Sveriges klimat- och miljövänligaste fiske MSC-certifierat

Publicerad denFörfattareNjord

Fisket av sill, strömming och skarpsill i östra och norra Östersjön certifieras som hållbart den 1 juli. Det betyder att fisket klarat MSC:s standard, vilket innebär att bestånden är livskraftiga och att fångstmetoden medför minimal inverkan på havsmiljön.

– Det känns bra att äntligen vara i hamn med certifieringen. Vi har genomgått en lång och rigorös process, där vi samlat vetenskaplig fakta och andra underlag för att visa att vi lever upp till MSC:s standard. Vi hoppas och tror att detta också kan leda till en ökad efterfrågan och konsumtion av sill, säger Anton Paulrud, VD på den svenska pelagiska producentorganisationen SPF PO, i ett pressmeddelande.

Fisket motsvarade 67 procent av hela Sveriges fisk- och skaldjursfångst under 2019. Det bedrivs med flyttrål och snörpvad (kallas även ringnot) redskap som inte har någon bottenpåverkan och minimerar bifångster av fisk, fåglar och havslevande däggdjur. För att behålla certifieringen måste fisket vid de årliga kontrollerna fortsatt visa att de inte fångar den utrotningshotade tumlaren.

– Vi är väldigt glada att detta fiske nu kan välkomnas in i vårt program och samtidigt fortsätter bidra med information som visar att det är hållbart, vilket är positivt för livet i Östersjön, säger Linnéa Engström, programdirektör för MSC i Östersjöregionen och Skandinavien.

Alla fisken som blir MSC-certifierade är hållbara och har ofta åtaganden om att bli ännu bättre. I detta fiske finns en uppmaning till fiskarna att ytterligare bygga på kunskapen vad gäller rapportering av fångst, vilket redovisas till certifieraren vid de årliga kontrollerna. Vid en certifiering ställs krav på information om fiskbeståndets livskraftighet, fiskets påverkan på miljön samt på förvaltningen.

Båtarna i det certifierade fisket är från 11 meter upp till 60 meter långa. Fartygen har hemmahamn både i Östersjön och på västkusten.

Historiskt har halterna av dioxin i sillen från Östersjön varit för höga, men Naturvårdsverkets statistik visar att halten minskat successivt. Dioxinet är en viktig orsak till att efterfrågan på Östersjöfisk för konsumtion är relativt låg. En stor del av fångsten används därför till produktion av fiskmjöl och fiskolja. Dessa produkter ingår i sin tur i till exempel kosttillskott och djurfoder. Vid denna framställning renas dioxinet bort. Livsmedelsverket har också på grund av dioxinhalterna utfärdat kostråd som är speciellt viktiga för barn/unga och kvinnor i barnafödande ålder.

Om fisket:

  • Utöver Sverige ingår även Danmark, Tyskland och Estland i det certifierade fisket. Finland har redan ett MSC-certifierat fiske på beståndet.
  • Den svenska delen av det MSC-certifierade fisket i Östersjön fångade 117 000 ton sill/skarpsill år 2019, vilket motsvarar 67% av hela det svenska yrkesfiskets landningar, som var 175 900 ton (enligt Havs- och vattenmyndigheten)
  • Huvudparten av den svenska fångsten i norra Östersjön landas i Danmark, men också i Norrsundet nära Gävle. Fisken som fiskas utanför Öland och Gotland landas i Västervik, på Öland och Gotland och i Danmark.
  • Det MSC-certifierade fisket förekommer i hela Östersjön utom i zon 22-24 vilket är det område som är söder om Skåne. Ingen av de pelagiska trålarna fiskar i Stockholms skärgård då det är förbjudet.
  • Båtarna i det certifierade fisket är från 11 meter upp till 60 meter långa. Fartygen har hemmahamn både i Östersjön och på västkusten.

Klimat och miljö

  • Sill och skarpsill är klimatsmart mat jämfört med proteinkällor från landlevande djur och även jämfört med många andra fiskar så är klimatavtrycket av detta fiske i form av koldioxidutsläpp per kilo filé mycket lågt.
  • Genom sina fångster av sill och skarpsill bidrar fisket till att avlägsna kväve och fosfor ur den övergödda Östersjön.

Sill, strömming och skarpsill

  • Sill och strömming är samma art, Clupea harengus. Namnet strömming används för sill fångad i Östersjön norr om Kalmar. Arten ändrar gradvis utseende ju längre in i Östersjön det är. Artens fetthalt är också lägre i Östersjön jämfört med Västerhavet.
  • Skarpsillen (Sprattus sprattus) är släkt med sill, men blir inte lika stor. Dess buk är täckt av skarpkantade fjäll, vilket gett den smeknamnet vassbuk (vilket den också heter i Finland). Den kallas även brisling (det danska namnet på arten), sprut och plug

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.