla med. Några gjorde sig av med torskfisketillståndet, andra sålde sina pelagiska fiskerättigheter. Men det handlar ju inte om nån överföring av kapacitet.

Den överkapacitet och dåliga lönsamhet som finns i räkfisket och funnits i Östersjöns torskfiske har inget med TFC-systemet i det pelagiska fisket att göra. Den har snarare med bristen på individuella överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket att göra. När det gäller lönsamheten i Östersjöns torskfiske är problemet dock främst undernärd och sjuk torsk samt den stora förekomsten av säl. Bonows påståenden om överkapacitet oh dess koppling till TFC i det pelagiska fisket saknar all form av verklighetsförankring. Det är faktiskt totalt felaktigt, ja rent lögnaktigt.

Den sista grundläggande felaktigheten i Bonows artikel är den om internationaliseringen. hela hennes resonemang är fel och bygger sannolikt på att Bonow saknar många fundamentala kunskaper som svenskt fiske. Svenskt fiske har varit internationaliserat sen mitten på 1800-talet då svenska fiskare började fiska utanför Norge. Därefter växte svenskt fiske på internationellt vatten och långt från Sverige kuster med fiske kring Shetland, mitt i Atlanten, runt Island och i Afrika. På 1960-talet stod svenska yrkesfiskare för cirka 20% av sillfisket i Nordsjön. Vid denna tid förekom det också att svenska fiskare fiskade utanför Västafrikas kuster. Men detta skulle förändras.

På 1970-talet kraschade sillbeståndet i Nordsjön och svenska fiskare stängdes ute från sina traditionella fiskevatten när alla länder utvidgade sina ekonomiska zoner. En undantagsperiod i svenskt fiske inträdde där all svenska yrkesfiskare var instängda på nationellt vatten. Denna varade fram till Sveriges EU-medlemsskap 1995. Med införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket år 2009. Något som ledde till att försäljningar av båtar och fiskerättigheter i Sverige frigjorde kapital som möjliggjorde investeringar i andra länder. Svenska yrkesfiskare köpte helt enkelt tillbaks det som de förlorat på 1970-talet.

Det stämmer alltså att svenska fiskare köpt fiskerättigheter och båtar i andra länder. Flera av dem har lämnat det pelagiska fisket i Sverige, men några har bara minskat sitt innehav av fiskerättigheter i Sverige. men detta ska se som att svenska yrkesfiskare gör det som de alltid gjort, söker sig till fiskevatten långt bort då Sverige saknar tillräckligt med fisk i sina nationella vatten. Svenska yrkesfiskare har alltid varit internationella.

Bonow påstår vidare att det blivit svårare att rekrytera unga till fisket på grund av TFC (ITQ). Verklighten är motsatt. Det har blivit lättare. att arbeta på en modern pelagisk fiskebåt innebär bra arbetsmiljö, bra komfort och bra betalt. Den pelagiska fiskeflottan har den genomsnittlig lägsta åldern i det svenska fisket.

Det är svårt för nya att köpa sig in i det pelagiska fisket då det kräver en hel del kapital. Men så har det varit mycket länge, det är inget nytt som uppstått på grund av TFC. En helt ny svensk fiskare har alltid varit tvungen att börja som anställd ombord på en stor båt eller i det kustnära fisket. Ingen har nånsin börjat som delägare i eller ägare av en stor pelagisk fiskebåt.

Det har också alltid varit det normala att fisket går i släkten. Unga fiskare är ofta söner till aktiva fiskare och börjar som anställda på de äldres båtar. Så småningom kan de bli delägare genom gåva eller arv. Så har det varit i hundratals år. Det är till stor del på grund av detta som det idag finns förhållandevis många unga i det pelagiska fisket.

Det är alltså så att införandet av TFC i det pelagiska fisket ökat andelen unga och gjort det lättare att rekrytera unga. Bonow är alltså helt ute och cyklar på denna punkt.

Även i detaljerna är det ofta fel, exempelvis fanns det fyra fiskebåtar på över 100 ton registrerade på Fotö år 2013 enligt Svensk Skeppslista 2013 (GG 73 Ingun, GG 218 Västfjord, GG 562 Randi och GG 781 Sandefjord) och det samlade tonnaget var mindre än det hon anger, totalt 1 200 bruttoton. Liknande fel kan även finnas för de andra fiskelägena.

Bryngeld Fiskeri AB kan inte både ha köpt 10% av alla fiskerättigheter i Sverige samtidigt som de lämnat det pelagiska fisket i Sverige. Bonow påstår båda sakerna. Bryngelds lämnade mycket riktigt det pelagiska fisket men har aldrig haft 10% av fiskerättigheterna. De vald att satsa på torskfiske. På grund av bristande lönsamhet i det fisket köpte de dock tillbaka fiskerättigheter i det pelagiska fisket samt började fiska pelagiskt med en finskflaggad båt och på den fria sillkvoten i Bottenhavet. Så Bonows uppgifter är hopplöst inaktuella.

Inaktuella uppgifter är ganska typiskt för hennes artikel. Hon har läst gammal litteratur, rapporter och artiklar. Inget publicerat senare än 2015 som det verkar. Det är verkligen svagt för en artikel publicerad 2018. Hon har inte läst de utvärderingar av TFC i det pelagiska fisket som finns. Dessutom har hon läst flera lögnaktiga böcker och trycksaker som dessutom är fulla med sakfel. Följaktligen är det en hel del fel i hennes redogörelse kring det pelagiska fisket.

Familjen Johansson på Rörö är inte aktiva i Tyskland som hon påstår och det finns inga bröder Christer och Lennart Johansson på Donsö. De heter Christer och Lennart Jansson samt fiskar numera med en danskflaggad båt i EU-vatten. Inte heller Ove Ahlström med familj fiskar längre i Västsahara. Bryngeld Fiskeri AB och Fiskeri AB Ginneton har inte heller lämnat det svenska fisket som Bonow påstår. Idag finns bara en enda svenskägd båt (om vi inte räknar en internationellt verksamme svenske affärsmannen Magnus Roths båtar) som fiskar i västsahariska vatten. Den ägs av familjen Kjellberg. Ytterligare några båtar sköts dock av svenska företag.

Flera av de grundläggande felen i Bonows artikel beror på att hon i huvudsak baserar sina uppgifter på två helt otillförlitliga källor som är fulla med lögner och sakfel. Dels handlar det om en Greenpeacerapport från 2013, Exporting exploitation How retired EU fishing vessels are devastating West African fish stocks and undermining the rights of local people, dels handlar det om boken Tyst Territorium Sju reportage om Västsahara av F. Laurin och L. Schmidt från samma år. Vidare använder hon en av Thomas Højrups lögnaktiga artiklar om utvecklingen i danskt fiske som sanning.

Det har kommit flera utvärderingar och uppföljningar av  utvecklingen av det pelagiska fisket i Sverige efter att TFC införts. Alla motsäger de i stort sett allt som Bonow påstår och konstaterar att utvecklingen varit mycket positiv när det gäller i stort sett allt. Madeleine Bonows artikel är en av de allra sämsta jag läst om svenskt fiske. Att den gör anspråk på att vara vetenskaplig gör det ännu värre.

För den som verkligen vill veta hur svensk fiske utvecklats efter införandet av TFC i det pelagiska fisket så har jag skrivit två serier av inlägg om frågan:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!