Yrkesfisket i Mälaren är mindre än yrkesfisket i Vänern och Hjälmaren. Tidigare har det funnits ett omfattande siklöjefiske och även ett fiske av nors i bland annat Stockholms ström. Idag är gösfisket det mest betydande. Fisket kan bedrivas med personlig yrkesfiskelicens eller med enskild fiskerätt.
Mälaren
Historiskt har not- och långrevsfiske varit vanligt i Mälaren men idag bedrivs i huvudsak garnfiske med flytgarn eller fasta bottengarn. I sjön finns ungefär 35 fiskarter som haft eller har betydelse för fisket i Mälaren. Gösfisket är idag det överlägset viktigaste fisket med ungefär 70% av såväl landad vikt som landat värde. Tidigare har även siklöjefisket varit av större betydelse.
Gös
Landningarna av gös från Mälaren har generellt sett varierat mellan 100 och 200 ton per år sedan 1960-talet. År 2012 ändrades minimimåttet på gös från 40 cm till 45 cm i Mälaren. Före minimimåttshöjningen, under åren 2007–2011, var fångsterna av gös i Mälaren i medeltal 161 ton. En viss minskning av gösfångsterna observerades ett par år efter regeländringarna, innan gösen växte in i fiskbar storlek.
Därefter ökade landningarna av gös, från 112 ton 2013 till 191 ton 2016, vilket var den högsta landningen i Mälaren sedan registrering startade. År 2017 landades det 181 ton gös i Mälaren och år 2018 185 ton. Vid fisket av gös fångas normalt även en del braxen, lake, gädda och abborre som bifångst. SLU Aqua menar att fångsterna av gös i Mälaren inte bör öka.
Fisket av gös i Mälaren är idag MSC-certifierat för alla gösfiskare som är medlemmar i SIC. Totalt kan 32 fiskare leverera MSC-märkt gös från Mälaren. De är baserade i Torsvi (2), Mellansundet (1), Stallarholmen (5), Kvicksund (1), Tidö-Lindö (1), Lindö (1), Gångholmen (2), Björsund (1), Ängsö (3), Hesselbyholm (1), Adelsö (3), Dåvö (1), Västerås (6), Björnö (1), Bromma (1), Visby (1) och Eskilstuna (1). Fångsterna levereras främst till Stockholms Fiskauktion.
Abborre och gädda
Fisket av abborre i Mälaren är idag mycket begränsat. 4 ton landades 2018. Tidigare har fisket varit större. Yrkesfiskets fångster ökade från omkring tio ton årligen under 1960-och 1970-talen till över 55 ton i slutet av 1990-talet. Därefter har fångsterna minskat kraftigt. År 2017 fångades cirka fem ton. abborre fångas som bifångst i gösfisket.
I Mälaren fångades 17 ton gädda under 2017. Fångsterna i Mälaren har historiskt sett varierat mellan ungefär 25–40 ton årligen sedan slutet på 1960-talet. 2018 landades 23 ton. Gädda tas främst som bifångst i gösfisket.
Siklöja
Siklöjefisket i Mälaren som sker med garn är idag av mycket begränsad betydelse men på 1960-talet och fram till 1980-talet var det av stor vikt. Som mest landades över 200 ton siklöja 1984. Siklöjan fiskas främst för rommens skull. År 1990 minskade landningarna till mindre än hälften på grund av ett försvagat bestånd.
De årliga landningarna har därefter varit jämförelsevis låga och har de senaste tio åren varit i genomsnitt cirka 7 ton. År 2017 landades 7,7 ton siklöja och 2018 bara 4 ton. En anledning till att siklöjan till stor del försvunnit i Mälaren kan vara gösens expansion. Gösen lever i stor utsträckning på siklöja.
Övrigt fiske
I Mälaren har fångsterna av lake minskat sedan 1900-talets början. Det fortsätter att minska och 2017 landades bara 0,6 ton. Kräftfiske i Mälaren är mycket litet så det finns idag ingen användning av lake som bete. Att sälja lake på konsumtionsmarknaden är svårt.
Fiskarn i Borgåsund
Fiskarn i Borgåsund är ett fiskeriföretag i Borgåsund som ligger en bit söder om Strömsholm i Västmanland. Verksamheten drivs som en enskild firma och har John Berglund som ägare. Fisket är huvudsakligen fiske av MSC-märkt gös. Men även gädda fångas i ett riktat fiske. Bifångster är bland annat abborre och braxen. Under hösten vintern och våren fiskas med garn medan fisket under sommaren bedrivs med en slags bottengarn, ofta kallad storryssja.
Bild: Borgåsundsfiskarn
Huvuddelen av företagets omsättning kommer dock från restaurangverksamhet, fiskhandel och fiskrökeri. Omsättningen i firman år 2020 var mellan 5 miljoner och 10 miljoner beräknat på momsredovisningarna.
Borgåsund
Borgåsund ligger där Strömsholms kanal kommer ut i Mälaren. Med tillkomsten av kanalen blev platsen som ligger mitt emellan städerna Västerås och Köping en strategisk betydelse som hamn och lastplats. Som kompensation för förlorade skatteinkomster i de två städerna byggdes ett järnvågshus i Borgåsund. Avgifterna som togs upp av järnvågen delades mellan Västerås och Köping, vilka även delade ansvaret för trafiken på Mälaren.
Under lång tid Borgåsund på grund av järnvågen Mälarens största hamn. Ett samhälle växte därför fram på platsen. Det fanns under 1800-talet affärer, apotek, krog, fattigstuga och missionshus. När järnvägen mot Eskilstuna skulle dras över sundet rev dok delar av den lilla orten. I och med att kanalen minskade i betydelse beslutade Västerås och Köping att lägga ner sitt engagemang vid hamnen 1929. Järnvågshuset revs dock först 1967.
Borgåsunds trånga läge gör att samhället kan liknas vid ett bohuslänskt fiskeläge. Kanalbolagets hamn är delvis bevarad och i bruk som gästhamn. Av äldre byggnader återstår ett järnmagasin från 1872 och en brovaktarstuga från 1861. I en magasinsbyggnad finns information om Strömsholms kanal.
Läs mer:
- Yrkesfiske i Mälaren
- Insjöarnas fiskare – Mona & Ivans Fisk Handelsbolag
- Insjöarnas fiskare – Gustaf Welin
- Om insjöarnas fiskare – Vidlund i Västerås
- Insjöarnas fiskare – Ängsö Fisk AB
- Insjöarnas fiskare – Anders Loberg
