Större båtar fiskar inte mer

Större båtar fiskar inte mer. En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål.

GG 207 Torland och GG 204 Tor-ön (idag S 204 Tor-ön)

Men när det gäller hur mycket en stor båt får fiska under ett år så styrs det inte av storleken. Utan det styrs av hur stora fiskerättigheter båten har tillgång till. Och den totala mängden fisk som får fångas och landas bestämmer EU:s ministerråd om. Deras beslut baseras i sin tur på vetenskapliga råd från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Kontentan av detta är att det inte spelar nån som helst roll hur stora fiskebåtarna är när det gäller hur mycket som får fiskas under ett år. Det är forskarna och regeringarna som betsämmer över det. Inte yrkesfiskarna.

Alltså: Stora båtar fiskar inte mer. Inte mer i ett visst hav och inte mer av en vissa art. Fisketrycket blir inte högre av större båtar än av många små. För hur mycket det fiskas bestäms av forskare och politiker.

Lönsamhet

VY 76 Boköland

Men det är ju möjligt att tänka sig att många små båtar kan dela på de fiskräettigheter en stor båt har. 10 små båtar skull i det läget kunna fiska lika mycket som en stor. Men det skulle också var olönsamt. 10 små båtar skulle ha en besättning på sammanlagt 20-30 personer. En stor båt har en besättning på 4-7 personer. Dessutom skulle 10 små båtar dra mycket mer bränsle än en stor båt för samma storlek på fångsten. 10 små båtar skulle också förmodligen kosta mer att bygga än 1 stor båt. Kostnaderna för 10 små båtar skulle alltså bli rejält mycket högre än för 1 stor båt. Och fisket skulle inte löna sig eller bara ge en liten vinst och en otillräcklig lön.

Konsumtionsfiske och industrifiske

VK 190 Scanö

En del hävdar också att stor båtar automatiskt innebär att det fiskas mer för fiskmjölsfabrikerna än för konsumtion. Det är förstås inte sant. De stora svenska fiskebåtarna bedriver fiske efter sill, makrill, skarpsill och tobis. Makrill fiskas alltid för konsumtion vilket också gäller sillen fårn Nordsjön och Norska havet samt en del av skarpsillen från Nordsjön och Skagerak. Det finns inget som hindrar stora båtar att fiska för konsumtion förutom en enda sak. Otillräcklig kapacitet att ta emot fångsterna på land. Dvs för liten mottagningskapacitet. I Sverige finns för liten kapacitet men inte i Danmark.

Att det finns för liten mottagningskapacitet för konsumtion i Sverige beror på at det finns fö liten efterfrågan från konsument vad det gäller sill (strömming). Anledningen till det är att konsumenter i Sverige undviker att äta sill/strömming fårn Östersjön på grund av att det under lång tid funnits för höga halter miljögifter i den. Efterfrågan på sill för konsumtion är helt enkelt för låg i Sverige. Detta trots att det inte finns några större halter miljögifter i sillen/strömmingen från Östersjön längre. Sillen/strömmingen från Bottenhavet innehåller dock fortfarande för höga halter miljögifter.

När det gäller skarpsill finns ingen tradition att äta skarpsill i Sverige (förutom som ansjovis eller som inlagd i tomatssås). Konsumenterna vill helt enkelt inte äta skarpsill. Därför fiskas den i först hand för fiskmjölsindustrin.

Konklusionen av allt det ovanstående är att det inte beror på fisket eller yrkesfiskarna att sillen från Östersjön fiskas för industriändamål och inte för konsumtion. Utan det beror på konsumenterna.

Flyttrål – inte bottentrål

Slutligen tror många männiksor att stora pelagiska fiskebåtar fiskar med bottentrål. Det är en total missuppfattning. De fiskar med flyttrål (pelagisk trål). En flyttrål rör inte havsbotten. Stora båtar är alltså miljömässigt bättre. Och eftersom de använder mindre bränsl för att fånga samma mängd fisk sän vad många små båtar skulle göra är de också klimatmässigt mycket bättre. Arbetsmiljön på en stor båt är också mcyekt bättre liksom hytterna för besättningen, Det är alltså bättre och mindre slitsamt att arbeta på en stor båt istället för en liten båt.

Läs mer:

• Miljö- och klimatvänligt fiske
• Kvotkungar bedriver det miljövänligaste fisket
• Det viktigaste svenska fisket är också det miljövänligaste
• Bästa fisket ur klimat- och miljösynpunkt
• Miljövänligaste fisken att äta – sill och lax
• Bästa matfisken kommer från det mest miljövänliga fisket
• Fiskens klimatpåverkan
• Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt
• Ät sill – nyttigt, klimatvänligt och miljövänligt
• Varför svenskarna inte äter strömming men borde
• Miljömässig hållbarhet
• Social och ekonomisk hållbarhet