Skarpsill (brisling, vassbuk) (Sprattus sprattus) består sannolikt av en lång rad olika bestånd där fjordsystemen i Sverige och Norge har egna lokala bestånd, Nordsjön ett större bestånd och Östersjön ett annat bestånd. Skarpsill är en av de viktigare fiskarterna i det svenska fisket. I Östersjön fångas skarpsill ofta tillsammans med sill. Fiskas normalt med pelagisk trål i Östersjön och på andra ställen, men också med snörpvad i Nordsjön och inne i fjordsystem. I det senare fallet ofta genom lysfiske på vintern. I Nordsjön, Skagerak och Östersjön sker fisket främst tidigt under året, men också på senhösten.
Skarpsillen liknar sillen men är som fullvuxen mindre än denna. Ryggfenan börjar bakom eller i linje med bukfenornas fäste (hos sillen framför). Skarpsillen blir cirka 16 centimeter lång, ibland längre, och är en silverglänsande stimfisk. Skarpkantade fjäll längs buken bildar en vasst sågtandad ”köl”. Utbredningsområdet är östra Atlanten, från Lofoten till norra Afrika, och Östersjön upp till Bottenhavet. Det finns också ett avskiljt separat bestånd i Svarta havet.
Skarpsillen är mogen för sin första lek vid 1–3 års ålder. Leken försiggår ute till havs eller intill kusten på 10–40 meters djup. Den leker helst då vattentemperaturen är 8–12° celsius, vilket innebär att Skagerraks och Kattegatts skarpsillar leker under april–juli, Östersjöns i mars-augusti och Nordatlantens i februari-juli.
Skarpsillen lever i stim. Nattetid söker den sig mot ytan men under dagen står den närmare botten. Födan består av hopp- och hinnkräftor samt små fisklarver.
Skarpsillsfiske har vad jag förstår varit lite av en svensk specialitet, men Sverige har en förhållandevis låg andel av kvoterna idag då fisket enligt uppgift kraftigt underrapporterats tidigare och därmed inte synts i statistiken. En stor del av skarpsillen har alltså landats svart och olagligt, kanske främst på 1980-talet, men sannolikt också på 1990-talet och en bit in på 2000-talet. Sannolikt fanns det liknande problem i sillfisket.
Skarpsill är viktig mat för större fiskar som torsk, vitling och sej. Vid bedömningar av hur mycket som kan fiskas måste det därför tas hänsyn till hur mycket som måste finnas som mat till annan fisk.
Vid skarpsillsfiske fås ibland också en stor mängd sill som bifångst. Stora sillbestånd ger stora bifångster av sill och det ger ofta begränsningar i skarpsillsfisket på grund av regler om bifångsters storlek. Detta har stor betydelse för fisket av skarpsill i Nordsjön. I Nordsjön har Danmark den överlägset största kvoten.
Svenska yrkesfiskares huvudsakliga fångstområden för skarpsill.
Skarpsillsfisket i Skagerak och Kattegatt sker i stor utsträckning tillsammans med fiske efter småsill och styrs av begränsningar och regler för sillfisket. Danmark har idag den största kvoten följt av Sverige och Norge. Den svenska kvoten i Skagerak fiskas normalt inte upp.
I Östersjön fiskas det sällan så mycket skarpsill som det är tillåtet att fiska. Kanske beror det på att de fiskare som traditionellt fiskat mest skarpsill, svenskarna, inte får fiska lika mycket som tidigare på grund av liten andel av de tillåtna kvoterna medan andra länders fiskare inte bryr sig om att fiska hela sin kvot. Polen innehar idag den största kvoten följt av Sverige och Estland.
Skarpsill används i huvudsak för tillverkning av fiskmjöl- och fiskolja samt djurfoder. En del av det som fiskas av svenska båtar i Skagerak används för tillverkning av ansjovis och i Ryssland, Polen och Baltikum fiskas skarpsill för konsumtion. Skarpsill är rik på Omega-3-fetter så det är en nyttig fisk som kanske borde konsumeras i större utsträckning än idag. Eftersom det också finns utrymme för ökat fiske så vore en satsning på fler konsumtionsprodukter av skarpsill rimligt.
LL 91 Kristina, en liten båt som bland annat fiskar skarpsill med snörpvad och ljus på vintern. Bild: LL 91 Kristina
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Brisling, Vassbuk, Snörpvad, Lysfiske, Pelagisk trål, Flyttrål, Skarpsill, Pelagiskt fiske, Östersjön, Skagerak, Nordsjön, Norska havet, Norge, Danmark, Sverige, Finland, Estland, Polen, Ryssland, Irländska sjön, Svarta havet, Nordatlanten
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.