Både ökning och minskning för kvoterna i Östersjön

ICES rådgivning för kvoterna i Östersjön inför 2018 innebär en ökning med 53% av torskkvoten i västra Östersjön till 5 295 ton men samtidigt en mindre minskning med 3% i östra Östersjön till 26 071 ton. Detta inkluderar även tredjelandskvoter, dvs ryska kvoter. Efter den kraftiga kvotminskning som skedde i västra Östersjön så är i alla fall den danske miljø- och fødevareministern nöjd med ökningen i västra Östersjön:

– Danske fiskere i Østersøen har været igennem en hård tid, og vi må nok sande, at det heller ikke bliver i år, de kan lade champagnepropperne springe. Men vi skal glæde os over de små lyspunkter, som når torskekvoten i den vestlige Østersø går frem efter flere års tilbagegang, og i 2019 kan det igen se lyst ud for fiskeriet. Til gengæld er det bekymrende, at vi igen ser en tilbagegang for torskekvoten i den østlige Østersø, siger miljø- og fødevareminister Esben Lunde Larsen.

På samma sätt som för torsken är det upp och ner för sillen. För vårlekande Rügensill rekommenderar ICES en sänkning med 39%, för höstlekande sill i centrala Östersjön en ökning med 24% och för sill i Bottenhavet och Bottenviken en minskning med 32%.  För skarpsill rekommenderas en minskning med 7%. Hälften av kvoten för vårlekande Rügensill avsätts normalt till fiske i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön då sillen vandrar dit.

För rödspätta rekommenderar ICES en minskning av kvoten i Bälthavet och Öresund med 35% medan de rekommenderar en ökning med 20% i Östersjön för övrigt.

För arter som inte har några kvoter såsom sandskädda, skrubba (flundra), piggvar och slätvara är det också upp och ner. När det gäller sandskädda och skrubba fångas i allmänhet mycket mer än vad det går att använda och därför slängs stora delar av fångsten ut (de  ingår inte i landningsskyldigheten)

Vid fiske i Östersjön skulle därför många yrkesfiskare idag kanske vilja använda en trål med rist som skiljer plattfisk från rundfisk. En sådan används idag i det riktade rödtungefisket i Skagerak och fungerar bra. Den håller också på att provas i rödspättefiske.

Men i Östersjön kan yrkesfiskare som ägnar sig åt demersalt fiske inte fritt välja redskap inom en ram utan där är det detaljstyrt och de får bara använda BACOMA-trål eller T-90-trål. Den typen av detaljregleringar måste tas bort, för idag finns det troligen bättre redskap, ur selekteringssynpunkt, än BACOMA och T-90.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Danska torskfiskare men inte svenska kompenseras för minskade kvoter

Den danska regeringen har med anledning av de kraftiga nedskärningarna av torskkvoterna i Östersjön, 56 % i västra området och 25 % i det östra, beslutat att lämna ett ekonomiskt stöd till näringen. Nåt liknande beslut finns inte i Sverige. Merparten, cirka 80 %, av stödet på 24 miljoner i danska kronor går till fartyg under 15 m:

– De danske torskefiskere i Østersøen bliver hårdt ramt ved den drastiske nedgang i kvoterne. Mange mindre fartøjer er ikke i stand til at skifte farvand eller gå længere til søs. Derfor sender vi dem nu en økonomisk håndsrækning, som kan hjælpe dem gennem 2017. Størstedelen af de fastsatte midler går til mindre fartøjer, siger miljø- og fødevareminister Esben Lunde Larsen og uddyber, at der i forslaget til modellen lægges op til at ca. 80 pct. af de fartøjer, der er støtteberettigede, er under 15 meter.

Et fartøj, der opfylder kriterierne, og som fra 2013 til 2015 har haft en gennemsnitlig årlig indtægt af torsk fra den vestlige Østersø på 100.000 kr., vil få udbetalt 50.000 kr. i kompensation. For fartøjer med fangst af torsk fra den østlige Østersø vil udbetalingen være på 19.000 kr.

