En hård brexit innebär att cirka 10-20% av det pelagiska svenska fisket försvinner då svenska båtar och fiskeriföretag då inte längre får fiska i brittiska vatten. Det handlar framförallt om sill och makrillfiske i Nordsjön men även om tobisfiske. När det gäller danskt fiske får en hård brexit betydligt större konsekvenser. 60-70% av det pelagiska fisket i Danmark sker i brittiskt vatten. Eftersom svenska yrkesfiskare står för cirka 25% av det pelagiska fisket i Danmark slår även det hårt mot svenska fiskare.
Svenskarna i Danmark drabbas dock mindre än många andra i det danska fisket då en stor del av deras fiskerättigheter finns i Östersjön och dessutom i första hand handlar om industrifisk (tobis, skarpsill, vitlinglyra), inte sill och makrill. När det gäller vitlinglyra (sperling) finns det dessutom utrymme för ett kraftigt ökat fiske då kvoten inte utnyttjas mer än till en liten del.
Konsekvenserna av brexit blir därför sannolikt att vi kommer att få se svenska investeringar i brittiskt fiske, färöiskt fiske, isländskt fiske och norskt fiske. I det brittiska fisket finns inga krav på anknytning till Storbritannien och inga regler som kräver lokalt majoritetsägande. Sådant finns på Island, Färöarna och i Norge. Både i Norge och på Island finns det redan svenska yrkesfiskare som har företag. I Norge handlar det om Anders Lisborg som flyttat till Norge och driver fiske därifrån. Att etablera sig i Norge innebär minoritetsägande eller en flytt dit.
På Island handlar det om Kjellbergs i Fiskebäck som har ett fiskeriföretag som dock inte bedriver fiske vid Island utan istället utanför Västafrikas kust. Det finns säkert andra svenska yrkesfiskare och fiskeriföretag som kan göra som Kjellberg. Kanske framförallt bland de som tidigare själva fiskat i Västafrika som bröderna Christer och Lennart Jansson på Donsö vilka idag bedriver yrkesfiske i Danmark eller familjen Bryngeld.
När det gäller danska yrkesfiskare är det flera av de pelagiska fiskeriföretagen som ägs av personer från Färöarna. Dessa personer kan utan problem etablera sig på Färöarna och en av dem, Gullak Madsen (Rederiet Ruth A/S), har redan idag företag där även om det i nuläget inte bedriver fiske. Övriga som är färingar är familjen Tindskard (Beinur A/S), familjen Magnusen (Asbjørn A/S). En som redan börjat med en flytt till Färöarna är Henning Kjeldsen som hyrt ut S 349 Gitte Henning till ett fiskeriföretag på Färöarna.
På Färöarna är det stor nederländska företaget Parlevliet & van der Plas (PP Group) redan etablerat. Rederiet Ruth A/S, Astrid Fiske (med verksamhet i Danmark och Sverige) och Kristine Fiskeri (med verksamhet i Tyskland) har idag avtal med PP Group om leveranser till dem. Det kan eventuellt göra det möjligt eller vara till en hjälp för att etablera sig på Färöarna och eller i Storbritannien.
De största möjligheterna för att kringgå brexit är att investera i Storbritanniens fiske. Landet har individuella överförbara fiskerättigheter som fördelas med andelar som kallas FQA. Om en hård brexit sker kommer antalet FQA-enheter att mångdubblas och antalet köpare i Storbritannien är begränsat. Det öppnar upp för utländskt ägda företag att köpa FQA-enheter. Redan idag skulle det vara möjligt att köpa fiskebåtar som redan har FQA-enheter. Det är tänkbart att både danska och svenska yrkesfiskare kommer att göra något av detta. En annan möjlighet är att köpa något existerande brittiskt fiskeriföretag.
Två nederländska storföretag är redan etablerat i Storbritannien. Det första av dessa är Cornelis Vrolijk. Detta företag har inlett samarbete med Bryngeld Fiskeri vilket kanske kan göra det lättare för Bryngeld att etablera sig i Storbritannien. Det andra är redan tidigare nämnda Parlevliet & van der Plas (PP Group) som har delägda företag med isländska Samherji i Storbritannien. Två svenskägda fiskeriföretag och ett danskt med färöisk ägare samarbetar redan med PP Group vilket kanske kan underlätta en etablering i Storbritannien.
En annan sak som kommer att hända är att brittiska fiskeriföretag förlorar kvoter runt Irland. En del av detta kommer eventuellt att hamna hos svenska och danska yrkesfiskare som bedrivit fiske i området. Redan idag kan brittiska företag byta fiskerättigheter med svenska och danska. Efter Brexit kan de bytena göras permanenta. Men även hos de stora nederländska och isländska företagen som bedriver fiske i området med franska, tyska, nederländska, polska, litauiska, brittiska och spanska fiskebåtar. Konsekvensen av detta är att vi kommer att få se ett ökat danskt och svenskt fiske väster om Irland.
Troligen kommer väl Brexit också att innebära att brittiska fiskeriföretag förlorar fiskerättigheter på internationellt vatten som EU behåller och fördelar mellan de som fiskat i området. En del av detta kommer kanske också att tillfalla svenska och danska fiskare. Konsekvensen är ett ökat fiske mitt ute i Nordatlanten väster om de brittiska öarna.
