Det värsta problemet för framtidens fiske är klimatet

Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar  i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig.

Problem som berör det kommersiella fisket. Fiskar som föredrar kallt vatten kommer att minska i antal eller försvinna helt. Fiskar som leker på våren kommer troligen att får problem med leken och föryngringen. Arter från sydligare och varmare vatten kommer att bli vanligare.

Torsk är en art som kommer att få kraftigt förändrad utbredning och minskad beståndsstorlek7. Troligen kommer den att försvinna helt från Östersjön, Öresund, Bälthavet och Kattegatt. Troligen kommer många andra traditionella  torskfiskar också att försvinna eller minska i antal. Exempel på sådana arter är långa, lubb, bleka, sej och kolja. Andra arter som kummel kommer att öka.

Vårlekande sill i Östersjön, Bottenhavet, Kattegatt och Skagerak kommer att minska i mängd. Höstlekande sill kommer förmodligen att öka i antal. Makrillen kommer att breda ut sig över större områden. Blåfenad tonfisk och ryggstrimmig pelamid kommer troligen att bli vanligare liksom hästmakrill, skarpsill, ansjovis och sardiner.

Nordhavsräka kommer att försvinna från Skagerak. Lax och öring kommer förmodligen att minska i antal både i Västerhavet och Östersjön. Eventuellt kommer också beståndet av siklöja att minska. Många bläckfiskarter kommer att öka i antal liksom havsabborre och kanske också trynfisk. Hälleflundra kommer kanske att försvinna eller i alla minska mer. Kanske andra plattfiskarter som tunga kommer att öka.

Det blir omfattande förändringar. Vill vi inte att det ska behöver vi minska utsläppen av växthusgaser och ställa om till ett samhälle som bygger på förnyelsebara energikällor. Fisket kan föra sitt för att det ska ske. Fiskemetoder med ett litet klimatavtryck måste prioriteras.

Klimatavtryck

Lägst klimatavtryck har pelagiskt fiske med flyttrål och snörpvad. Detta fisk är inriktat på att fiska pelagiska arter som sill, skarpsill, ansjovis, sardiner och makrill. De båtar som bedriver detta fiske är i huvudsak stora båtar. Troligen kommer dessa bestånd, förutom sillen, att bli större. Utvecklingen tyder på att sådant fiske kommer att öka i framtiden vilket ur klimatsynpunkt är bra. De pelagiska arter som kommer att öka i antal är mer småväxta arter. De är inte så lämpliga att fiska med garn som dock också är ett ganska klimatvänligt fiske.

Fiske med burar är också klimatvänligt. Det sker med små båtar och går också att utföra med helt eldrivna båtar och blir då ännu mer klimatvänligt. Moderna kräftbåtar som fiskar med bur kan också erbjuda en bättre arbetsmiljö än de burfiskebåtar som finns idag. Även fiske med garn och krokredskap (backor, dörj, pilk) är klimatvänligt. Med tanke på att det blir färre torskfiskar finns det nog ingen möjlighet för en ökning av detta fiske.

Ett yrkesmässigt fiske av blåfenad tonfisk, ryggstrimmig pelamid och havsabborre kan kanske bli aktuellt. Det kan ske med krokredskap vad det gäller ryggstrimmig pelamid och tonfisk samt med garn vad det gäller havsabborre.

Bottentrålning

Bottentrålfiske av torskfiskar, plattfiskar, kräfta och räka är ett klimatfientligt fiske. För plattfiskar finns det alternativa och mer miljövänliga fiskemetoder. Nämligen fiske med snurrevad, både dansk snurrevad och skotsk snurrevad (också kallat fly-shooting). Det är inte vanligt i det svenska fisket idag men borde kunna bli vanligare.

Eftersom nordhavsräkorna kommer att försvinna så kommer bottentrålsfisket att minska. Samtidigt kommer sannolikt fisket av bläckfisk öka. Det kan ske med bottentrål eller automatpilkar. Fiske med automatpilkar är betydligt mer miljövänligt och bör gynnas i förhållande till bottentrålning.

Vad fisket kan göra

Fisket och yrkesfiskarna kan själva agera kraftfullt med oliak åtgärder som motverkar klimatförändringarna. Men de behöver också hjälp av förvaltningsmyndigheter och förvaltningssystem för att kunna gör det. En viktig åtgärd är att minska antalet fiskebåtar som ägnar sig åt bottentrålning.

Det görs bäst genom att införa överförbara fiskerättigheter (köp- och säljbara) i det demersala fisket. Det kommer att minska såväl antalet räktrålare som antalet kräfttrålare. Minskningen av antalet båtar leder i sig själv till minskade klimatfarliga utsläpp.

Minskat antal båtar leder till bättre lönsamhet för de kvarvarande fiskeriföretagen. Det leder till investeringar i nya båtar. Nya båtar innebär lägre bränsleförbrukning genom bättre motorer och utrustning som minskar energiåtgången ombord. Det minskade antalet båtar kommer dock att fiska samma mängd fisk, räkor och kräfta som det större antalet båtar gjorde tidigare. Det minskar de klimatfarliga utsläppen i förhållande till fångstens storlek.

Nya båtar leder också till en bättre arbetsmiljö och innovationer så att burfisket av kräfta kan bli fysiskt lättare och mer lönsamt. Det kan innebär att fler väljer att fiska med bur istället för med trål. I de vindkraftsparker som ändå byggs måste det vara tillåtet att fiska med garn, bur, liksom med dörj, automatpilk och andra krokredskap. Det ger ytterligare incitament att fiske med bur och moderna båtar.

Fiskeriförvaltning

Fiskeriförvaltningen kan hjälpa till genom att se till att fiske med passiva redskap blir tillåtet i vindkraftsparker och skapa anledningar för fiskare att börja med mer klimatvänliga redskap som snurrevad vid fiske av plattfisk och bur vid kräftfiske. Dessutom kan fiskeriförvaltningen se till att regelverket förenklas vilket också kan underlätta byten till mer klimatvänliga redskap. Byten till moderna motorer i äldre båtar måste också underlättas. Moderna motorer ger mindre utsläpp i förhållande till mängden fångad fisk.

Läs mer:

• Klimatförändringar bakom minskande lekbestånd av sill
• Varmare vatten slår mot torsken
• Vindkraftsparker till havs påverkar stora områden i havet
• Vindkraftsparkerna som kommer att slå mot fisket