Sardin (Sardina pilchardus), också kallad europeisk sardin, är en fisk vi förknippar med Sydeuropa. Många har ätit friterade hela sardiner. När vi äter sardiner på burk är det dock ofta skarpsill och inte alls fiskarten sardin. Sardin förekommer från södra Norge till Senegal, inklusive Brittiska öarnas kuster, samt till Medelhavet och Svarta havet. Den har också påträffats längs Islands sydkust. Med start på 1990-talet har sardin blivit vanligare i Nordsjön i takt med klimatförändringar och varmare vatten. I Skagerak och Kattegat påträffas de dock bara tillfälligtvis.
Sardin lever i stim nära kusten men huvudsakligen pelagiskt och vanligen på 15–55 meters djup, mindre ofta ned till 100 meter. Den uppehåller sig på större djup under dagen och närmare ytan under natten. Födan utgörs huvudsakligen av hoppkräftor av släktena Calanus, Pseudocalanus och Temora, men ibland ingår också större byten. Den har en silverglänsande, cylindrisk kropp med rundad buk. Ryggsidan är mörkare än undersidan. Unga fiskar har en mer tillplattad kroppsform än äldre fiskar. Längden för vuxna fiskar är upp till 27,5 centimeter.
Sardin. Bild: Gervais et Boulart. Public domain
Sardin blir könsmogen när den är tre år gammal och 19 cm lång. Leken sker i öppet vatten på 20–25 meters djup. Lekperioden kan infalla när som helst under året beroende på geografiskt område. I Nordsjön sker leken under juni–augusti i Waddenzee/Vadehavet/Tyska bukten.
Sardin fiskas i stor utsträckning i hela Medelhavet, längs med Marocko, Portugal, Spanien och Frankrikes kuster såväl som vid Storbritanniens kuster. Den fiskas för konsumtion och används som grillad, friterad, stekt, rökt, fryst, torka, saltad och konserverad. Fiskas främst med snörpvad, lamparanät och flyttrål men även med garn.
Hur mycket som finns i och fiskas i Nordsjön är lite oklart men sannolikt fångas en del sardiner som bifångst vid skarpsillsfiske och annat fiske i östra och södra delarna av Nordsjön. Kanske räknas den som skarpsill vid landningarna vilket ju vore dumt för då förbrukas ju delar av skarpsillskvoten. Dessutom blir ju förvaltningen av skarpsill inte korrekt om det skulle vara det som sker. Sardin är inte kvoterad i Nordsjön och hanteras inte av ICES vad Nordsjön beträffar så ingen vet nog egentligen hur mycket sardin som finns och hur mycket som egentligen fiskas.
I övriga världen fiskas många andra sardiner av släktena Sardinops och Sardinella i stor utsträckning. Några få svenska fiskare bedriver exempelvis fiske av europeisk sardin och olika sardinellarter utanför Marocko och Västsahara.
Läs också:
- Skarpsill, brisling, ansjovis, sardell och sardin
- Dags att fiska sardiner och ansjovis i svenska och danska vatten?
- Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt
- Ät sill – nyttigt, klimatvänligt och miljövänligt
- Ansjovis – hur mycket finns och fiskas i Nordsjön?
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.