ICES rekommenderar större kvot för NVG-sill och mindre för makrill

Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill och blåvitling (kolmule) publicerades igår. Föreslagen ökning för NVG-sill ochminskning för de andra två.

För blåvitling (kolmule) föreslår ICES en minskning av kvoten med 20% till 929 292 ton år 2021. Kvoten delas av Island, Färöarna, Norge och EU. Danska fiskare ägnar sig åt fiske av blåvitling i stor utsträckning men bara ett svenskt företag har nån större kvot av blåvitling och det är Astrid Fiske AB som har fiskerättigheter för en stor andel av kvoten i Sverige och en mindre del av kvoten i Danmark. Även Fiskeri AB Ginneton, Torland Fiske AB och Tor-ön Fiske AB har lite större fiskerättigheter för blåvitling medan Alfhild Fiskeri AB och Västfjord Fiskeri AB har mindre fiskerättigheter.

När det gäller kvoten för makrill rekommenderar ICES en sänkning av kvoten för 2021 med 8% till 852 284 ton jämfört med årets kvot. Beståndet fiskas av båtar från EU, Norge, Färöarna, Island och Grönland. Astrid-koncernen har stora fiskerättigheter för makrill i Sverige och en kvot i Danmark. Bryngeld Fiskeri AB, Ginneton-koncernen, Torland Fiske AB, Tor-ön Fiske AB och B-C Pelagic AB har mindre fiskerättigheter. I Danmark har Themis Fiskeri AB lite mindre fiskerättigheter.

I motsats till rekommendationerna för blåvitling och makrill rekommenderar ICES en ökning av kvoten för NVG-sill (atlantoskandisk sill). Beståndet fiskas av båtar från EU, Norge, Färöarna, Island, Grönland och Ryssland.  De rekommenderar att kvoten för 2021 bör vara maximalt 651 033 ton vilket innebär en ökning med 20% jämfört med årets kvot. Astrid-koncernen har stora fiskerättigheter för NVG-sill i Sverige medan Bryngeld Fiskeri AB, Ginneton-koncernen, Torland Fiske AB, Tor-ön Fiske AB och B-C Pelagic AB har mindre fiskerättigheter

För makrill gäller att fisket under senare år varit större än vad ICES rekommenderat. Trots det har beståndet inte minskat och fisket är långsiktigt hållbart med en fiskeridödlighet som ligger på en hållbar nivå. Detta illustrerar att det finns något fel med ICES beståndsberäkningar och rekommendationer. Trots att fiskeridödligheten är låg och beståndet är på en hållbar nivå har fisket av makrill förlorat sin MSC-märkning vilket beror på att vissa länder, dvs. Grönland, Island och Färöarna, bedriver ett fiske som är större än det ICES rekommenderar.

För blåvitling gäller att fisket under flera år varit större än beräknat maximalt hållbart uttag (FMSY). Ändå har beståndet hållit sig över MSY och är alltså på en hållbar nivå. Även blåvitlingfisket riskerar att förlora sin MSC-märkning på grund av de nämnda länderna även här bedriver ett för stort fiske.

Även för NVG-sill är situationen liknande som för blåvitling. Fiske över FMSY men beståndet på hållbara nivåer. Även detta kan beror på att ICES modeller ger felaktiga beståndsuppskattningar. För om fisket är större än maximalt hållbart uttag borde det resulterar i minskad bestånd. Men så verkar inte vara fallet.

Advertisements