Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske. Det pelagiska fiskey dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Av detta fångades ungefär 33 procent, motsvarande cirka 50 000 ton fisk och skaldjur, för livsmedelsproduktion.
Resterande 67 procent av fångsterna, i huvudsak från det pelagiska fisket, gick till foderproduktion. Det rör sig i i huvudsak om skarpsill från Östersjön, sill/strömming från Östersjön, tobis från Nordsjön och skarpsill från Nordsjön.
Även om det bara är 33% av fisken som fångas som går direkt till livsmedel används majoriteten av fiskmjölet och fiskoljan också till livsmedel. Totalt går därför omkring 96% till livsmedelsproduktion. Cirka 15% av fiskoljan används direkt till livsmedel medan cirka 85% blir livsmedel. Cirka 90 % av fiskmjölet blir också livsmedel.
Fisket
Under 2021 fångades sammanlagt i det pelagiska och demersala yrkesfisket 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt. Av detta utgjorde fisk och skaldjur för livsmedel 50 000 ton dvs 33 procent. Resterande 67 procent av fångsterna, i huvudsak från det pelagiska fisket, gick till foderproduktion.
Merparten av fångsterna i det pelagiska fisket som var avsedda för livsmedelsproduktion, ca 43 300 ton (levande vikt), fångades i pelagiskt fiske i Västerhavet (Skagerak och Kattegatt), Nordsjön och Norska havet. Fångsten utgörs av sill (Nordsjön och Norska havet), makrill (Nordsjön), och skarpsill (i små mängder i Skagerak och Nordsjön).
I det demersala fisket fiskas det enbart i syfte att fisken ska gå till livsmedel. Total landades det ca 7 000 ton (levande vikt) av främst torskfiskar (ca 2 200 ton), havskräfta (1 638 ton), räka (860 ton), plattfisk (ca 400 ton) och siklöja (513 ton) år 2021. Merparten av den fisk som fångades i det demersala fisket togs i Skagerak och Kattegatt. Torskfiskar fångades även i Nordsjön. Siklöjan fiskades i Bottenviken.
Utkast
Av den fisk och skaldjur som fiskades för att gå till livsmedel så rapporterades 278 ton utkast. Det motsvarar 0,5 procent av den totala fångsten under 2021. Vidare gick omkring en procent av fångsten (564 ton) från arter i det demersala fisket (ej sill/strömming, skarpsill och tobis) till foder. Sammantaget användes alltså drygt 98 procent (i levande vikt) av fångsten för humankonsumtion till livsmedel enligt officiella uppgifter.
Uppskattningar från ombordprovtagningar inom demersalt fiske visar dock att utkasten förmodligen är större. Enligt den senaste provtagningen som genomförts 2019 i demersalt fiske, beräknades utkast utgöra 6 procent av den totala fångsten för livsmedelsproduktion. Utöver utkast så utgör rens vid fångst knappt 500 ton eller ca 1 procent av fångsten för livsmedelsproduktion.
I det pelagiska fisket är livsmedelsförlusterna på båtarna mycket små.
Rovdjursskador
Fisk som skadades av rovdjur såsom säl eller fågel var 249 ton (0,5 procent) enligt officiella data för 2021. Men det finns även problem med dold skada, att fåglar och säl tar hela fisken i redskap så att det inte syns. Det är dock stora skillnader mellan olika fisken.
Rovdjur utgör inget direkt problem i trål och andra aktiva redskap men däremot uppgav strömmingsfiskare i Bottniska viken i intervjuer att cirka 10 till 15 procent av fångsten i nät och garn kan vara skadad. Säl och skarv äter också betydande mängder fisk och påverkar därmed tillgången.
Forskare vid Stockholms universitet har konstaterat att rovdjur konkurrerar med vissa delar av fisket. Utifrån dessa uppgifter är slutsatsen att ungefär 8 procent, motsvarande drygt 4 441 ton, av fisken som fiskas i syfte att gå till livsmedel inte går vidare i livsmedelskedjan från primärledet. Detta utgörs av rens vid fångst, utkast, bifångster och skadad fisk. Merparten av denna mängd härrör från det demersala fisket.
Fiskmjöl och fiskolja
Det fiskmjöl och den fiskolja som framställs i fiskmjölsfabrikerna används för att tillverka foder. 80% av fiskmjölet används till foder för uppfödning av fisk, framförallt lax men även guldsparid och havsabborre. Av resterande andel går knappt 10 procent till foder för uppfödning av djur på land (gris, fjäderfä) och mindre än en procent till annat (t.ex. foder till pälsdjur). Även cirka 60-70% av fiskoljan används till fiskfoder.
Den fisk som odlas med hjälp av fiskmjöl och fiskolja går till livsmedelsproduktion. Renset från denna produktion blir sen fiskmjöl och fiskolja igen.
Andelen fiskolja som går direkt till livsmedelskonsumtion och kosttillskott (omega3-produkter) har ökat kraftigt senaste decennierna, från knappt 2 procent vid millennieskiftet till 15 procent idag. Resterande 10 procent av fiskoljan används till foder för uppfödning av djur på land och sällskapsdjur.
Läs mer:
