Sveriges största tidning om yrkesfiske
Jomfruhummer är danska för kräfta. Havskräfta. Precis som i Sverige är kräftfisket ett viktigt fiske i Danmark. Huvuddelen av fisket sker i Skagerak och Kattegatt. De viktigaste hemmahamnarna är Strandby, Skagen och Læsø, men kräfttrålare hör hemma i mängder med olika hamnar runt Kattegatt och Skageraks kuster, kring Bälthavet samt på Bornholm. Kräfta fiskas med bottentrål. Läs mer…
Tillståndet för de svenska haven är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart, övergödning och farliga ämnen ger fortsatta stora problem. Detta enligt en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort. Några få ljusglimtar när havsmiljön bedöms finns dock enligt dem. Läs mer…
ICES kvotråd för Västerhavet. Internationella havsforskningsrådet (ICES) har presenterat sina vetenskapliga råd för vissa fisk- och skaldjursbestånd i Västerhavet inför kvotförhandlingarna 2025. Läs mer…
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
Kräfttrålare fick upp ett lik. Kräfttrålaren FG 96 Skrea fick under kräftfiske utanför Onsalahalvön sydväst om Lerkil upp en död man i trålen. FG 96 Skrea som tidigare hette FG 96 Cindy Vester har hemmahamn i Glommen utanför Falkenberg. Läs mer…
Länsstyrelsen föreslår att regeringen godkänner Mareld Green Energys tillståndsansökan om en vindkraftspark utanför Bohuskusten. Regeringen gav för ett drygt år sedan Länsstyrelsen Västra Götaland i uppdrag att bereda Mareld Green Energy AB:s ansökan för vindkraftsparken Mareld. Läs mer…
Situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten blir bara bättre och bättre. Mycket färre fiskbestånd är nu överfiskade jämfört med 2003. Ett bestånd fiskas hållbart när förhållandet mellan den faktiska fiskedödligheten (F) och fiskedödligheten på MSY-nivå (FMSY) är lägre än eller lika med ett. Läs mer…
En person jag känner kommenterade miljöpartiets förhållandevis bra valresultat med att det var bra att Isabella Lövin kom in i EU-parlamentet igen. Detta för att hon då skulle kunna fortsätt sitt arbete mot rovfiske. Det är två problem med detta uttalande. Läs mer…
Varför återhämtar sig inte torsken? Torskbeståndet i Östersjön har kollapsat. Först en gång på 1980-talet på grund av ett omfattande överfiske i en tid när det inte fanns några kvoter eller någon modern fiskeriförvaltning. Fisket stoppades. Beståndet återhämtade sig och fisket startade igen men nu med vetenskapligt satta kvoter. Läs mer…
Den svenska pelagiska fiskeflottan består av ett 100-tal båtar. De flesta är små och en del har utländsk flagg. De flesta stora pelagiska fiskebåtar befinner sig på fiske i Östersjön strax väster om Jylland. Läs mer…
Sej, kolja, kummel och vitling är torskfiskar som fiskas med bottentrål i Skagerak och Nordsjön. Det finns riktat fiske som i huvudsak är ett blandfiske men mycket fångas också som bifångst i räkfiske och en del som bifångst pelagiskt fiske. Läs mer…
De båtar som landar mest torsk är båtar som fokuserar på fiskfiske. Svenska landningar av torsk domineras av två dedicerade fisktrålare. En del av de som landar mest fiskar också räka (ex. GG 73 Ingun, GG 411 Orion, LL 110 Klingerö)) och/eller kräfta (ex. LL 91 Kristina, GG 39 Rossö, LL 110 Klingerö, GG 32 Tristan och GG 840 Svanen). Läs mer…
Läppfiskar är fiskar om används som så kallade putsarfiskar i laxodlingar för att bekämpa laxlus. Tre arter av läppfisk fångas i det svenska fisket. Det är berggylta, skärsnultra och stensnultra. Landningar av läppfiskar i Sverige är små jämfört med hur mycket som landas i Norge. Läs mer…
Tobis, sperling (vitlinglyra) och kolmule (blåvitling) är tillsammans med trynfisk (havgalt), hästmakrill (taggmakrill) och skarpsill (brisling) arter som huvudsakligen fiskas för användning i fiskmjölsindustrin för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Naturskyddsföreningen startar rättsfall mot bottentrålning i Bratten. Naturskyddsföreningenhar skickat in en begäran till länsstyrelsen i Västra Götaland om tillståndsprövning av bottentrålningen i Bratten, som trots att det är skyddat område är ett av de mest trålade i hela Europa. Bratten är också ett av de få områden i Sverige där det växer koraller. Läs mer…