Naturskyddsföreningens pajaskonster och lögner om fiske

Naturskyddsföreningens ordförande Karin Lexén har skrivit en oinitierad, okunnig och lögnaktig artikel om fiske i en publikation som heter Altinget. Marina skyddsområden är enligt internationell forskning ett dåligt sätt att skydda havet. Inte alls så bar som Lexén påstår. Speciellt om områdena är för stora eller för små. Att fiskeförbudsområden skulle innebär en 600 procents tillväxt av fiskbestånden är en ren lögn. Det finns ingen som helst forskning som visar att det är så.

Dessutom är sanningen att det råder trålfiskeförbud på 6 gånger som stor havsareal än den som omfattas av marina skyddsområden. Att marina skyddsområden inte alltid har totalt fiskeförbud eller trålfiskeförbud har därför marginell betydelse. Kanske är det faktiskt så att fel områden gjorts till skyddade havsområden.

Över 20% av Västerhavet (Skagerak och Kattegatt) är i praktiken skyddat från trålfiske. Detta då trålfiske inte är tillåtet innanför trålfiskegränsen på 4 sjömil i Bohuslän och 3 sjömil i Halland. Så har det varit sen trålfisket uppfanns, dvs i mer än 100 år. Det finns emellertid vissa undantag från detta. Det handlar om räkfiske och kräftfiske med bottentrål försedd med artsorterande rist som i vissa områden får bedrivas innanför trålgränsen. Mellan den 1 januari och 31 mars är allt fiske efter bleka, kolja och torsk förbjudet innanför trålgränsen. Det finns dessutom en mängd andra begränsningar om antalet fiskar som få behållas vid handredskapsfiske av lax och öring, förbjudet att fiska lax med garn på djupare vatten än 3 meter, förbud mot hummerfiske från 1 mars till slutet av september osv. I kustvattenområdet (innanför 1 nautisk mil) är fiske med garn, ryssjor och tinor förbjudet från den 15 september till starten av hummerfisket i slutet av september. I ett stort antal mindre områden, fredningsområden, i anslutning till åmynningar och annat är allt fiske utan fiske med handredskap är förbjudet hela året.

Med sådana trålar får fiskebåtar också fiska i vissa skyddade områden, som Kosterhavets nationalparkDenna nationalpark är också ett så kallat Natura-2000 område. Inom detta område är trålfiske efter räkor med bottentrål försedd med artsorterande rist tillåten. Dock inte överallt, utan bara på vatten djupare än 60 meter och inte ens överallt där då det finns vissa områden med större djup än så där bottentrålning är helt förbjuden. Även i Gullmarsfjorden finns det ett räkfiske med ristförsedd bottentrål som bedrivs med särskilt tillstånd av några mindre båtar. I nationalparken finns också ett inflyttningsområde där kräftfiske med ristförsedd trål är tillåtet. Tre djupare områden där trålförbud råder ligger i anslutning till, men utanför nationalparken.

Dessutom finns det ytterligare åtta områden mellan Sotenäset i norr och Falkenberg i söder där kräftfiske med ristförsedd trål tillåts innanför trålgränsen. De största av dessa områden finns utanför Marstrand och Göteborgs norra skärgård. Invid kusten är bottentrålning alltid förbjuden.

Ett annat Natura 2000-område där fiske med bottentrål är tillåtet är Bratten-området i de västra delarna av Sveriges ekonomiska zon i Skagerak. I området är bottentrålningen i huvudsak tillåtet med undantag av ett antal områden med extra skyddsvärd botten där det inte är tillåtet.

Det finns också områden som inte är naturskyddade och där trålförbud råder. Detta i Kattegatt och Öresund. I södra Kattegatt finns ett område där det råder totalt fiskeförbud hela året, ett område där det råder total fiskeförbud hela året med undantag av fiske efter havskräfta, krabba och hummer med bur (tina)och mellan den 1 april och 30 december då det också är tillåtet med trålfiske med bottentrål försedd med artsorterande rist, flyttrål, garnfiske efter sjurygg (senbit, kvabbso) och handredskap efter annat än torsk. Dessutom är allt fiske i ett tredje område förbjudet mellan 1 januari och siste mars med undantag av trålfiske med bottentrål försedd med artsorterande rist, flyttrål, garnfiske efter sjurygg och handredskap efter annat än torsk. Det tredje området innefattar också delar av Lilla Middelgrund, ett Natura 2000-område.

