Danska fiskare vill ha större skarpsillskvot omedelbart

Danska fiskeriorganisationer har enligt tidningen Fiskeritidende vänt sig direkt till danska miljö- och livsmedelsministern Eva Kjer Hansen angående ökning av skarpsillskvoten (brislingkvoten) i Nordsjön. Allt tyder nämligen på att EU:s ministerråd kommer att ge klartecken för en höjning av årets kvot, men att byråkratin och tröghet i processen gör att det höjningen inte kommer att genomföras förrän tidigast i mitten av oktober.

Danmarks Fiskares PO, Danmarks Pelagiske PO och Marine Ingredients Denmark (fiskmjöls- och fiskoljeindustrin) är inte nöjda med att behöva vänta så länge för en ökning som har stöd från såväl biologiska forskning som från tjänstemän på EU-nivå. De menar att om ökningen av kvoten kommer så sent så tvingas fiskebåtarna att undvika fiske i onödan.

Denna oro tycks mig dock något överdriven. Det handlar om en vecka och det är sannolikt ingen katastrof för någon fiskare om de får ägna en vecka åt underhåll och vila. Enligt den redovisning av fångsterna som finns på Naturerhvervstyrelsens hemsida så är inte heller kvoten uppfiskad vilket de tre organisationerna hävdar. Även i Skagerak finns en hel del kvar att fiska. Dessutom finns ju det en hel del kvar av den svenska kvoten i Skagerak och det går ju att byta till sig kvoter. Uppenbart finns det inga överhängande problem för det danska brislingfisket.

De tre organisationerna hävdar också att enskilda båtar fått sluta fiska. Vilket naturligtvis inte är ett skäl till en snabb höjning av kvoten då den danska kvoten inte på något sätt är uppfiskad ännu. De aktuella båtarna har uppenbarligen planerat sitt fiske fel och har tydligen inga pengar att hyra in fiskerättigheter (kvoter) för. Det är dåligt planerat fiske som de danska fiskeriorganisationerna verkar tycka att myndigheterna bär ansvar för. Vilket naturligtvis är dumheter.

Det danska brislingfisket i Nordsjön uppges vara det bästa på omkring 30 år samtidigt som det av landningstatistiken går att se att fisket hittills dominerats av båtar som inte har egna fiskerättigheter med de största rättighetsinnehavarnas (Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Ruth A/S med flera) båtar med undantag av Gitte Hennings båtar inte fiskat lika mycket. Istället är det svenskägda båtar som S 144 Themis (också stor rättighetsinnhavare)  och S 205 Ceton tillsammans med båtar som tillhör Mindbo ApS/Stormy ApS, Hametner Larsen och familjen Knak samt dessutom HM 379 Lingbank som fiskat mest.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Eva Kjer Hansen, Fiskerättigheter, TAC, Kvoter, Brisling, DPPO, DFPO, Marine Ingredients Denmark, Danmark, Skarpsill, Pelagiskt fiske