Effekterna av överförbara fiskerättigheter i danskt fiske

Med anledning av konferensen Östersjöfiske2020 i Simrishamn i november har jag för avsikt att publicera ett par inlägg som tar upp en del av de frågeställningar som dör kommer att tas upp. Intressenterna bakom konferensen har tagit ställning mot individuella fiskerättigheter och har bjudit in en talare från Danmark, Thomas Højrup, som är företrädare för en av Danmarks största innehavare av fiskerättigheter för demersal fisk, Thorupstrand Kystfiskerlaug, trots att han är motståndare till individuella överförbara fiskerättigheter.

I Danmark omfattas det mesta fisket av överförbara fiskerättigheter. Undantagen är fisket av hästräkor (Crangon) samt ostron och musselfiske. det finns två olika system, ett för det pelagiska fisket som heter IOK och ett för det demersala fisket som heter FKA.  I grunden fungerar det dock ungefär på samma sätt. Dessutom finns det extra tilldelning av fiskerättigheter till båtar som anslutit sig till den s.k. Kystfiskerordningen vilket ungefär hälften av de små fiskebåtarna (under 17 meter) i Danmark gjort.

Fiskebåtarna i Kystfiskerordningen har också begränsningar i hur långa fiskeresor de får göra. Den andra hälften av de små fiskebåtarna har föredragit att kunna hyra ut, sälja och köpa fiskerättigheter även från större båtar. antalet båtar som tillhör Kystfiskerordningen liksom förändringar av antalet säger i det stora hela därför mycket lite om utvecklingen i det småskaliga kustnära danska fisket. Ändå är det dess siffror som Thomas Højrup brukar använda sig av. Det är ett orimligt sätt att förhålla sig till verkligheten.

Vanligt är också att Højrup och hans åsiktsfränder ställer de små kustfiskebåtarna i motsatsställning till de stora pelagiska båtarna trots att detta är helt idiotiskt. I pelagiskt fiske är storskalighet naturligt och lönsamt. I kustnära fiske är det inte så. Att kapitalkoncentrationen är stor i det pelagiska fisket har ingenting med det kustnära fisket att göra.

Det kustnära fisket i Danmark ägnar sig nästan uteslutande åt demersalt fiske, men det finns också ett småskaligt pelagiskt fiske i Skagerak, Kattegatt och västra Östersjön även om det bara i det sistnämnda området kan sägas finnas ett kustnära pelagiskt fiske. Det har också väldigt lite med det storskaliga pelagiska fisket att göra.  Det storskaliga pelagiska fisket handlar främst om fiske på öppet vatten i Nordsjön och Nordatlanten.

I stort sett är det storskaliga pelagiska fisket och industrifisket en helt annan bransch än det kustnära demersala fisket. Därför har utvecklingen i det storskaliga pelagiska fisket mycket liten påverkan på det kustnära småskaliga fisket.

År 2003 infördes individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) i det pelagiska danska fisket (inklusive industrifisket) och 2007 infördes det i det demersala fisket. Enligt Højrup och hans åsiktsfränder har detta kraftigt gynnat det storskaliga fisket på det småskaliga fiskets bekostnad. Deras påståenden har inget med verkligheten att göra.

Anledningen till att TFC införde i det danska fisket liknar anledningarna till att det infördes i det svenska fisket.

  • Överkapacitet
  • Olönsamhet
  • Åldersstigen och omodern fiskeflotta
  • Svartfiske
  • Oförutsägbarhet

Överkapaciteten medförde olönsamhet och svartfiske samt medförde att inga investeringar gjordes varvid fiskeflottan blev äldre och äldre. Ingen kunde planera fisket ordentligt då rationerna som gällde innan inte var fasta utan ändrades efter hand. Fisket var därför till viss del olympiskt (först till kvarn får förts mala) vilket driver på en utveckling mot allt större överkapacitet.

Konsekvenserna av införandet av TFC i det danska kustfisket finns väl beskrivna i en utvärdering från Köpenhamns Universitet, Dansk Kystfiskeri, Struktur og økonomi. Utvecklingen är också kritiskt kommenterad av Jeppe Høst i Kulturstudier Nr. 2, 2014, Kvote og fisk på det frie marked. Den senare innehåller många ord och teorier, men mycket lite fakta. Dock finns där en del intressanta uppgifter om de negativa konsekvenserna av de bristande maximigränserna för fiskerättighetsinnehav som fanns i de danska systemen från start. Detta ändrades dock 2012. Det finns också en principiell kritik mot att det ska gå att köpa, sälja, byta, hyra och låna ut fiskerättigheter. Det är en lite annan diskussion som jag berört på annat håll. Här ska jag skriva om de faktiska praktiska konsekvenserna.

