Hur Berkow och Svedäng vilseleder om sillfisket i Östersjön

Charles Berkow och Henrik Svedäng är forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet. De har tagit fram något de kallar för en policy-brief där de drar vissa bestämda slutsatser. Men de kan bara komma fram till dessa bestämda slutsatser genom att välja data på ett ohederligt sätt. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att de medvetet vill vilseleda läsare, politiker och tjänstemän om utvecklingen för sillfisket och sillbestånden i Östersjön. Det är oseriös ”forskning” utan vetenskaplighet utan enbart styrs av förutfattade meningar och den stockholmska elitens uppfattning om vad som är ”riktigt” fiske.

De har som bas för sitt resonemang valt ut två perioder, dels 2010-2014 och dels 2015-2019. Under perioden 2010-14 var de vetenskapligt beslutade kvoterna för sill i egentliga Östersjön låga. Under den senare perioden var de höga och fisket därmed också högre. Det hela bevisar bara att när kvoterna sätts lågt så är fisket mindre och när de sätts högre är fisket större. Yrkesfiskarna själva påverkar i praktiken inte detta alls. Under den period när kvoterna var små var fisket när kusten även det litet och när kvoten sedan ökades ökade fisket närmare kusten, även i andel.

Men hur det såg ut under perioden 2005-2009 redovisas inte för då skulle det se ut som om fisket inte ökat alls och troligen var andelen som fångades nära kusten lika hög under åren 2005-2009 som under åren 2015-2019. Följer man fångsterna under en längre period framstår dessutom hela utvecklingen som helt normal och rimlig med regelbundna fluktuationer mellan stora kvoter oh stora fångster och mindre kvoter med mindre fångster. Fluktuationer på detta sätt har förekommit sen 1970-talet och det svenska sillfisket i egentliga Östersjön har också varit på samma nivåer hela tiden sen dess, dvs i 50 år.

Dessutom är Svedängs och Berkows fångstuppgifter felaktiga då de inte stämmer med ICES (Internationella Havsforskningsrådet) siffror. Och ICES siffror är ju vad som används vid beslut om förvaltningen.

Svenska sillfångster i egentliga Östersjön, period, fångst i ton (Berkows och Svedängs siffror i parentes)

1995-1999, 237 050
2000-2004, 180 537
2005-2009, 209 068
2010-2014, 176 692 (159 554)
2015-2019, 280 293 (270 446)

Källa: ICES

Kort sagt är Berkows och Svedängs slutsatser om fisket och deras påståenden om en exceptionell ökning de senast åren helt felaktiga. Sen 1970-talet har det svenska sillfisket i Östersjön varit av samma omfattning och det är inte exceptionellt stort idag. Det är dålig och usel forskning baserad på felaktiga grunder, felaktiga siffror och bias (fördomar och förutfattade meningar).

Deras förslag i den så kallade policy briefen är utifrån de felaktiga och falska uppgifter de använder som grund för sin påståenden inte ens värda pappret de är skrivna på.

Det är inte underligt att fiskeripolitiken som Svedäng och Berkow kunnat påverka i decennier under långa tider varit felaktig. De två ”forskarna” tycks ju presentera felaktiga uppgifter och vilseledande fakta med en Rolex-klockas exakthet. Det var exempel deras forskning (i alla fall Svedängs) som låg bakom att allt torskfiske inriktades på de allra största torskarna. Något som i efterhand har visat sig vara ett mycket allvarligt misstag som orsakat problem för torskbeståndet i Östersjön. För 20 år sen förde de också fram exakt samma alarmistiska tongångar om sillen som nu. De hade fel då också.

I detta fall är det uppenbart att Östersjöcentrums policy-brief om sillfisket (strömmingsfisket) i Östersjön är en politiskt motiverad propagandaprodukt i vilseledande syfte och den saknar så vitt jag kan bedöma helt och hållet något vetenskapligt värde.

Läs mer:

PS. Baserat på annan forskning än Berkows och Svedängs vilseledande och falska så kallade ”forskning” finns det i en del av de förslag som Berkow och Svedäng lägger fram i sin ovetenskapliga policy brief en rimlighet. Jag ska återkomma till det.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!