Används selektiva redskap i fisket?

Sportfiskarna och tidningar som Fisheco ifrågasätter utvecklingen av selektiva redskap och den forskning om selektiva redskap som finns. Det är rimligt med tanke på att de flesta projekt för att utveckla selektiva redskap i fisket inte leder till att redskapen används i kommersiellt fiske. Men samtidigt så används en del av de framtagna selektiva redskapen i stor utsträckning i kommersiellt fiske.

Kräftfiske

Kräftfiske sker med tre olika redskap. Burar, trål försedd med kräftrist och SELTRA-trål. Bägge trålredskapen är utvecklade för en viss selektivitet. Det vanligaste redskapet är SELTRA-trål och i Danmark används enbart SELTRA-trål.

Bifångsterna vid fiske med SELTRA-trål är dock mycket stora, cirka 70-80% av fångsten. Huvuddelen av bifångsten består av okvoterade arter som skrubba och sandskädda. Dessa arter landas inte utan kastas ut lagligt. Samtidigt innebär bifångsten av torsk att kräftfisket begränsas då torskkvoten snabbt fiskas upp.

Fisket med ristförsedd trål och burfisket av kräfta är ungefär lika stora. Det är i stort sett bara svenska yrkesfiskare som fiskar med bur och ristförsedd kräfttrål. I de så kallade indragningsområdena innanför trålfiskegränsen måst trål försedd med rist användas. Bifångsterna vid fisket med kräftrist är bara några procent och även i detta fiske är det olika plattfiskar som är vanligast.

Burfiske

I burfiske finns också bifångster men de är små och den fisk som eventuellt fångas som  bifångst kan i vissa falla släppas ut levande. Burfiske kan dock inte utföras överallt. Det får inte vara djupt, det får inte finnas sjöfart på området och inte heller nån pelagisk trålning.

Burfiske innebär också en mycket sämre arbetsmiljö för den enskilde fiskaren än trålning. Arbetet är slitsamt och förstör kroppen. Det gör därför bara att hålla på med burfiske i större känsla under ett begränsat antal år. Dessutom är burfisket mycket känsligt för dåligt väder. Under stora delar av året är det därför inte ekonomiskt lönsamt. Det är därför inte ett alternativ för de flesta yrkesfiskare. De måste ju kunna leva på sitt fiske året runt och hela sitt liv.

Räkfiske och fiskfiske

I räkfisket som enbart sker med trål används alltid räkrist. Den norska rist som prövats för att få en ännu bättre selektion används så vitt det är känt av mycket få båtar. Troligtvis beror det på att den lätt sätter igen och att den är svårhanterad.

Olika typer av trålar som selekterar bort plattfisk vid fiske av bottenlevande fisk eller som sorterar bort rundfisk vid trålning används av en del båtar som bedriver sådant fiske. Både i Danmark, Norge och Sverige.

För att minska skadorna på bottnarna används också flygande tråldörrar (trålbord) av en del båtar. i Allmänhet är det pelagiska tråldörrar som används vid bottentrålningen i såna fall. De vidrör botten i mindre utsträckning än vad vanliga demersala tråldörrar gör. Om några båtar  i Sverige faktiskt använder flygande tråldörrar är oklart. Det är lite besvärligare att fiska med dem om jag förstått saken rätt.

Pelagiskt fiske

I det storskaliga pelagiska fisket finns båtar som använder eller har använt sejrist vid sillfiske på hösten i Skagerak för att kunna fiska på dagen utan att få sej som bifångst. Alternativet för att kunna fiska utan bifångster av sej är att fiska på natten. Det är vad de flesta båtarna gör.

En liknande rist används av en del norska och färöiska båtar vid fiske av kolmule och vitlinglyra (sperling, øyepål). Många danska båtar som fiskar sperling använder istället en så kallad exkluder i trålen. Det har även börjat användas vid tobisfiske av både danska och svenska båtar om jag förstått saken rätt.

Selektiva redskap

Det är uppenbart att selektiva redskap används i stor utsträckning inom fisket. Samtidigt är det uppenbart att många av de redskap som testas och provas inte används. Men det är troligen nödvändigt att genomföra många olika tester och försök med många olika redskap för att få fram sådant som fungerar. Att de flesta selektiva redskap som testas inte används är en naturligt konsekvens av detta som inte kan undvikas. Det är inte ett tecken på att utvecklingen av selektiva redskap är bortkastade pengar.

Läs mer:

• Industrifiske – bifångster vid fiske av vitlinglyra och blåvitling
• Framgångsrika försök med sejrist i pelagiskt fiske
• Regeringen och SLU skryter om selektiva redskap som en yrkesfiskare kom på
• Exkluder – ett bra redskap för att sortera ut bifångst
• Ny räkrist inte så bra som en del hävdar
• Nya redskap – till vilken nytta? Vettigt eller rent slöseri?
• Skonsammare fiskemetoder ska gynna torsken i Skagerak och Kattegatt
• Det danska och svenska fisket av jomfruhummer (kräfta)