Ska räka verkligen vara rödlistad?

Artdatabanken har låtit meddela att det troligen blir så att nordhavsräka blir rödlistad på något sätt. Tillsammans med ett antal andra arter som av många betraktats som vanliga:

Arbetet med 2015 års rödlista pågår nu för fullt med sikte på publicering i april 2015. ArtDatabanken bedömer tillståndet och trenderna för Sverige flora och fauna utifrån all tillgänglig statistik och med hjälp av hundratals artexperter. Data för 20 000 arter granskas utifrån Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) rödlistningskriterier. De preliminära resultaten kommer att finnas på ArtDatabankens hemsida under perioden 14 juli till 12 september. Syftet med förhandsvisningen av de preliminära bedömningarna är att ge möjligheter för personer, som eventuellt har kompletterande data eller kunskaper, att bidra med underlag.

Exempel på arter som tidigare klassificerats som livskraftiga men som enligt de preliminära bedömningarna ser ut att bli rödlistade är nordhavsräka, duvhök, stare, hussvala och gulsparv. I gengäld ser bl.a. de nu rödlistade arterna vikare, svarthakedopping, nattskärra, göktyta och strandpadda ut att bli klassificerade i kategorin Livskraftig (LC) och kommer därmed att lämna rödlistan.

Rödlistan innehåller flera olika grader av hur hotad en art är, nationellt utdöd, akut hotad, starkt hotad, sårbar, nära hotad och kunskapsbrist. Dessutom finns livskraftig som inte innebär rödlistning. Jag har svårt att begripa hur nordhavsräkan kan hamna bland de hotade. Den är definitivt inte utrotningshotad som en journalist eller rubriksättare i DN fått för sig.Internationella Havsforskningsinstitutet (ICES) anser ju inte det. Nordhavsräkan är rent generellt inte hotad på något sätt, den finns i hela Nordatlanten.

Bestånden i Skagerak och Nordsjön minskar visserligen enligt ICES och fisket har minskar också. Varför bestånden av räkor i Skagerak och norska rännan minskar är  inte helt klarlagt. Men kanske hänger det samman med något som yrkesfiskare observerat. Den ökade förekomsten av torsk. Unga torskar lever på räklarver och småräkor. Men detta är något som forskningen och myndigheterna verkar ha svårt att fundera över. Istället hänvisar de till fisket som orska till att räkbestånden minskar. Något som verkar osannolikt då hela räkkvoten i Skagerak och Nordsjön sällan fiskas upp. Det är framförallt den danska delen av kvoten som inte alltid fiskas upp, den danska kvoten är dubbelt så stor som den svenska. Det är inom det svenska räkfisket (och sannolikt delvis inom det norska) som oegentligheter förekommer.

Havs- och vattenmyndigheten tar Artdatabankens eventuella rödlistning med ro och tänker inte vidta några åtgärder utöver vad som som redan gjorts. För trots nedgången för beståndet av nordhavsräka i Skagerak och Nordsjön ligger det fortfarande över den ”kritiska nivå” där kraftigare förvaltningsåtgärder rekommenderas.

– Räkbeståndet har sjunkit och rödlistningen är en spegling av det som Internationella Havsforskningsrådet, ICES, redan har visat. ArtDatabankens bedömning ändrar i sig inte utgångspunkten för HaV:s förvaltning av räkfisket. Vi tar redan hänsyn till beståndsutvecklingen i och med att vi följer rådgivningen från ICES, säger Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Från början av 1990-talet till mitten på 2000-talet låg beståndet av nordhavsräka över den nivå som ger maximalt hållbar avkastning (MSY) – den nivå som blivit målsättningen för EU:s nya gemensamma fiskeripolitik från 2014. Under cirka tio år har dock nivån gått ner. Jämfört med högsta mätpunkten är minskningen hela 47 procent. Det kan bero på naturliga förändringar, men fisket kan också vara en bidragande orsak menar Havs- och vattenmyndigheten. Det mest sannolika är nog faktiskt ökad förekomst av torsk vilket skapat andra problem inom det svenska fisket än de problem som räkfiskarna har.

Foto: Jens Johannesson/Azote

Internationella Havsforskningsrådet, ICES, ansvarar för att bedöma fiskbestånden och ge rekommendationer till EU för storleken på kvoter, så kallad rådgivning. ICES har i flera år pekat på att utkast av små räkor är ett problem som måste åtgärdas. Utkastet av räka i svenskt fiske under 2011 och 2012 uppskattas motsvara cirka 22 respektive 31 procent av den totala fångsten.

– Vi följer situationen och arbetar för att förvaltningen ska grundas på ICES rådgivning för ett hållbart fiske. Nyligen redovisade vi tillsammans med Kustbevakningen ett regeringsuppdrag med förslag till ny kontrollstrategi för att minska utkastet av liten räka. Strategin innehåller bland annat utvecklad övervakning och kontroll till sjöss, åtgärder inom landningskontrollen och fortsatt dialog med fisknäringen, säger Ingemar Berglund, chef för avdelningen för fiskförvaltning på HaV.

Regeringen har anvisat totalt 38 miljoner kronor för att utveckla nya selektiva fiskeredskap och metoder som minimerar oönskad fångst, pengar som fördelas via HaV. Ett av de fisken som prioriteras är räkfisket och HaV beslutade nyligen om att ge två miljoner kronor till att utveckla ett nytt redskap för räkfiske. Dessa åtgärder är dock på inget sätt tillräckliga för att åtgärda de problem som utan tvekan finns inom det svenska räkfisket med olagliga utkast (uppgradering), överkapacitet och dålig lönsamhet.

Den svenska kvoten i Skagerrak och Kattegatt är satt till 1 243 ton för 2014. I höst kommer ICES med ny rådgivning och kvoterna för 2015 förhandlas efter det.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Artdatabanken, SLU, Rödlista, Rödlistning, Nordhavsräka, ICES, HaV, Havs- och vattenmyndigheten, Internationella Havsforskningsrådet, ICES, Norska rännan, Björn Risinger, Skagerak, Nordsjön, Räka, Torsk, Räkfiske, Pelagiskt fiske, Samhälle, Politik