[…]

Kriterier for at være omfattet af ordningen:

  1. Aktiv erhvervsfisker pr. 1. januar 2017
  2. Fiskeri efter torsk i Østersøen i referenceperioden 2013-2015
  3. Minimum 70 fiskedage i Østersøen i alt i 2014 og 2015
  4. Fartøjets torskeandel fra Østersøen udgør minimum 20 pct. af fartøjets samlede landingsværdi, heraf skal minimum 10 pct. stamme fra hhv. vestlig og / eller østlig Østersø
  5. Fartøjets landingsværdi fra Østersøen udgør minimum 30 pct. af fartøjets samlede landingsværdi.
  6. Bagatelgrænse for udbetaling sættes til 5.000 kr.

Ersättningsförordningen i Danmark gäller endast under 2017.

Havs- och Kustfiskarnas PO (HKPO) skickade i januari månad in en skrivelse till näringsdepartementet med en anhållan om stöd till det svenska torskfisket i Östersjön. Den svenska regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Dansk minister vill inte ha marint skyddsområde i Kattegatt

Svenska myndigheter och politiker arbetar för att skapa ett marint skyddsområde i södra Kattegatt på det område som nu under flera år berörts av delvis fiskeförbud och helt trålförbud. Vissa svenska myndigheter, men inte andra som Länsstyrelsen i Skåne, kan dock tänka sig att tillåta trålfiske i delar av det idag trålfri området. Den danske miljø- og fødevareminister Esben Lunde Larsen vill dock inte ha något skyddsområde alls utan öppna upp hela området för trålfiske:

Når den danske miljø- og fødevareminister på sin side ønsker at genåbne området, handler det om den historiske vigtighed for det danske jomfruhummerfiskeri. Trods store protester fra den danske fiskeindustri, da det afgrænsede område blev midlertidigt fredet, viser Miljø- og Fødevareministeriets tal dog, at fiskerne i Kattegat fra 2010 og frem generelt ikke har oplevet en nedgang i indtjeningen. Flere år er der faktisk samlet set landet jomfruhummere for højere beløb.

När det gäller Länsstyrelsen i Skåne kan den acceptera att delar av området öppnas för kräftfiske (jomfruhummerfiske), men bara om det sker med bur (tejner). Burfiske av kräftor (jomfruhummer) är mer miljövänligt än trålfiske då inga skador på bottnarna förekommer och inte heller några större bifångster. Dessutom överlever en stor del av bifångstens om den kasta tillbaka i havet då den utgörs av för små kräftor eller andra typer av kräftdjur, krabbor etc. I det danska kräftfisket används dessutom bara SELTRA-trål, en trål utan rist. I detta fiske utgör bifångstens uppemot 75% av den totala fångsten. I svenskt kräftfiske med trål används i huvudsak ristförsedd trål och bifångsten är då några  procent av totalfångsten. I Danmark finns ingen som fiskar kräftor (jomfruhummer) med bur, i Sverige fiskas 20-25% av kräftorna med bur.

Danska DTU Aqua som provfiskat i området menar också att burfiske är praktiskt möjligt i det idag fiskefria området:

Det er muligt at fiske med tejner i det permanent lukkede område i Kattegat. Fangsterne er stedvis rigtig fine, men der er store variationer i fangsterne og på baggrund af nærværende forsøg er det ikke muligt at vurdere fiskeripotentialet i området. Desuden skyldes de høje fangstrater delvist, at der ikke har været fisket på bestanden siden områdelukningen. Individstørrelsen af jomfruhummerne er derfor større end hvad, der kan forventes, hvis et kommercielt fiskeri på bestanden genoptages.

I Sverige består tejne-flåden af en blanding af ældre fartøjer og nybygninger, og i Skagerrak, hvor tejnefiskeriet er mest udviklet, tages 25 % af den svenske jomfruhummer- kvote med tejner. Hvorvidt fiskeri med tejner kan være et lønsomt alternativ for en fraktion af den danske flåde, afhænger i høj grad af to faktorer; i) markedsprisen og ii) fangstraterne.