Den aktiva danska fiskeflottan (inaktiva båtar och mindre aktiva båtar, MAF, inte medräknade) minskade mellan 2001 och 2011 med 56% mätt i antal båtar, Minskningen för de minsta båtarna var också 56% medan de för båtar mellan 12 och 15 meter var 63%. För båtar mellan 18 och 24 meters längd var minskningen 63% och för båtar på 24-40 meters längd 68%. Detta avspeglar enligt rapporten från Köpenhamns Universitet en tillbakagång för industrifisket. För de allra längsta båtarna var minskningen bara 40% och för de som fiskar hästräkor och musslor av olika slag bara 18%. Minskningen för MAF och inaktiva båtar var 16% respektive 18%. De fyra senare kategorierna berörs inte av TFC-systemen.

Det finns alltså inget fog för att påstå att FKA- och IOK-systemen missgynnat små kustnära fiskebåtar. Antalet sådana har minskat i samma takt som antalet fiskebåtar totalt och sen 2009 har minskningen för de minsta båtarna i stort sett upphört medan mellanstora fiskebåtar fortsatt minska men i långsammare takt än tidigare.

Ungefär hälften av de mindre danska fiskebåtarna var anslutna till Kystfiskerordningen år 2011. Sen 2007 hade antalet då minskat med 32 procent. De mindre fiskbåtarna som inte var med i Kystfiskerordningen minskade bara med 11% under samma period. Antalet riktigt små fiskebåtar under 12 meters längd minskade med 39% bland de som var medlemmar i Kystfiskerordningen medan antalet bara minskade med 5% bland de som inte var med.  Anledningen till den olika utvecklingen är att ett antal fiskebåtar lämnade Kystfiskerordningen åren 2009 och 2010 för att fiska utanför den istället. Det finns enligt rapporten från Köpenhamns Universitet inget som tyder på att utvecklingen tyder på att det småskaliga kustnära fisket i Danmark missgynnats.

Fiskebåtarna som är medlemmar i Kystfiskerordningen fiskar främst demersal fisk som torsk och rödspätta men öven tobis och brisling i lite mindre utsträckning. De som inte ingår i Kystfiskerordningen fiskar främst industrifisk som tobis, skarpsill (brisling) och vitlinglyra (sperling) samt pelagisk fisk som sill och makrill.

Den pelagiska dansk flottan har minskat med 50% som en följd av IOK vilket är ungefär samma minskning som i Sverige. Den demersala fiskeflottan har däremot bara minskat med 30% på grund av FKA-systemet då detta är utformat för att gynna det småskaliga kustfisket. Det är väldigt tydligt att kapital- och fiskerättighetskoncentrationen är mycket lägre i det demersala fisket där dessutom många av de stora innehavarna av fiskerättigheter är kollektivt och kooperativt ägda företag som håller fiskerättigheter för delägarna som ofta är små kustnära fiskeriföretag.

Exempel på såna företag är Thorupstrand Kystfiskerlaug, Thyborøns Puljefiskeri ApS, Hvide Sande Puljefiskeri ApS, Grenaa Fiskeriselskab ApS, Fiskeripuljen Thyborøns Kvoteselskab A/S och Thorsminde Puljefiskeri ApS. Noterbart är att det främst tycks vara yrkesfiskare på Jyllands västkust som organiserat den typen av kooperativt och kollektivt kontrollerade företag.

Rapporten från Köpenhamns Universitet visar med tydlighet att införandet av TFC-system i det danska fisket lett till att flera av problemen i stort sett försvunnit såsom exempelvis:

  • Överkapacitet har försvunnit
  • Överfisket är borta
  • Svartfisket är sannolikt i huvudsak borta
  • Lönsamheten i fisket är bättre

Lönsamheten för de fiskebåtar som är med i Kystfiskerordningen är dock mindre än lönsamheten i andra fiskerisegment men det är samma förhållanden även för andra mindre fiskebåtar.

Det finns inget i de danska TFC-systemen och dess införande som tyder på att det kustnära småskaliga fisket påverkats på ett negativt sätt.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements