Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten.
Det som är problemet är Livsmedelsverkets rekommendationer och det faktum att sillen tidigare innehållit för mycket miljögifter, däribland PCB och dioxiner. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande samt, barn och ungdomar inte äta sill från Östersjön mer än 2–3 gånger per år. Medan övriga grupper rekommenderas att äta sill högst en gång i veckan.
Sillen från Östersjön är inte längre är giftig men folk tror det. Den innehåller dock dioxiner och PCB i lägre mängder, dvs under gränsvärdena. Den går alldeles utmärkt att äta. Något som yrkesfiskarna och deras organisationer sagt i många år. De har också krävt att Livsmedelsverket ändrar sin rekommendationer men det har myndigheten inte för avsikt att göra. Och så länge de inte gör det går det inte att sälja sill till konsumtion. Det finns ingen efterfrågan.
Att någon skulle hävda att sillen från Östersjön är för giftig för att ätas är alltså inte sant överhuvudtaget. Yrkesfiskarna skulle gärna landa mer sill från Östersjön till konsumtion om den faktiskt gick att sälja. Men ingen vill ha sillen för att äta den och då landas den till fiskmjölsfabrikerna i Danmark istället.
Sillen (strömmingen) från Bottenhavet innehåller dock forffarande miljögifter över gränsvärdena och för den är Livsmedelsverkets råd helt klart rimliga.
Fångster
Baltic Waters påstår också att sillfångsterna minskat med 70% de senaste 30 åren. Det är inte sant. Utan en ren lögn. 1996 fångades 195 000 ton från östra (centrala) Östersjön och 2015 cirka 175 000 ton. Minskningen var alltså cirka 10%. Från västra Östersjön landades 130 000 ton år 1996 och 2025 i princip ingenting. Det är en minskning på 10% och orsaken är att klimatförändringar slagit ut det vårlekande beståndet i västra Östersjön. Den sammanlagda minskningen skulle då vara 50%. Men på det bestånd som fiskas idag har minskningen varit 10%.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Detta var den info som jag hittade från Baltic Waters hemsida. Bestånd är för mig inte detsamma som landad fångst vilket är det som du skriver om.
I Bottniska viken har sillbeståndet minskat med knappt 60 procent mellan 1991 och 2024.
I centrala Östersjön har sillbeståndet minskat med över 70 procent mellan 1966 och 2024.
I östra Östersjön har torskbeståndet minskat med över 85 procent mellan 1980 och 2023.
I västra Östersjön har sillbeståndet minskat med över 75 procent mellan 1992 och 2024.*
Torskbeståndet i västra Östersjön har minskat med över 85 procent mellan 1999 och 2023.
Du håller dig inte till vad artikeln handlar om utan tar upp helt andra saker. Så det är rätt oväsentligt vad du hittat hos en lögnaktig organisation. Torsken har inte med saken att göra. Det är demersal fisk som bara fiskades till konsumtion och inte av stora pelagiska trålare. 1966 är 60 år sen och alltså irrelevant. Det handlade om 30 år i detta fall. Beståndet av sill minskade kraftigt under 1970-talet men har inte minskat sen 1990-talet enligt ICES. Artikeln hos Baltic Waters handlade dessutom inte om Bottenhavet och inte om beståndsstorleken utan om hur mycket som fiskades.
ICES är de som ger och skaffar fram vetenskapliga data. Jag anger dem som källa. Baltic Waters ljuger ihop är ganska ointressant. De måste få sin fakta från ICES och det som Baltic Waters säger i artikeln stämmer inte med fakta från ICES.