  1. I Sverige er førstehåndværdien af levende, tejnfangne jomfruhummer ca. 15-30 % højere end for tilsvarende trawlfangne jomfruhummer. I kombination med lavere brændstofudgifter kan denne merværdi opretholde fiskeriet, der ofte kombineres med trawl, garn og tejnefiskeri efter andre arter end jomfruhummer. Mulighederne for afsætning af levende jomfruhummer i Danmark er endnu usikre, men igangværende projekter i DTU Aqua sigter på at afdække dette.
  2. Fangstraterne i nærværende forsøg var meget svingende, og et lønsomt fiskeri forudsætter at disse kan stabiliseres. Det vurderes, at en stor del af variationen skyldes det manglende kendskab til området. Variation i fangstraterne indenfor den enkelte kæde indikerer desuden, at det ikke er alle tejnerne, der fisker optimalt, og DTU Aqua har indledende forsøg i gang i 2013 for at øge kendskabet til fangstprocessen.

Der er således nogle usikkerheder omkring lønsomheden i et dansk tejnefiskeri efter jomfruhummer. Baseret på den viden vi har i dag blandt andet omkring et stabilt til svagt voksende tejnefiskeri i Sverige vurderes det dog muligt, at tejnefiskeriet kunne være interessant for en fraktion af den danske flåde.

Ett problem i den danska fiskeflottan av idag är att det finns få båtar som är byggda för att hantera burar. För att det burfiske ska kunna komma igång krävs alltså att danska fiskare köper båtar som är lämpade för detta. Det finns också andra problem som det ensidiga användanet av SELTRA-trål, ett motstånd mot att fiska med ristförsed tråleller bur.

Läs också: Danska jomfruhummerfiskares bristande tillgång till torskkvoter

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri om torsken i Östersjön

Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK) organiserar småskaliga danska yrkesfiskare som fiskar med passiva redskap. Nyligen har de fått projektpengar vilket möjliggjort anställning av en tidigare Greenpeace-anställd. De fiskare som är med i FSK berörs i stor utsträckning av den kraftiga nedskärning av kvoten för torsk i västra Östersjön som troligen kommer att bli verklighet. FSK har därför skrivit ett brev till den ansvarige danske ministern, Esben Lunde Larsen med sina ståndpunkter:

En nedgang i kvoten i den størrelsesorden som ICES foreslår, vil dræbe det kystnære og skånsomme fiskeri i den vestlige Østersø. Det sørgelige resultat vil blive, at en lang række kystfiskere, der fisker med skånsomme redskaber, og som derfor fanger fisken på den mest miljørigtige måde, må lægge op.

Dette er også konklusionen i den rapport som dit ministerium har bestilt ved Fødevareøkonomisk institut, der omhandler konsekvenserne for fiskerne i den vestlige Østersø ved en reduktion i den størrelsesorden som ICES foreslår.

De konkluderer at:

”Effekten på de små fartøjer er betydelig med en reduktion i landingsværdi på op til 50%. De større fartøjer, der også fisker i andre områder er mindre påvirket med reduktioner på 15-20%”

I rapporten fremgår det også, at det især er de skånsomme fiskerier, der vil få det sværest.

Fødevareøkonomisk institut skriver videre at 75% af fartøjerne, der fisker torsk i den vestlige Østersø, er så små, at der vil være vanskeligt for dem til at skifte til andre områder. Derfor vil den foreslåede reduktion, ifølge fødevareøkonomisk institut betyde at et stort antal, af især de mindre fartøjer under 15 meter, må forventes at forlade fiskeriet i 2017.

[…]

Det skånsomme fiskeri tilgodeses med en større andel af kvoten i den vestlige Østersø – så De ikke forsvinder ud af fiskeriet. Helt i tråd med artikel 17. i den fælles fiskeripolitik.

Derudover foreslår FSK, Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri følgende plan.

