Bottentrålning ger skador på bottnar men orsakar inte fiskarters utrotning

Det är välkänt att bottentrålning ger vissa skador på de lerbottnar där de används men på sandbottnar och grusbottnar är skadorna försumbara. I Östersjön används bottentrål på en mycket liten del av bottnarna. Det finns däremot inga som helst belägg för att bottentrålning i sig orsakar försvinnanden av olika fiskarter. Att överfiske orsakar problem för fiskbestånd är däremot välkänt. Men överfiske kan bedrivas med små båtar, stora båtar, garn, backor, flyttrål,  bottentrål. Överfiske har inget med redskapstypen att göra. Christian Dahlgren i Corren avslöjar i sitt svar till SFPO om bottentrålningen återigen sin okunnighet i frågan. Han  blandar ihop redskap med orsak och verkan samt blandar ihop verkan och orsak. Det hela blir helt förvirrat:

Fakta är att torskbeståndet i Östersjön minskat dramatiskt och balansen i ekosystemet är hotad. Ett stopp för bottentrålning är inte enda lösningen, men det är ett rimligt steg på vägen för en återhämtning och som på längre sikt även gynnar fiskerinäringen. Som forskaren Per Larsson vid Institutionen för biologi och miljö på Linnéuniversitet konstaterat är den intensiva bottentrålningen skadlig för det marina livet, vilket torsken fallit offer för.

Problemet är att ett förbud av bottentrålning troligen inte löser nånting. Det är alltså inte ens en del av lösningen. Det kan till och med istället ha en negativ effekt. Inte heller beror torskens problem i Östersjön på fisket, utan det är fisket som fått problem på grund av torskens dåliga hälsa och beståndssituation. Något som i sin tur beror på klimatförändringar, varmare hav, syrebrist, övergödning, säl och skarv. Som SFPO skrev i sitt svar till Christian Dahlgrens ursprungliga ledare:

Östersjöns miljöproblem förtjänar all uppmärksamhet och fungerande lösningar. Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. Östersjön är omringat av tätt befolkade landområden med allt vad det innebär. Östersjöns problem har länge diskuterats, men kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med problemen lyser dessvärre fortfarande klart med sin frånvaro.

Att ge sig på bottentrålningen förefaller i sammanhanget som patetiskt. Det är inte bottentrålningen som har orsakat några problem, tvärtom lider bottentrålningen svårt av Östersjöns nuvarande och allvarliga situation. Låt oss för övrigt fastslå att det inte förekommer något svenskt överfiske i Östersjön.

Fisket med bottentrål är inte boven i sammanhanget, fisket med bottentrål är ett offer för avsaknaden av en fungerande miljöpolitik. Östersjöns problem har inte orsakats av fisket. Den främsta expertisen inom ICES känner inte orsaken till torskens problem, samtidigt proklamerar Dahlgren att det är bottentrålningens fel. Detta är över huvud taget inte seriöst, och det gäller oavsett hur många som faller offer för BalticSea2020:s lögner.

Själv har jag tidigare också berört Dahlgrens ledare.

Läs mer:

• Att förbjuda torsktrålning i Östersjön låter sig inte göras
• Rädda Östersjötorsken ljuger om fisket
• Oseriösa miljövänner vill döda östkustens fiske 
• Moderaterna vill förbjuda bottentrålning
• Klimatförändringar – ett hot mot flera arter i Östersjön
• Vad kan göras för torsken i Östersjön?
• Nåt storskaligt industrifiske på torsk finns inte i Östersjön
• Klimatet ger mindre fiskar – kanske också i Östersjön?
• Är garnfiske ett större problem än trålfiske i Östersjön?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bottentrålsförbud, ICES, Bottentrålning, Christian Dahlgren, Corren, SFPO, Sveriges Fiskares PO, Östersjön, Torsk, Torskfiske, Fiske