Vad hände med de som lämnade det pelagiska svenska fisket?

I riksdagens utvärdering av de pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter konstateras att 53 fiskare sålt samtliga sina pelagiska fiskerättigheter permanent. Av dessa 53 är 29 fortfarande aktiva i det svenska fisket. Ytterligare tio andra bedriver fiske i andra länder och några fiskar på andra båtar utan att ha egen licens.

År 2009 när det pelagiska systemet infördes fanns 82 båtar i systemet. 2015 fanns det bara 36 kvar. Minskningen var störst bland båtarna som var längre än 24 meter. Det genomsnittliga tonnaget och den genomsnittliga motorstyrkan har dock ökat. 2016 har det tillkommit 6 nya båtar i det pelagiska systemet som alla bara fiskar pelagiskt i Bottenviken och Bottenhavet och ytterligare en har försvunnit så att det nu är 41.

Flertalet av de 29 som fortfarande är aktiva fick vid systemets införande pelagiskt tillstånd på två båtar och har därför kunnat fortsätta att fiska efter pelagiska arter inom systemet, efter att ha överlåtit och samlat samtliga sina fiskerättigheter till ett tillstånd. Övriga har effort- och/eller räktillstånd i Västerhavet samt torsktillstånd i Östersjön. Dessa särskilda tillstånd har dock fiskelicensinnehavarna haft från det att de ursprungligen tilldelades och ingen utökning i antalet tillstånd har skett på grund av att de överlåtit sina pelagiska fiskerättigheter.

Två av de 53 fartygstillståndsinnehavarna har emellertid, efter det att de överlåtit sina pelagiska fiskerättigheter, skaffat nya fiskebåtar som de fiskat på västkusten med efter främst havskräfta respektive pelagiska arter på kustkvoten i Östersjön. En del besättningsmän på de båtar som försvunnit har också skaffat egna båtar. Så långt riksdagens uppföljning.

Riksdagens uppföljning har dock ingen koll på om det finns svenskar som fiskar på annat håll. Utöver de 29 som fortfarande återfinns med andra båtar i Sverige så fiskar idag 6 stycken tidigare fiskelicensinnehavare i det pelagiska systemet inom det pelagiska fisket i Danmark med danskflaggade båtar och en är räkfiskare där. Två stycken fiskar idag med tyskflaggade båtar, en med finskflaggad båt i Finland, en fiskar med en båt i Norge och en med en båt i Västsahara. Den sistnämnda båten har isländsk flagg. En av de som idag fiskar i Danmark fiskade först i Finland, sen i Västsahara och först därefter i Danmark. Sammantaget är nog en bit över 40 stycken  av de 53 som lämnat det pelagiska fisket i Sverige fortfarande aktiva inom fisket (i minst ett fall är barnen aktiva fiskare men inte han själv).

Antalet båtar har minskat med 46. I Danmark finns idag 8 svenskägda fiskebåtar med pelagiska fiskerättigheter eller som bedriver pelagiskt fiske. Där finns också en svenskägd räkfiskebåt som ägs av tidigare pelagisk fiskare i Sverige, i Tyskland finns två svenskägda båtar varav en fiskar pelagiskt och en demersalt (dessa två utflggades innan det pelagiska systemet infördes) i Finland finns en svenskägd båt som bedriver pelagiskt fiske, i Västsahara en samt tre som sannolikt sköts av svenskar och i Norge finns det en svenskkontrollerad fiskebåt som ägnar sig åt fiskfiske som ägs av en tidigare pelagisk fiskare.

Ett par båtar såldes till andra fisken i Sverige, exempelvis räkfisket där de ersatte tidigare båtar som såldes. Det fanns också båtar i det pelagiska systemet från början vars huvudfiske var annat än pelagiskt fiske. De lämnade systemet och fiskar idag på kustkvoten eller fiskar inte pelagiskt alls.

Av 46 de försvunna båtarna i det pelagiska fisket kan vi därmed säga att 17 fortfarande är aktiva i utlandet även om det i flera fall inte rör sig om samma båtar rent fysiskt men däremot om samma ägare/fiskelicensinnehavare. Rent fysiskt finns det fler av de från Sverige sålda båtarna som fortfarande används i aktivt fiske i andra länder men de ägs eller kontrolleras inte av svenskar. Dessutom är nåt tiotal av de båtar som ursprungligen ingick i det pelagiska systemet fortfarande aktiva i andra fisken i Sverige såsom det demersala fisket och fisket på de pelagiska kustkvoterna. Många av dem fiskade i huvudsak demersalt också innan.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

4 svar på “Vad hände med de som lämnade det pelagiska svenska fisket?”

  1. De två svenskägda båtar som fiskar med tyskflagg idag var inte i med i de svenska pelagiska systemet i när de var svenskfaggade.

    1. Helt riktigt. Tack för den korrigeringen.Slarvigt av mig

      Men en liten fråga. Så vitt jag förstår fanns GG 36 Åsa vilken ju får anses motsvara Kristin. Åsa såldes vad jag kan förstå till Danmark 2009 så hon borde funnits när det pelagiska systemet infördes. Hur är det med detta?

      Victoria såldes dock 2007 så där har jag helt klart fel. Även den gamla Carmona såldes 2007 (nuvarande Kristin).

      1. GG 36 Åsa blev inflaggad runt 2007 å såld igen 2009. Fiskade då fisk i Nordsjön och Östersjön.

Kommentarer är stängda.