Kraftig ökning av kräftkvoten
De senaste åren har det fångats mellan 6 000 och 8 000 ton kräfta i Skagerak och Kattegatt. Det nya rådet för området från ICES innebär en kvot på 19 273 ton år 2026. Det är en ökning med hela 77%. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske

De senaste åren har det fångats mellan 6 000 och 8 000 ton kräfta i Skagerak och Kattegatt. Det nya rådet för området från ICES innebär en kvot på 19 273 ton år 2026. Det är en ökning med hela 77%. Läs mer…
HaV föreslår borttagning av indragningsområden i Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottenviken. I Skagerak och Kattegatt föreslår de inga förändringar. Läs mer…
Två lobbyister föreslår i en debattartikel i SVD att flytta fiskemöjligheter från det storskaliga foderfisket till fiskare som fiskar för livsmedel. Förslaget är inte möjligt att genomföra. Läs mer…
På fredagen för en vecka sen stoppades en dansk trålare som befann sig på ett område där det är förbjudet att fiska. I ett förbudsområde utanför Kullen. Trålaren befann sig på platsen utan att ha sin AIS påslagen. Skepparen misstänks för brott mot fiskelagen. Läs mer…
Östersjön är inte bara en unik naturmiljö, utan också en värdefull livsmiljö. I projektet ”marEEchange” undersöks hur hur yrkesfiskare och sportfiskare värderar Östersjöns natur och hur det påverkar fiskevanorna. De vill veta vad fiskare tycker om nuvarande regelverk och förvaltning för fritids- och yrkesfiske i Östersjön. Läs mer…
Kustmiljöerna är viktiga för att vi ska kunna bada, fiska och bibehålla en levande kust och skärgård. Den svenska kusten, med en av världens största skärgårdar, är en viktig anledning varför människor runt om i världen vill besöka Sverige. Läs mer…
Förra veckan fångades en ovanlig bläckfisk av en räktrålare som trålade på 200 meters djup i Skagerak. Det är en art sm tdigare fångats ett fem gånger i Skandinavien och som normalt lever på 3 000 – 7000 meters djup. Läs mer…
Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vss fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. Läs mer…
Mängden ål som lämnar den svenska Västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat påtagligt sedan ålfisket stoppades 2012. Det visar en ny studie från SLU som för första gången utvärderar effekterna av fiskestoppet. Läs mer…
Ett stort antal kommuner i Nprrland har skrivit ett öppet brev till landsbygdsminister Peter Kullgren. Brevet utgår från fördomar om hur det pelagiska fisket ser ut och hur det går till. Det är baserat på okunnighet och felaktigheter vilket kanske inet är så konstig då de flesta av de aktuella kommunerna inte har nåt yrkesfiske i havet då de ligger i inlandet. Läs mer…
Kring 2015 började tonfisk dyka upp i svensk vatten efter närmare 50 års frånvaro. 2015 fick danska yrkesfiskare rätt att landa blåfenad tonfiske som de råkat fånga i annat fiske. Några år senare fick svenska yrkesfiskare samma möjlighet. Läs mer…
De svenska yrkesfiskarna är främst organiserade i så kallade producentorganisationer (PO). Det finns idag 5 producentorganisationer. De är Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPF), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet (POKB) och Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation (NKFPO). Läs mer…
Göteborgs universitet har utfört en undersökning om förhållanden inom det svenska fisket samt attityder och åsikter bland svenska yrkesfiskare. Det är en uppföljning av en rapport som publicerades 2019. Resultatet är intressant och representativt. Läs mer…
Det är helt klart inget resultat av överförbara fiskerättigheter i alla fall. För Västkusten har alltid dominerat svenskt fiske. Det har alltid funnits flest yrkesfiskare i Bohuslän och Göteborgsområdet. Förklaringen är enkel. Vatten på Västkusten är historiskt mycket fiskrika och det är nära till andra fiskerrika omrpden i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
De stora pelagiska fiskebåtarna ägnar sig åt fiske i Nordsjön för närvarande. Flera är i Ellös, Skagen och Thyborön där de landar, GG 330 Carmona befinner sig i Norska havet. Ytterligare några båtar är utanför den norska kusten i Nordsjön. Läs mer…
Många tror nog att det huvudsakligen sker i Östersjön. Det är dock inte så. Huvuddelen av det storskaliga pelagiska fisket sker i Nordsjön. Det finns 8 stora pelagiska trålare i Sverige. 7 av dem fiskar i huvudsak i Nordsjön, Nordatlanten och Skagerak. Läs mer…
Sälar är en naturlig del av näringsväven i våra hav, men påverkar deras predation fiskpopulationer i våra vatten? Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort en rapport om sälens roll i ekosystemen och vad det betyder för återhämtning av fiskbestånd Läs mer…
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en rekordlåg makrillkvot för 2026. Tillsammans med rådet för makril har de också presnterat råden för NVG-sill (atlantoskandisk sill), kolmule (blåvtiling) och västlig hästmakrill (taggmakrill). Läs mer…
Landsbygdsminister Peter Kullgren har tagit emot betänkandet från utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Läs mer…