Anlagda hamnar – orsak till att fiskelägen på Jylland försvunnit

Antalet danska fiskelägen och landningshamnar för fisk har minskat i stadig takt under hela senare halvan 1900-talet. Det har varit likadant i Sverige och Norge och det har skett helt oberoende av vilket förvaltningssystem som funnits. Huvudorsak till detta är rationaliseringar på grund av modern teknik och från 1970-talets slut också bristande tillgång till fisk att fånga. Dvs bestånden av fisk har minskat.

Men på Jylland och i viss mån också på andra håll i Danmark finns det också ett annat skäl till att antalet fiskelägen minskat. Traditionellt landade fiskebåtarna på de långa sandstränderna och drogs upp. Detta har alltid varit farligt och har omöjliggjort fiske vid dåligt väder, omöjliggjort långväga fiske med större båtar av den typ som för mer än 100 år sen utvecklades i Sverige, orsakat många olyckor och dödsfall. Vid mitten av 1800-talet började diskussioner om att bygga säkrare hamnar för Jyllands fiskebåtar, men den enda hamn som till en början anlades var Esbjerg (1868). Dessa anlagda städer, byar och hamnar kom att kallas fiskeristäder (fiskeribyer) men Esbjerg räknas inte normalt till dem. De som räknas och är konstruerade och anlagda i syfte att var säkra fiskelägen och hamnar är Hirtshals, HanstholmThyborøn, Thorsminde, Hvide Sande och Nymindegab.

Anläggandet av Esbjerg hamn ledde till att fiskare i närområdet flyttade från sina gamla fiskelägen på stränderna till hamnen i Esbjerg. Esbjerg växte snabbt till Danmarks största fiskeläge efter att hamnen stod klar. Lemvigs hamn i Limfjorden var också en hamn som fiskare flyttade till från fiskelägen på stranden. Från 1895 var Esbjerg det helt dominerande fiskeläget på Jylland. Framförallt var det fiskare som använde det nya redskapet snurrevad som flyttade till Esbjerg och Lemvig medan backefiske (krokfiske) och garnfiske fanns kvar i de äldre fiskelägena. Backefisket var framförallt viktigt i Nymindegab medan garnfisket tog över i Hvide Sande och Thorsminde.

1919 hölls en arkitekttävling om att bygga en hamn i Hirtshals och 1917 beslutade Folketinget att bygga en hamn i Hanstholm. På grund av brist på pengar skedde dock inget egentligt byggande i Hanstholm vid denna tid. Hamnen i Hirtshals byggdes på grund av pengabrist mycket långsamt och stod egentligen inte färdig förrän 1931 även om den började byggas 1919.

I Hanstholm påbörjades bygget men inget blev färdig. Under andra världskriget byggde tyskarna ut kalkklippan i Hanstholm till en befästning. Tyskarna sprängde också sönder allt som anlagts i hamnen. 1951 beslutades därför att hamnen i Hanstholm inte skulle byggas färdigt, men efter protester från lokalbefolkningen i området ändrades detta beslut år 1960 då Folketinget beslutade att en hamn i Hanstholm skulle byggas. 1966 stod en plan färdig och 1967 invigdes den nya fiskehamnen. Innan bygget av Hanstholms hamn fanns det ett mindre fiskeläge i Hansted väster om kalkklippan (Hanstholmknuden, tidigare Hanstedholm).

Thyborøns hamn anlades 1915-1918 vid den öppning som förband Nordsjön med Limfjorden. Hamnen kom snabbt att bli Lemvigs ersättning.

På 1930-talet byggde danska staten en sluss och muddrade en kanal mellan Nordsjön och Nissum Fjord. De byggde också ett par pirar/vågbrytare och en ordentlig hamn var därmed påbörjad. Fiskeribyn Thorsminde växte upp runt kanalen och den nya hamnen. 1967 byggdes det en ny hamn, utanför slussen, efter att lokala krafter drivit opinion i frågan under flera år.

På samma sätt som i Thorsminde byggdes det en sluss mellan Nordsjön och Ringköbing Fjord år 1931 för att förhindra igensandning. På denna plats växte fiskeribyn Hvide Sande upp med sin hamn och sina varv.

Nymindegab ligger för sin del också mellan Ringkøbing Fjord och Nordsjön men vid en gammal förbindelse mellan fjorden och Nordsjön (Nyminde strøm). 1915 fick Nymindegab en kanal till havet men efter att kanalen vid Hvide Sande anlagts och invigts 1931 så minskade betydelsen av Nymindegab som fiskeläge.