I Öresund har trålfiske varit förbjudet sen 1930-talet förutom i norra Öresund (den så kallade Kilen) där samma regler som i Kattegatts tredje område gäller fast bara mellan 1 februari och siste mars. Bara delar av dessa stora skyddade områden är marina reservat.

I flera av Bohuskustens fjordar råder ännu hårdare regler vad det gäller fisket. I Brofjorden är garnfiske på djupare vatten än 10 meter helt förbjudet. Den som fiskar med nät på grundare vatten än 10 meter får använda en sammanlagd nätlängd om högst 180 meter. Vid annat fiske, inklusive handredskapsfiske, får under varje dygn behållas högst tre fiskar per fiskare av den sammanlagda fångsten av torsk, kolja och lyrtorsk (bleka).

I 8-fjordar-området, fjordarna innanför Tjörn och Orust med undantag av Hakefjorden söder om Tjörnbroarna är det fiskeförbud för torsk, kolja och bleka hela året. Annan fisk får fiskas med handredskap och skaldjur med bur förutom i två områden, ett öster om Orust där fiske med handredskap bara är tillåtet från land under perioden 1 april till 30 september och i ett annat område, sydost om Vindön, är allt fiske förbjudet året runt.

I Gullmarsfjorden är det fiskeförbud på torsk, kolja och bleka hela året. Vid fiske efter andra arter är det tillåtet att fiska med handredskap och med burar efter skaldjur. Det finns också ett begränsat räkfiske med ristförsedd bottentrål och små båtar som har särskilt tillstånd för detta fiske.

Även I Halland finns det områden längs med kusten där fiske inte är tillåtet eller begränsat på olika sätt.

I Östersjön omfattas cirka 10% av havet av marina skyddsområden. Bottentrålsfiske förekommer inte där och faktum är att 75% av Östersjön bottnar aldrig bottentrålas. En stor del av dessa bottnar saknar dock fisk beroende på att de är döda, syrefria på grund av övergödning. De områden som fattas av syrebrist är mycket större än de områden där bottentrålning bedrivs. Fisket har ingen som helst betydelse för denna situation. Naturskyddsföreningen hittar på.

Totalt finns 385 000 ha skyddat hav i Sverige i form av nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områdenTrålfiskeförbud råder på cirka 2,5 miljoner haDe områden som omfattas av trålfiskeförbud är alltså cirka 6 gånger så omfattande som de områden av havet som har marint områdesskydd. Som synes är det knappast ett problem att de marina skyddsområdena inte har fullständiga bottentrålfiskeförbud. Nåt storskaligt fiske finns i praktiken inte i marina skyddsområden även om Naturskyddsföreningen påstår det (noll till två kast med snörpvad per år sker i Kosterhavet och det handlar inte om industrifiske). Dessutom sker det fisket med snörpvad och flyttrål som har noll bottenpåverkan. Det storskaliga fisket är Sveriges mest miljö- och klimatvänliga fiske.

Över 80% av havsbottnarna i grunda vatten (under 25 meter djupt) är skyddade från bottentrålning i Västerhavet (Skagerak och Kattegatt). I Östersjön omfattar skyddet 65 % av samma bottnar. För djupare vatten gäller att nästan 20% av alla bottnar är skyddade från bottentrålning i Västerhavet medan det i Östersjön endast rör sig om 5%. Detta enligt en rapport från SLU Aqua.

Huvuddelen av det småskaliga svenska fisket sker med bottentrål, räkfisket, siklöjefisket, huvuddelen av det småskaliga sillfisket, 75-80% av kräftfisket, fiskfisket på västkusten. Det går idag inte att bedriva ett lönsamt småskaligt fiske med garn (nät). Huvudorsaken till det är problemen med säl och skarv samt bristen på fisk i innerfjordsområden. En brist som troligen främst beror på övergödning och miljöförstörande utsläpp. Trålfiske kan inte vara orsaken då trålfiske aldrig förekommit inomskärs. Bottentrålning är i Sverige ett småskaligt fiske, inte ett storskaligt fiske. Naturskyddsföreningen sprider lögner och felaktigheter.

Att förbjuda bottentrålning vore att förbjuda svenskt småskaligt fiske. Inget fiske skulle bli kvar. Det är Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer som slagit ut det småskaliga fisket i Östersjön genom att vara mot säljakt, mot skarvjakt och som har drivit på för torskfiskeförbud och trålfiskeförbud. Det är detta som lett till den katastrofala situationen för det småskaliga fisket för fisket i Blekinge och Skåne.

Läs mer:

 

 

 

 

 

 

Advertisements