  1. Beskyt den gydende torsk ved at indfører et trawlforbud i hele februar og marts i område 22 og 23.
  2. Vedtag planer der flytter de flådeelementer, der kan skifte fiskeri, væk fra torskefiskeriet, og fordele den tilbageværende kvote imellem de fiskere, der fisker skånsomt og som overvejende ikke fisker i torsken gydeområder.
  3. Sikre at bifangster af torsk minimeres. Dette gælder især for trawlfiskeri efter fladfisk.
  4. Der er brug for en øget bevidsthed for fritidsfiskere og sportsfiskere om at bestanden har det skidt. Der bør indgås regionale aftaler om at mindske presset på torsken. I 2015 udgjorde de rekreative fangster 26% af de samlede fangster i bestandsvurderingen. Alle fiskerier bør holde for, når bestanden har det skidt. Ikke kun erhvervsfiskerne.
  5. Der er behov for, at tackle problemerne med sæler og skarver. Både i forhold til flere sælsikre redskaber, men også via en reduktion i sæl- og skarvbestandene. På længere sigt er miljøorganisationer nødt til at gentænke deres position på regulering af sæl og skarv.
  6. Brug midler fra EUs hav- og fiskerifond som kompensation under de kommende år med nedskæringer.

Planen er også blevet præsenteret af den europæiske paraplyorganisation for kystfiskere, LIFE, på det netop overståede møde i BALTFISH.

FSK ståndpunkter är inte förvånande förutom i ett fall. Under punkt föreslås ett trålfiskeförbud i Öresund (område 23) under hela februari och mars. Detta krav är märkligt eftersom det i Öresund råder trålfiskeförbud året runt och har så gjort sen 1930-talet. Varför föreslå trålfiskeförbud i ett område där det redan finns?

Kraven på säljakt och skarvjakt är förstås mycket rimliga liksom kraven på inskränkningar av fritidsfisket i västra Östersjön. Det senare kravet är i linje med vad tyska intressenter i fisket krävt. Det sistnämnda gäller också kravet på ekonomisk kompensation i punkt 6.

När det gäller punkt 3 så pågår i Sverige ett framgångsrikt utvecklingsarbete av en trål som sorterar rundfisk från plattfisk. Denna har dock ännu så länga bara provats vid fiske av rödtunga och inte vid fiske av rödspätta eller annan plattfisk som fiskas i Östersjön.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Friska fiskbestånd i Nordsjön ger möjlighet till ökade kvoter

Den senaste rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet (ICES) bekräftar att det är en positiv utveckling för flera av fiskbestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, som är viktiga för den danska fisket. I alla falla är det vad den ansvarige danske ministern anser. Den danske miljö- och livsmedelsministern Esben Lunde Larsen välkomnar den positiva utvecklingen och menar att danska fiskare kan se fram mot ökade kvoter.

Utvecklingen är så bra för flera fiskarter i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak att danska fiskare kan se fram emot ökade kvoter. Det visar den biologiska rådgivningen för Nordsjöområdet från ICES.

Den allmänna bilden för många av de bestånd som är viktiga för den danska fisket är att situationen är så bra att de kan utgöra grunden för ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart och bärkraftigt fiske.

– Det ser verkligen positivt för fiskbestånd i Nordsjön, där vi kan se en betydande ökning, bland annat för tunga, sej och kräfta. Det är mycket glädjande för danska fiskare och industrier som lever av fiske, för vi kan vi se fram emot ökade kvoter för dessa arter för 2017, säger miljö- och livsmedelsminister Esben Lunde Larsen i ett pressmeddelande.

Råden indikerar att det kan fiskas betydligt mer tunga i Skagerak, Kattegatt och Bälthavet, och att det finns utrymme för att fiska mer kräfta i Skagerak och Kattegatt.

Den vetenskapliga rådgivningen kommer att ligga till grund för diskussionerna om nästa års fiskekvoter, som kommer att äga rum med både fiskare, Europeiska kommissionen, andra EU-länder och tredjepartsländer som Norge under de kommande månaderna.

– Vi har under många år sett en utveckling där en förnuftig fiskeriförvaltning och ansvarsfulla yrkesfiskare har sdkapat grogrund för en positiv utveckling inom fisket. Det är jag verkligen glad för – fisket är mycket viktigt för både lokala och regionala ekonomier, säger Esben Lunde Larsen.

Det finns också mindre positiva nyheter från biologerna. De omfattar sill, där det tyder på att det blir en betydande minskning av kvoterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt.

EU-kommissionen förväntas lägga fram ett förslag om fiskekvoter för 2017 i oktober.

Rådet från ICES finns ännu inte utlagt på ICES hemsida, men uppenbarligen har den danska regeringen sett det.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,