Byggandet av hamnarna innebar att fiskare flyttade från gammaldags fiskelägen på stränderna till nya fiskelägen med säkra hamnar. Det innebar att antalet fiskelägen på Jylland minskade redan från 1900-talets början och tog rejäl fart på 1950-talet. I området mellan Hanstholm och Hirtshals, Jammerbugten och kusten norr därom, kom sådana fiskelägen dock att överleva i stor utsträckning. Med färdigställanden av Hanstholms hamn började dock även antalet båtar i dess fiskelägen och antalet fiskelägen minska. Flera av dem har därefter utvecklats till att främst vara turistorter.

Backefiske föll ur bruk och fisket i fiskelägena på Västjylland kom att domineras av garn- och snurrevad fram till 1970-talet och även därefter medan trål och snörpvad (ringnot) kom att bli viktigare längre norrut i Hanstholm, Hirtshals och Skagen. Ett mindre bomtrålsfiske  på hästräkor utvecklades på 1960-talet i Havneby på Rømø efter att en hamn byggts åren 1961-64 medan det i Esbjerg och på Rømø utvecklades ett omfattande fiske av blåmusslor som dock kollapsade i slutet av 1980-talet på grund av överfiske.

Trålfisket växte på 1960-talet och 1970-talet kraftigt i Esbjerg och hamnarna längre norrut, framförallt i Hvide Sande, Thyborøn, Hanstholm, Hirtshals och Skagen. Antalet fiskelägen fortsatte också minska. Från början av 1970-talet minskade antalet fiskebåtar i Esbjerg mycket kraftigt och den minskningen har sen fortsatt. Tonnaget ökade dock fram till 1990-talet genom en övergång från små snurrevadsbåtar till stora trålare. Antalet båtar i de västjylländsk hamnarna Hvide Sande, Thorsminde och Thyborøn såväl som i Nordjyllands hamnar växte fram till 1990-talet. Därefter har antalet fiskebåtar minskat överallt utom i Hvide Sande och tyngdpunkten i fisket förskjutits norrut till Thyborøn, Hanstholm, Hirtshals och Skagen. Hvide Sande har växt som fiskeläge på Esbjergs bekostnad och där liksom i Thorsminde och Thyborøn började minskningen av antalet båtar först med införandet av överförbara fiskerättigheter. Allt fler mindre fiskelägen på stränderna har försvunnit och Esbjerg har bara några få stora trålare kvar.

Antal fiskebåtar i Västjylland, område, antal båtar 1950, 1970, 1990, 2000, 2013

  • E-området (Esbjerg), 462, 601, 198, 118, 36
  • RI-området (främst Hvide Sande), 111, 150, 197, 357, 244
  • L-området (främst Thyborøn men även Thorsminde), 191, 322, 330, 405, 290

I Havneby på Rømø finns det idag en mindre fiskeflotta med framförallt små bomtrålare för hästräkefisket. I Esbjerg där industrifisket kom att dominera från 1960-talet och framåt finns som sagt var inte speciellt många fiskebåtar kvar och efter att fiskmjölsfabriken lades ned 2005 har antalet stora trålare inriktade på industrifiske och pelagiskt fiske också försvunnit i snabb takt.

Idag finns det ett 40-tal fiskebåtar i Hvide Sande:

Havnen har en hjemmehørende fiskeriflåde på 40 fartøjer med en samlet bruttotonnage på ca. 4.000 BT. Havnen anløbes af fartøjer fra hele Danmark, herunder industrifiskere og fartøjer fra lande omkring Nordsøen, der alle tiltrækkes af havnens gode beliggenhed og gode lossefaciliteter. Fiskemelsfabrikken 999 er største modtager af industrifisk.

Fiskerihavnen består af to havneafsnit vest for sluserne: Vesthavnen, Sydhavnen med to bassiner og Nordhavnen. Øst for sluserne findes to havneafsnit i Ringkøbing Fjord: Østhavnen og Tyskerhavnen. Havnevagten servicerer havnens brugere døgnet rundt.

Thorsmindes fiskeriverksamhet har minskat kraftigt sen 1990-talet och idag har bara ett 25-tal fiskebåtar Thorsminde som hemmahamn. Hamnen i Thyborøn har i takt med att industrilandningarna flyttat dit blivit en av Danmarks viktigaste fiskehamnar tillsammans med Skagen, Hirtshals och Hanstholm. En av Danmarks tre stora fiskmjölsfabriker ligger i hamnen, det är en av de hamnar där flest fiskebåtar hör hemma och en av de största landningshamnarna i Danmark. Esbjergs nedgång som fiskehamn har blivit Thyborøns lycka.

Den senast anlagda av de stora fiskehamnarna på Jylland är Hanstholm. I Hanstholms hamn landas främst konsumtionsfisk, men där finns också en större fiskmjölsfabrik. Nästa större fiskehamn på Jyllands västkust är Hirtshals som är den största landningshamnen för konsumtionsfisk, men även hemmahamn för många av Danmarks allra största fiskebåtar. Det senare handlar om båtar som ägnar sig åt pelagiskt fiske och industrifiske.

