Sportfiskarnas tvivelaktiga fångstuppgifter från Bottenhavet

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

De fångstuppgifter som uppges i Sportfiskarna och PO Kustfiskarna Bottenhavets rapport om strömmingsfisket Bottenhavet är på många sätt märkliga. Totalt stämmer den landade mängden fram till början av 1960-talet. Men siffrorna avser enligt den officiella fiskeristatistiken från SCB allt strömmingsfiske i Bottenhavet och Bottenviken. Endast då stämmer Sportfiskarnas uppgifter. Det mesta av detta fångades i södra Bottenhavet men när Sportfiskarna hävdar att siffrorna bara gäller södra Bottenhavet verkar det faktiskt vara fel. Siffrorna för Gävleborg, dvs södra Bottenhavet ska enligt uppgifterna från SCB vara ungefär hälften av det som Sportfiskarna redovisar.

Mellan början av 1960-talet och 1993 är siffrorna dessutom mycket osäkra och med stor sannolikhet ingår inte trålfiske med bas längre norrut i fångstsiffrorna vilket gör att landningarna under den perioden sannolikt är underskattade.

Sportfiskarnas antagande om att nutidens trålfiske enbart är industrifiske är också felaktigt. Varje år fiskas cirka 500-600 ton strömming till surströmmingsindustrin. Det mesta av detta fångas med trål och är att anse som konsumtionsfiske. Detta är 2-4 gånger mer än vad garnfisket fångar för direkt konsumtion och till surströmming. Konsumtionsfisket underskattas därför mycket kraftigt. Felet ökar i storlek från 1993 för fram till 2006 och därefter är det fel på cirka 500 ton varje år. Konsumtionsfisket underskattas alltså hela perioden från 1993 till idag och sannolikt också hela perioden från 1960-talet till 1993 eftersom hela fisket underskattas under den perioden. Samtidigt så utgör ett konsumtionsfiske på cirka 500 ton bara en mindre del av allt strömmingsfiske. Det mesta tas i industrifiske.

2018 som Sportfiskarna har som sista år i sin jämförelse var det 4 båtar som landade över 1 000 ton från hela Bottenhavet. Dessa 4 båtar landade 14 953 ton enligt landningsuppgifter jag fått från Havs- och vattenmyndigheten. Detta omfattar allt strömmingsfiske i Bottenhavet och Bottenviken.

Enligt Sportfiskarna fiskade de 5 båtar som fiskade mest 14 900 ton i södra Bottenhavet medan den totala fångsten i södra Bottenhavet var  15 600 ton, dvs 700 ton fångades i småskaligt trålfiske och garnfiske. Huvuddelen är trålfiske. Den enda större pelagiska trålaren bland de fyra var GG 218 Västfjord som landade 1 704 ton. Mest landade en medelstor silltrålare, SM 53 Glomskär, som ensam landade 6 877 ton. Det är en båt med tillgång till regionalkvoter då den har hemmahamn i Öregrund även om den ägs av västkustfiskare.

Landningar av sill från norra Östersjön per båt 2018, båt, ton, hemmahamn, ägare, typ av fiske

  1. SM 53 Glomskär, 6 877, Öckerö/Öregrund, DE Fiske AB (Andersson & Gripse)
  2. GG 359 Westerö, 4 019, Hönö, Larsson
  3. GG 370 Mercy, 2 317, Hönö, Olofsson
  4. GG 218 Västfjord, 1 740, Fotö, Västfjord Fiskeri AB (Gustavsson)
  5. GG 229 Clipperton, 367, Donsö, B-C Pelagic AB (Backman & Jansson)
  6. SIN 37 Linzy, 174, Simrishamn, Haraldsson
  7. HND 4 Johlin V, 112, Härnösand/Bondhamn, Bondhamns Fisk AB
  8. PÅ 16 Brottsjö, 108, Piteå, Perssons Löjrom AB

GG 359 Westerö och GG 370 Mercy var en medelstor och en ganska liten torsktrålare som på grund av det dåliga torskfisket istället började fiska sill i Bottenhavet. Även SIN 37 Linzy är en torsktrålare, en liten sådan. Den enda båt som Sportfiskarna väljer att skriva om är dock GG 229 Clipperton. Det är i nuläget Sveriges största fiskebåt. I övrigt var det också två siklöjetrålare som landade mer än 100 ton.

I det diagram över fångsterna som Sportfiskarna presenterat uppger de dock helt andra fångstsiffror. Där uppger de att totalt över 30 000 ton landades från södra Bottenhavet år 2018. Men så mycket landades överhuvudtaget inte av svenska fiskare från hela Bottenhavet. I texten anger de dock en korrekt siffra, 15 600 ton. Diagrammet över fångsterna är därför helt missvisande och inkluderar också finskt fiske. I det sammanhanget missar de också att en del av det finska fisket är konsumtionsfiske.

Innan 2006 har de dessutom bara uppgifter om det svenska fisket vilket gör diagrammet än mer missvisande. Siffrorna efter 2005 är helt enkelt inte jämförbara med siffrorna innan dess. Den branta stigningen efter 2006 kan vad jag förstår helt hänföras till det finska fisket som inkluderas från detta år. Hela diagrammet är därför, så vitt jag kan begripa, en falsifikation av verkligheten i syfte att framställa allt som värre än vad det är. Ett korrekt diagram som bara har med svenska fiskare skulle visa en nivå på cirka 10 000 – 15 000 ton hela perioden från 2006 till idag.

2019 tillkom ytterligare en medelstor lokalt baserad silltrålare, G 49 Arcadia, som ägs av Gävlefiskare. Sen dess har både GG 359 Westerö och GG 370 Mercy slutat fiska sill i Bottenhavet.

Landningar av sill från norra Östersjön per båt 2019, båt, ton, hemmahamn, ägare, typ av fiske

  1. SM 53 Glomskär, 5 517, Öregrund, DE Fiske AB, industrifiske
  2. GE 49 Arcadia, 3 546, Engesberg, Rederi AB Engesberg, industrifiske
  3. GG 218 Västfjord, 2 119, Fotö, Västfjord Fiskeri AB, industrifiske
  4. GG 229 Clipperton, 1 941, Donsö, B-C Pelagic AB, industrifiske
  5. GG 359 Westerö, 1 095, Hönö, Tomas Larsson, industrifiske
  6. GG 370 Mercy, 507, Hönö, fam. Olofsson, industrifiske
  7. HND 4 Johlin V, 110, Bondhamn, Bondhamns Fisk AB (Hans Frölander), konsumtionsfiske trål

Läs också:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.