HaV föreslår ett generellt förbud för bottentrålning i skyddade områden

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) föreslår i en redovisning till regeringen hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden kan se ut. Och dessutom hur möjlighet till begränsade undantag kan framgå i förvaltningsplaner för att kunna tillåta bottentrålning om detta inte utgör ett hot mot utpekade bevarandevärden – en omvänd ordning jämfört med idag.

I praktiken berör förslaget endast områden innanför en gräns på 4 sjömil förutom i Kattegatt där gränsen är 3 sjömil. Det är de havsområden den svenska staten ensidigt kan besluta om. Gränsen kallas för trålfiskegränsen. Innanför denna gräns råder normalt trålfiskeförbud men räka får fiskas i Koster- och Väderöfjordarna om det är djupare än 60 meter och räka får fiskas i ett begränsat Gullmarsfjorden av ett fåtal små båtar. Kräfta får fiskas i ett antal så kallade inflyttningsområden i både Skagerak och Kattegatt. Dessa ligger i huvudsak inte i marina skyddsområden.

Genom möjlighet till begränsade undantag från ett generellt förbud skulle det hållbara småskaliga fisket kunna kombineras med skydd av värdefulla områden. Bottentrålning bedrivs idag egentligen bara i två marina skyddsområden innanför trålfiskegränsen, Kosterfjorden-Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. I andra marina skyddsområden är omfattningen av trålfisket försumbar. I korthet går förslaget ut på att nuvarande undantag behålls men att ordningen för beslutsfattande blir ändrad. Utgångspunkten för besluten föreslås vara att bottentrålning ska vara förbjuden i marina skyddsområden men att undantag kan göras.

4 båtar har tillstånd att fiska räka med trål i Gullmarsfjorden. Endast en båt är huvudsakligen beroende av fiske i Gullmarsfjorden enligt HaV. Två båtar med tillstånd har under flera år inte fiskat mer än de behöver för att behålla sitt tillstånd. Fisket i Gullmarsfjorden omsätter cirka 2 miljoner kronor årligen. Antalet anställda är 2 personer hos de två företagen, dvs bara ägarna själva. Båda företagen har även tillstånd för räkfiske i Kosterfjorden.

Total har 37 båtar tillstånd att fiska räka med trål i Kosterfjorden- och Väderöfjorden. Bara 29 stycken anses av HaV fiska regelbundet och i vad som kan anses vara ett riktat räkfiske från båtar som karaktäriseras som räktrålare. Utöver det finns det kräfttrålare och fisktrålare som fiskar räka. 6 av räktrålarna är enligt HaV beroende av fiske i Koster- och Väderöfjorden medan 11 båtar är delvis beroende av fiske i området. Antalet anställda på de 6 båtarna är 12 personer och på de 11 båtarna 26 personer. De 6 båtarna omsätter cirka 12 miljoner kronor per år och de 11 båtarna cirka 35 miljoner kronor per år.  Utöver detta är det 12 båtar som huvudsakligen fiskar utanför trålfiskegränsen.

En mycket stor del av den svenska räktrålningen bedrivs i ett marint skyddsområde som ligger utanför trålfiskegränsen, Bratten. Där menar HaV att de skyddsåtgärder som vidtagits är tillräckliga. I detta område kan den svenska regeringen inte ensidigt besluta om bottentrålningsförbud. Att införa bottentrålsförbud i Bratten skulle innebära att svenskt räkfiske skulle slås ut.

När det gäller kräfttrålning så finns det 70 trålare som fiskar innanför trålfiskegränsen i de så kallade inflyttningsområdena i vad som enligt HaV anses vara ett riktat fiske på kräfta från dedicerade kräftrålare. Utöver detta finns det också räktrålare och fisktrålare som ägnar sig åt kräftfiske. Observera att detta fiske inte sker i marina skyddsområden. 18 av trålarna är nästan helt beroende av fisket innanför trålfiskegränsen. Omsättningen för de 18 trålarna är cirka 22,6 miljoner kronor och antalet anställda är 24. Ytterligare 17 båtar är delvis beroende av fisket innanför trålfiskegränsen, de omsätter cirka 38,4 miljoner kronor per år och har 26 anställda. 35 trålare fiskar innanför trålgränsen ibland men är inte beroende av det fisket.

Det är alltså förhållandevis får båtar och få yrkesfiskare som berörs av beslut kring trålfiskeförbud i marins skyddsområden. De flesta av dessa är mycket små räktrålare specialbyggda för kustnära fiske eller så är det gamla båtar som inte lämpar sig för fiske i öppna havet, i många fall är de under 12 meter långa. Egentligen berörs inga kräfttrålare av förslaget utan det handlar bara om räktrålare och räkfiske.

Cirka 7-10 båtar är beroende av räktrålning innanför trålfiskegränsen och för dem vore det en katastrof med trålfiskeförbud i marina skyddsområden. Men HaV föreslår inte det utan föreslår egentligen inga förändringar av nuvarande regler och fiske. Nuvarande undantag föreslås i praktiken bli kvar så länge som  länsstyrelser och kommuner föreslår att det ska bli kvar genom ett dispensförfarande. Någon automatik finns inte så om kommuner och länsstyrelser missar att föreslå undantag blir bottentrålning förbjuden i marina skyddsområden. Såsom den nya lagparagrafen formuleras förbjuds även snurrevadsfiske. Allt fiske med redskap som släpas efter botten kommer att bli förbjudet i marina skyddsområden om ingen dispens ges.

Ett par av remissvaren som är lite mer läsvärda:

Läs mer:

Advertisements