Skagen Havn är idag den största landningshamnen för det pelagiska fisket i Nordeuropa och Danmarks största fiskehamn. Det är den största landningshamnen för såväl svenska som danska pelagiska fiskebåtar. Det är också en stor hamn för landning av industrifisk då en stor fiskmjölsfabrik finns i hamnen. Redan på 1960-talet blev Skagen en av de viktigare hamnarna för industrifisket och på 1930-talet gick Skagens fiskare i täten för trålfisket i Danmark då de inspirerats av det allt större trålfisket i Sverige.

Den stora anledningen till att antalet traditionella gammaldags fiskelägen på Jyllands västkust minskat är att det byggts ordentliga hamnar med statligt stöd. Det är säkrare och enklare att använda dessa hamnar istället för att använda sandstränderna som landningsplats. De individuella fiskerättigheterna har mycket lite med saken att göra. Sannolikt är det största kvarvarande gammaldags fiskeläget Thorupstrand i Jammerbugten.

Som en jämförelse med utvecklingen på Västjylland kan vi också på utvecklingen i Nordjylland under de senaste 15 åren (jag har inga äldre siffror). I Nordjylland har fiskebåtar S-nummer om de kommer från Skagen och HG-nummer i Hirtshals. I resten av Nordjylland har de FN- och LN-nummer. Inga nya båtar får LN-nummer så de redovisas tillsammans med FN-nummer. Fiskebåtar i Hanstholm har T eller HM-nummer. Antalet båtar har även i Nordjylland minskat under de senaste 15 åren och det har varit likadant i hela Danmark.

Område, antal båtar 2000, 2013

FN-området (Nordjylland), 244, 141
HG-området (Hirtshals), 162, 105
HM-området (Hanstholm), 245, 229
S-området (Skagen), 143, 93

Vi kan på Jylland alltså se en utveckling där fiskare slutar använda sandstränderna som landningsplatser och flyttar till de av staten anlagda fiskehamnarna samtidigt som fiskets tyngdpunkt sen 1970-talet flyttat norrut på Jylland. Efter att överförbara fiskerättigheter införts har antalet fiskebåtar också minskat de i jylländska hamnar som fram till dess haft en ökning av antalet fiskebåtar.

Det går också att se utvecklingen genom att studera landningshamnar. Här har jag bara siffror sen år 2000.

Totala landningar i ton, 2000, 2013

Esbjerg, 580 256, 1 404
Skagen, 353 469, 283 840
Thyborøn, 331 533, 186 373
Hanstholm, 134 165, 119 021
Hirtshals, 125 328, 62 544
Hvide Sande, 54 343, 45 671
Grenå, 45 756, 34 778
Nexø, 22 465, 29 985
Strandby 20 908, 1 917

Danska landningar i ton, 2000, 2013

Esbjerg, 539 582, 1 350
Thyborøn, 313 887, 158 416
Skagen, 133 708, 113 765
Hirtshals, 79 528, 44 879
Hanstholm, 70 371, 79 997
Hvide Sande, 54 318, 45 622
Strandby, 20 907, 1 916
Grenå, 19 577, 9 710
Nexø, 10 715, 5 659

Det är förekomsten av fiskmjöls- och fiskoljefabrik som styr vilken hamn som är viktigast tonnagemässigt. 2000 fanns sådana fabriker i Esbjerg, Skagen, Thyborøn och Hanstholm. 2013 bara i Hanstholm, Skagen och Thyborøn. Men även i Hvide Sande är huvuddelen av landningarna industrifisk som väl sannolikt transporteras till fabriken i Thyborøn. Av hamnarna i listan har bara Hirtshals större landningar av fisk för konsumtion än av industrifisk bägge åren och för både danska och utländska fiskare. Nexø har det när det gäller danska fiskare bägge åren, men inte totalt.

Esbjerg har i princip förlorat all betydelse som fiskeläge och fiskehamn de senaste 15 åren. Som landningshamn har också Strandby på Nordjylland förlorat sin betydelse. Thorsminde, Lemvig och Nymindegab har i modern tid saknat betydelse som landningshamnar.

Nordjyllands hamnar samt Grenå har gynnats av att de är landningshamnar för fiskebåtar från andra länder, framförallt från Norge och Sverige. Skagen är exempelvis den viktigaste landningshamnen för svenska fiskare och svenska fiskare är idag dominerande intressenter i FF Skagen som äger fiskmjölsfabriken där och i Hanstholm. Även Grenå är en viktig landningshamn för svenska fiskare som fiskar industrifisk i Östersjön.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!