Huvuddelen av den svensktrålade konsumtionsfisken äts upp

Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Svenska yrkesfiskare bedriver fiske med båtar hemmahörande i Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Marocko. Jag har bara data för båtarna som hör hemma i Sverige och Danmark. Men det är uppenbart att huvuddelen av den svensktrålade konsumtionsfisken faktiskt går till konsumtion.

Svenska yrkesfiskare med svenskflaggade båtar

2023 landade det pelagiska fisket i Sverige totalt 22 912 ton sill från Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt (tillsammans kallas de Västerhavet) samt 29 682 ton sill/strömming från Östersjön och Bottenhavet. Sillen från Östersjön går till fiskmjölsfabrikerna medan sillen från övriga hav går till konsumtion.

Från Nordsjön, Skagerak och Kattegatt landades 2 273 ton makrill, 26 ton hästmakrill, 775 ton industriarter (vitlinglyra, tobis), 25 261 ton tobis, 21 ton vitlinglyra (sperling) och 13 ton blåvitling (kolmule). Makrill går till konsumtion och resten till fiskmjöl Samma år landades 9 240 ton skarpsill (brisling) från Nordsjön och 43 446 ton skarpsill (vassbuk) från Östersjön. Nästan all skarpsill går till fiskmjöl, cirka 1 000 ton till konsumtion.

Totalt 73 128 ton från Östersjön och 34 336 ton från Västerhavet gick till fiskmjölsfabrikerna. Totalt 26 185 ton gick till konsumtion. Till detta ska läggas 6 127 ton demersal fisk och skaldjur. Totalt 32 312 ton till konsumtion och 107 464 ton till konsumtion. 23% till konsumtion och 77 % till fiskmjöl.

Orsaken till att det mesta går till fiskmjöl beror på att det inte finns någon konsumtionsmarknad för tobis, skarpsill, sperling, kolmule och hästmakrill. Sillen/strömmingen från Bottenhavet innehåller höga halter miljögifter och konsumenterna tror att sillen från Östersjön också gör det. Det gör att det inte heller finns nån egentlig konsumtionsmarknad för sillen från Östersjön. Alltså går den till fiskmjölsfabrikerna.

Svenska yrkesfiskare med danskflaggade båtar

Men svenska fiskare fångar och landar inte bara fisk med svenska båtar. De landar också fisk med danska båtar Sålunda landade svenska fiskare med danska båtar 24 916 ton sill från Nordsjön och Nordatlanten med danskflaggade båtar. De landade också 4 738 ton sill från Östersjön. Sillen från Östersjön gick till fiskmjölsfabrikerna och sillen från Västerhavet till konsumtion. Dessutom landades 8 325 ton makrill och cirka 200 ton demersal fisk och skaldjur som helt gick till konsumtion.

När det gäller skarpsill landade svenskägda danskflaggade båtar 36 702 ton från Nordsjön och 21 810 ton från Östersjön. Dessutom landade de 48 173 ton tobis, 9 742 ton sperling, 4 087 ton trynfisk (havgalt) och 15 632 ton kolmule. Allt detta, 136 146 ton, gick till fiskmjölsfabrikerna.

Konsumtionsarter

Totalt fångade svenska fiskare med båtar i Sverige och Danmark 47 828 ton sill för konsumtion och 34 420 ton sill som landades till fiskmjölsfabrikerna. Totalt landades 10 598 ton makrill samt cirka 1 000 ton skarpsill för konsumtion liksom 6 327 ton demersal fisk  och skaldjur.

Av de fiskarter för vilka det finns en konsumtionsmarknad landades totalt 64 753 ton för konsumtion och 34 420 ton till fiskmjölsfabrikerna. Dvs 65% till konsumtion och 35% till fiskmjölsfabikerna.

Huvuddelen av den fisk som äts av människor, sill, makrill och demersala arter (bottenlevande fisk och skaldjur) som fångas av svenska yrkesfiskare går alltså till konsumtion.

Industriarter

Av de arter som det inte finns nån konsumtionsmarknad för såsom skarpsill, tobis, sperling, trynfisk och kolmule landades totalt 214 928 ton. Allt utom 1 000 ton (0,4%) gick till fiskmjölsfabrikerna.

De som säger att all trålad svensk fisk går till fiskmjölsindustrin ljuger helt enkelt. Men det mesta går till fiskmjölsfabrikerna. Det handlar dock i huvudsak om fisk för vilken det inte finns nån konsumtionsmarknad. För den fisk som det finns en konsumtionsmarknad för så går det mesta också till konsumtion. Det är för dessa arter bara den fisk som innehåller för höga halter miljögifter som går till fiskmjöl.

Läs mer:

• Landningar av tobis, sperling och kolmule – svenskägda båtar 2023
• Totala landningar av skarpsill från svenskägda båtar 2023
• Totala landningar av sill från svenskägda båtar 2023